Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket. Alla pedagogerna arbetar med läsutveckling som ska vara rolig, varierande och spännande. Pedagogerna nämnde att de brukar använda bilder som hjälpmedel för språkinlärning. De anser även att med hjälp av dialog och samspel med barnen växer språket. Det är också viktigt att tala tydligt med barnen. Pedagogerna anser att läraren kan stödja elevens skrivande genom att låta barnen skriva mycket, läsa och kommentera varandras texter. Resultatet visade också att samtliga pedagoger anser att tvåspråkighet är en tillgång för barnen och samhället. Pedagogerna anser att modersmålet spelar en stor roll i barnets liv och att det är mycket viktigt för tvåspråkiga barn. Barnen bör först kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Vidare betonar pedagogerna att ett bra utvecklat modersmål leder till en bra utveckling i svenska språket samtidigt som det ger positiva chanser i den intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen dvs. i den kognitiva utvecklingen.Min första slutsats är att alla pedagogerna säger sig använda olika pedagogiska metoder som jag tagit upp i uppsatsen, nämligen att använda sig av läsning och högläsning, skrivning, kommunikation och bilder på olika sätt. Pedagogerna ger intrycket av att vara väl insatta i dessa metoder och positiv till dessa. Samtidigt kände jag mig ibland frågande till hur mycket av pedagogernas ord som verkligen omsattes i praktiken. Min andra slutsats är att pedagogerna värdesatte tvåspråkighet och dess betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan, men att det också saknas någon form av problematisering i intervjumaterialet kring vad de vanligaste kulturkrockarna kan innebära för hinder i språkutvecklingen. Jag kom även fram till att det är viktigt att som pedagog förstå elever som är tvåspråkiga och har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Slutligen är det av stor betydelse att modersmålsundervisning finns.