Detta examensarbete har studerat hur produktionsplaneringen av en manuell produktion/montering kan bli produktivare. Genom empiriskt material från fallföretaget och insamlade av relevant teori presenteras idéer om hur detta kan göras. Två viktiga slutsatser från detta arbete är att företag bör planera sin manuella produktion/montering längre tid i förväg och därmed möjliggöra för fler förutbestämda planeringsregler, det vill säga vilka produkter som produceras/monteras när. Dessa slutsatser har dragits utifrån aktuell och relevant teori om produktionsplanering av manuell produktion. Fokus i arbetet har dock legat på att testa om ett införande av ett Walking Workers Assembly Line - system (WWAL) i den manuella produktionen påverkar produktiviteten. För att testa hur införandet av WWAL påverkar produktiviteten har det i arbetet gjorts ett experiment i en manuell produktions-/monteringslinje, experimentet har bedrivits i flertalet veckor för att säkerställa resultaten. Resultaten från experimentet visar att införandet av ett WWAL-system påverkade produktiviteten positivt, totalt sett. Däremot visade experimentet att olika delar av den manuella produktionen påverkades på olika sätt, i en del av linjen påverkades produktiviteten positivt med cirka 40 procent och i en annan del negativt med cirka 9 procent. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av att det uppstod ett så kallat rabbit chase i den ena delen, men inte i den andra. Vidare visar experimentets resultat att kostnaderna för att införa WWAL var noll, vilket står i strid med aktuell relevant teori. Teorin antyder också att det kan vara svårt att lyckas med WWAL när det gäller komplexa produkter, detta motsäges av experimentet som har gjort på en relativt komplex medicinteknisk produkt. Arbetet kommer också fram till slutsatsen att det kan vara viktigare att införa WWAL än att jobba med Lean till 100 procent, denna slutsats bygger till stor del på att införandet av WWAL var kostnadsfritt.

Flexit AB är Norges största tillverkar och leverantör av luftbehandlingsaggregat och centraldammsugare. Företaget växer och har nu expanderar över Norges gränser med en vision att bli störst i Norden och kontinuerligt växa med 10 % per år. Flexit har idag ca 200 anställda och en omsättning på ca 550 miljoner NOK per år. Tack vare denna expansion ökar marknadsandelarna, vilket leder till en ökad efterfrågan av Flexits produkter. Dagens produktion av proffsaggregat, den största modellen av Flexits produkter, kan dock inte möta den prognostiserade efterfrågan. För att kunna möta den nya efterfrågan måste Flexit öka kapaciteten i produktionen av proffsaggregaten samt effektivisera materialflödet inom fabriken. Examensarbetet antog en mixad metologi och har beaktats som en fallstudie med Flexit som fallföretag. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade- och kontextuella intervjuer, observationer samt tidsstudier. Data analyserades via ett analytiskt ramverk inspirerat av innehållsanalys. Målet med detta examensarbete var att presentera ett antal förbättringsförslag som vid implementering leder Flexit till ett effektivare materialflöde och en ökad kapacitet av produktionen av proffsaggregat. Inspirationen till dessa förbättringsförslag grundar sig i de idéer och verktyg som presenteras i produktionsfilosofierna Toyota Produktion System, Lean Production och Total Quality Managemnet. För att etablera dessa förbättringsförslag strukturerades examensarbetet i tre delar. Detta för att på ett pedagogiskt sätt leda läsaren genom de resultat och slutsatser som har genererats under projektets gång. I del 1 hanteras värdeflödesanalys, där målet var att identifiera slöserier, effektivisera monteringsstegen samt att jämna ut produktionen. I det framtida läget av värdeflödesanalysen jämnas process- och personalbeläggningen ut, begränsande monteringsprocesser får en ökad kapacitet och implementeringen av en Telfer minskar genomloppstiden samt ökar säkerhet för montörerna. Det framtida läget beräknas öka Flexits maxproduktionskapacitet med upp till 77 %. I del 2 används systematic layout planning (SLP) för att effektivisera materialflödet och minimera transporter inom fabriken. Resultatet från del 1 tas med in i del 2 och påverkar resultatet av SLP. Genom spaghettidiagram och SLP identifierades transport- och rörelseslöserier. Med hjälp av SLP genererades ett nytt layoutförslag som effektiviserar materialflödet och minskar de onödiga transporter inom Flexits fabrik med 75 %. I kapitel 8 presenteras en sammanställning av resultaten från de två första delarna. Om de förbättringsförslag som presenterats implementeras beräknas Flexit spara ca 2 miljoner kronor mellan perioden 2017-25. I del 3 presenteras även ett underlag för hur Flexit kan grunda ett arbete med ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar etableras via implementeringen av Kaizen och 5s, vilket kommer hjälpa Flexit att utveckla och förbättra dessa förbättringsförslag ytterligare, samt leda dem mot en fortsatt utveckling. I och med utvecklingen av arbetet med ständiga förbättringar identifierades ett teoretiskt gap mellan organisatoriskt lärande, innovationer och ständiga förbättringar. Genom att etablera ett ständigt förbättringsarbete, där en öppen och aktiv företagskultur uppmuntrar till innovation, kan ett organisatoriskt lärande växa fram. / Flexit AB is Norway’s largest manufacturer and supplier of air handling units and central vacuum. The company is growing and has now expanded over the borders of Norway with the vision to become the largest manufacturer and supplier in the Nordic region and continuously grow