The purpose with this essay is to explore the importance of Corporate Social Responsibility (CSR) within the food industry. We have decided to focus on how five different ethical labels are communicated towards students and the standpoint of the study is the students understanding of the communication. The labels that we have chosen to examine in the study are KRAV, Fairtrade, Svanen, Ekologiskt Jordbruk and Rainforest Alliance. The primary research question in the study is ” How are the students purchase behavior affected by ethical labels in the food industry?”. Throughout the study we will refer to CSR-products as products are stamped with one or several of the named ethical labels. The study also contains one sub-question that will help to support the main research question and provide the study with a broader base. You will find the sub-question below. ”To what extend does the students understand the communication of the ethical labels?” The theories that we will use in this essay are ”Corporate Social Responsibility (CSR)”, ”Brands”, ”Social Identity” and ”Encoding/Decoding”. CSR will be used as the main theory for this essay. The reason for this is that not only is it a theory but also the main topic that we investigate in this essay. We use branding as a theory because we want to examine if the communication from the labels affects students.  Social Identity is used to explore if the students at Karlstad University chose products with ethical labels because of trends and a feeling of belonging with specific groups. Encoding/Decoding is used to analyze and understand the communication of the ethical labels between the ethical labels and the students. We have chosen to use a Webb survey in our study to gather empirical data. The survey has been available for the population on Karlstad universities study platform “It’ s Learnings” homepage during two weeks. The result of the survey displays that the area of concern that the respondents believe is the most important is the environment and labor conditions.  The link that we see here is that KRAV, Fairtrade and Svanen all have high demands on environmental and labor condition-initiatives if a product should be allowed to carry their label. This means that this two area of concern is most important for the students. We can also see from the result that KRAV, Fairtrade and Svanen are the labels that are most visible in commercials and food stores. The research displays that friends together with social media are the channels where the students understand the highest amount of communication from ethicals labels work. We can also see in the result that quality is the most valued feature regarding products in the food industry. Quality is also one of the most important features for the products that are approved by the ethical labels presented in this study. The most notable result is that the students valued the labels but the ethical values did not always lead to a direct purchase. The result also pointed out that the reason for not always leaded to a purchase is different kinds of difficulties. The communication reaches the students but sees as deficient and has to develop to reach its full potential.

Syftet med studien är att ur et designperspektiv undersöka skillnader och likheter av material och märkningar på leksaker som säljs i Sverige utifrån aspekter som hållbarhet och miljö. Den första frågeställningen: ” Hur kommuniceras märkningar visuellt på ett urval förpackningar för plast och träleksaker?”. Samt den andra frågeställningen: ” Hur ser materialvalet ut på ett urval förpackningar?”, undersöktes genom en visuell research på ett urval leksaksförpackningar från tre olika leksaksbutiker i Birsta citys handelsområde. För att besvara den tredje och sista frågeställningen: ”Hur förhåller sig ett urval människor till hållbar konsumtion av leksaker?” utfördes interjuver med ett urval respondenter. Resultatet av den visuella researchen visade att märkningarna på leksaksförpackningarna som undersöktes i stort sett ser likadan ut. De visade även att förändringar kan vara nödvändiga för att märkningens betydelse och budskap tydligare ska nå fram. Av intervjuerna framkom de att respondenterna såg hållbar konsumtion som något positivt. Respondenterna var alla överens om att alla har ett ansvar att konsumera mer hållbart. Delar av respondenterna ansåg att bristen på tydlig information och märkningar försvårar deras möjligheter att konsumera leksaker på ett mer hållbart sätt. Studien utgår ifrån två av de 17 olika globala hållbarhetsmålen, mål 12-hållbar konsumtion och mål 13-bekämpa klimatförändringarna.

FN:s globala mål nummer 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion av varor för att minska vår påverkan på miljön, klimatet och människorna. Denna studie syftar till att undersöka hur en cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom Försvarsmakten. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna i studien var visuell research, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Fokus­området har varit dygnsportioner och återvinning och märkningar av dessa. ­Resultatet visade att samtliga artiklar i dygnsportionen bestod av plast och alla utom tre ­saknade ­återvinningshänvisningar. Resultatet visade också att det till viss del finns en förbättrings­potential gällande återvinning inom Försvarsmakten.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna. / Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

Objective non-intrusive speech quality assessment aimed to emulate and correlate with human judgement has received more attention over the years. It is a difficult problem due to three reasons: data scarcity, noisy human judgement, and a potential uneven distribution of bias of mean opinion scores (MOS). In this paper, we introduce the Latent Mean-Opinion-Score Network (LaMOSNet) that leverage on individual judge’s scores to increase the data size, and new ideas to deal with both noisy and biased labels. We introduce a methodology called Optimistic Judge Estimation as a way to reduce bias in MOS in a clear way. We also implement stochastic gradient noise and mean teacher, ideas from noisy image classification, to further deal with noisy and uneven bias distribution of labels. We achieve competitive results on VCC2018 modeling MOS, and state-of-the-art modeling only listener dependent scores. / Objektiv referensfri ljudkvalitétsbedömning ämnad att härma och korrelera med mänsklig bedömning har fått mer uppmärksamhet med åren. Det är ett svårt problem på grund av tre anledningar: brist på data, varians i mänsklig bedömning, och en potentiell ojämn fördelning av bias av medel bedömningsvärde (mean opinion score, MOS). I detta papper introducerar vi Latent Mean-Opinion-Score Network (LaMOSNet) som tar nytta av individuella bedömmares poäng för att öka datastorleken, och nya idéer för att handskas med både varierande och partisk märkning. Jag introducerar en metodologi som kallas Optimistisk bedömmarestimering, ett sätt att minska partiskheten i MOS på ett klart sätt. Jag implementerar också stokastisk gradient variation och medellärare, idéer från opålitlig bild igenkänning, för att ännu mer hantera opålitliga märkningar. Jag får jämförelsebara resultat på VCC2018 när jag modellerar MOS, och state-of-the-art när jag modellerar enbart beömmarnas märkning.