Städer utgörs till 20–30 procent av gator, varför dessa är viktiga i arbetet med att minska städers bidrag till klimatförändringarna och att anpassa stadsmiljöer efter extremt väder. Mångfunktionalitet i stadsgator anses vara ett sätt att bemöta dessa utmaningar. Utav de många funktioner som kan rymmas i mångfunktionella gator utgår denna studie från vattenhantering och urban hållbar mobilitet. Med scenarier som baseras på forskningsrön och styrdokument undersöks utformningen av stadsgator med dessa två parametrar, samt hur de kan kombineras. Tre scenarier för tre olika sorters stadsgator i Göteborg presenteras. De nio scenarierna analyseras utifrån deras grad av mångfunktionalitet med utvärderingsverktyget Gatufunktionsindex, som för närvarande utvecklas i forskningsprojektet Smarta Gator. De viktigaste insikterna från arbetet är följande: - Att kombinera mindre ytkrävande egenskaper som gynnar vattenhantering respektive hållbar mobilitet är okomplicerat. Desto mer komplicerat är det med stora infrastrukturprojekt och stora vattenflöden, såsom skyfall, vilka innebär ett större mått komplexitet. - Stadsgatans roll i respektive funktions system bör tas i beaktande när konflikter mellan funktioner uppstår.- Med scenariometoden tillsammans med Gatufunktionsindexet skapas både möjliga utformningsförslag och hur nuvarande gatuutformningar domineras av trafikala funktioner och därmed ej möter de tidigare nämnda utmaningarna uppmärksammas.  Examensarbetet avslutas därefter med en diskussion om hur metoderna har använts och tankar om vidare studier. / Streets make up 20 – 30 percent of cities, for which reason these are of importance when planning to decrease urban environments’ contribution to climate change and to adapt them to extreme weather. Planning for multifunctional streets is considered to be one of the methods to meet these challenges. Out of the many functions there can be in streets, this study deals with urban water management and sustainable urban mobility. With scenarios that are based upon research findings and policy documents, the design of streets with these two parameters and the combination of them, are explored. Three scenarios for three different kinds of urban streets in Göteborg are presented. The nine scenarios are analysed based on their level of multifunctionality with the Street Multifunctionality Index, which is currently being developed in the research project Smarta Gator. The main findings of the project are: - Combining small features that support water management and sustainable mobility is not complicated. However, the complexity increases when major infrastructure projects and water flows, such as skyfalls, are to be combined. - The street’s role in each of the functions’ system should be considered when conflicts between functions arise.- The scenario method combined with the Street Multifunctionality Index brings forward possible street designs and shows how current street layouts are being dominated by traffic functions, thus not catering for the aforementioned challenges.  Finally, the thesis is concluded with discussions about the methods and what to investigate further.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.