by 10 % a year. Flexit has about 200 employees and a turnover of approximately 550 millions NOK a year. Thanks to this expansion, an increase in market shares has occurred, leading to an increasing demand for Flexit’s products.Today’s production of Professional units, the largest model of Flexit’s products, can not meet the forecasted demand. To be able to meet the new demand, Flexit must increase the capacity of the production of Professional units and streamline the flow of materials within the factory. The thesis adopted a mixed metodology and decided that a case study was the most relevant research design. Data were collected through semi-structured- and context interviews, observations and time studies. Data were analyzed using an analytical framework inspired from content analysis. The aim of this thesis was to present a number of improvement proposals (IP) which will help Flexit achieve a more efficient material flow and an increased capacity of the production of Professional units. The inspiration for these IP’s is based on the ideas and tools presented within the management philosophies of the Toyota Production System, Lean Production and Total Quality Management. To be able to establish these IP’ls the thesis were structured in three different parts. In this educational way, the reader is lead through the results and conclusions of the three parts, which is generated through the thesis. Part 1 dealt with Value stream mapping (VSM), were the goal was to identify waste, improve the efficiency of the assembly steps and to even out the production. In the future state of the VSM the process –and staff occupancy was evened out, limiting assembly processes gets an increased capacity and the implementation of a Telfer reduce throughput time and increases the safety for the workers. The future state is expected to increase Flexits maximum production capacity with up to 77 %. In part 2, Systematic Layout Planning (SLP) is used to streamline the flow of material and to minimize the transports within the factory. The result from the VSM in part 1 is included in part 2 and affects the outcome of SLP. With spaghetti diagrams and SLP the thesis identifies transport –and moment waste. Using SLP, the thesis generated a new factory layout, which streamlines the flow of material and reduces the unnecessary movements within Flexit’s factory by 75 %. In part 3, a summary of the results from the first two parts is presented. If the IP’s presented in this thesis is implemented by Flexit, they can save up to two millions (Kr) between 2017-25. Part 3 also presents a basis for how Flexit can establish a continuous improvement (CI) program. This program is established through the implementation of Kaizen and 5s, which will help Flexit develop and improve the IP’s and help them towards continued development. With the development of the CI program, a theoretical gap between organizational learning, innovation and CI was identified. By establishing a CI program in an organization, where an open and active organizational culture encourages innovation, an organizational learning will emerge.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevd psykosocial arbetsmiljö beroende på om de anställda arbetar i en automatiserad produktion eller en manuell produktion. Den psykosociala arbetsmiljön mättes utifrån aspekterna: inre arbetsmotivationen med underkategorierna: autonomi, kompetens och samhörighet samt krav i arbetet och stress. Enkätstudien genomfördes på en stålindustri där 60 anställda deltog i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) som mätte den inre arbetsmotivationen med behoven; autonomi, kompetens och samhörighet. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnarie) mätte krav i arbetet och stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i inre arbetsmotivation, där de anställda som arbetade på den automatiserade avdelningen skattade högre grad av autonomi än de anställda på den manuella avdelningen. Vidare visade resultatet på en tendens till skillnad i krav i arbetet. De anställda på den manuella avdelningen upplevde högre krav i arbetet än de som arbetade på den automatiserade avdelningen. Inga skillnader påvisades mellan avdelningarna avseende motivationsbehoven kompetens, samhörighet eller stress. / The purpose of this quantitative study was to examine whether there were any differences in self- perceived psychosocial work environment depending on whether employees work in an automated production or a manual production. The psychosocial work environment was measured on the basis of the aspects: intrinsic work motivation with the subcategories: autonomy, competence and belongingness as well as demands in work and stress. The survey was conducted on a steel industry where 60 employees participated in the survey. The measuring instruments used were the BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) that measured the intrinsic work motivation with the needs; autonomy, competence and belongingness. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) measured requirements in work and stress. The result showed a significant difference in intrinsic work motivation, where employees working at the automated department estimated higher autonomy than employees in the manual department. Furthermore, the result showed a tendency to differentiate from the requirements of the work. The staff at the manual department experienced higher demands at work than those working at the automated department. No differences were identified between departments regarding the motivational needs of competence, belongingness or stress.