En studie i hur lärare i digitala estetisk-praktiska ämnen upplever att feedback ökar elevernas engagemang, motivation och kunskapsutveckling. Denna studie undersöker lärares perspektiv på formativ feedback som en aktiv del i att möjliggöra kunskapsutveckling i digitala praktiskt estetiska kurser. Studien vill hitta praktiska konkreta exempel på vad som kännetecknar en god formativ feedback. Avgränsningen till digitala kreativa kurser som webbutveckling, digitalt skapande, medieproduktion med mera, är för att få lärarnas perspektiv på hur feedback lyfter elevernas motivation utan att minska deras kreativitet i skapandet till exempel att designa en webbsida. Studien är en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet visar att det finns några nyckelfaktorer för framgångsrik framåtsyftande formativ feedback. De viktigaste är relationen mellan lärare och elev, god kännedom om elevens kunskapsnivå, tydlighet i lärarens feedback som bör vara muntlig för att kunna bemötas eller förtydligas samt att tajmingen är viktig, ingen feedback för tidigt i projekt och gärna i slutet av ett moment. Utmaningar i att ge framgångsrik feedback är främst avvägningen att inte styra för mycket eller ge lösningar samt att vissa elever inte tar till sig feedback.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter om social delaktighet på lekplatser för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där 12 föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättning intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde författarna en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i 2 kategorier. Resultat: Utifrån föräldrarnas erfarenheter visade resultaten att otillgängliga lekplatser begränsade eller hindrade deras barn att vara socialt delaktiga. Det framkom också att tillgängliga lekplatser kunde möjliggöra barn med fysiska funktionsnedsättningars sociala delaktighet om de tillgängliga delarna inte separerades från resterande lekredskap. Föräldrarnas erfarenheter var att framkomligheten på lekplatserna var av stor vikt för att möjliggöra deras barns lek med andra. Resultatet visade även att föräldrarna hade erfarenhet att bemötas av negativa attityder, oförståelse och bristande kunskap från hemkommuner och lekplatsskapare. Barnens beroende av föräldrarnas stöd för att ta sig runt på lekplatser fick föräldrarna att känna sig som ett hinder för deras barn att leka och umgås med andra barn. Slutsats: Slutsatser från studien är att involvera föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättningar och deras barn i skapandet av lekplatsmiljöer för att främja social delaktighet. Vidare diskuteras behovet av arbetsterapeutisk kompetens om meningsfulla aktiviteter samt kunskap om att anpassa miljöer utifrån barns behov kan utgöra ett bra stöd till skaparna av lekplatser för att möjliggöra social delaktighet genom att utforma tillgängliga lekplatser för alla oavsett förmåga. / Aim: The aim of this study was to describe parents experiences of social participation in playgrounds for children with physical disabilities. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interviews, where 12 parents of children with physical disabilities were interviewed. When analyzing the interviews, the authors used a qualitative content analysis, which resulted in 2 categories. Results: Based on parents experiences, the results showed that inaccessible playgrounds limited or prevented their children from being socially involved. It also emerged that accessible playgrounds could enable children's social participation if the accessible parts were not separated from the rest of the play equipment. Parents experiences were that the accessibility of playgrounds was of great importance to enable their children to play with others. The results also showed that parents experienced negative attitudes, incomprehension, and lack of knowledge from local authorities and playground designers. Children's dependence on parental support to get around playgrounds made parents feel like a barrier to their children being able to play and socialize with other children. Conclusion: Conclusions from the study is to involve parents of children with physical disabilities and their children in the creation of playground environments to promote social inclusion. It further discusses the need for occupational therapy skills on meaningful activities and knowledge on adapting environments based on children's needs can provide good support to playground designers to enable social inclusion by designing accessible playgrounds for everyone regardless of ability.