No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den första månadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och på så sätt få en bild av vilka faktorer som skapade ett så stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara på detta ställs tre övergripande frågor – vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse får huvudaktörer i rapporteringen. Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av återkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehållsanalys för att få fram statistik på hur mycket utrymme visa aspekter får samt vilka benämningar som görs vid porträtteringen av Madeleine McCann. Det undersökta materialet består av artiklar från tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. De teoretiska ramverk uppsatsen utgår ifrån är teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvärde, medielogik och narrativ berättande. Resultatet visade att den främsta faktorn till att fallet uppmärksammades är genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes föräldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberättelse. Genom mediernas dramaturgi och berättartekniker konstruerats fallet till ett high-profile-crime som leder till att en parasocial-interaktion uppstår mellan Madeleine och publiken.

In this master's paper, the author studies the written construction of the ethos of the female characters in the essay from Madeleine and Georges de Scudery that was published in 1642 in Paris, Les Femmes illustres ou les harangues heroiques. She demonstrates how the authors refused the usual accepted practices in literature at that time to claim a right for women to develop their intellect in the way men could develop theirs. Therefore, she compares the contents of the essay with two important visions of women in literature: one of a strong women, as exposed in the literature linked to the "Querelle des femmes", and one of a weeping mistress screaming out all of her pain and sorrow, inspired from the Heroides d'Ovide. She shows how the text of the Scudery is different from the ones related to the "Querelle des femmes". She studies the formal characteristics of the harangue and she compares a rhetoric analysis of the scuderian texts with a quick study of the latin epistles. By doing so, the author wants to make the originality emerge out of the female characters of the Femmes illustres. She wants to emphasize the fact that the authors of that essay allowed women to become the subjects rather than the objects of the speeches. They gave them a chance to express their courage, their pride and their ambitions rather than confining them exclusively to family, love and religion matters, breaking out the traditional scope of the female speech.

Thèse--Helsinki, 1992.

Thesis (Ph. D.)--Northwestern University, 1995. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 205-218).

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2003. / Bibliogr.: f. [165]-170. Publié aussi en version électronique.