Abstract Background and problem statement: Since December 2019 the world have been largely affected by the new corona virus (Covid-19). The corporate industry has experienced the consequences of whole nations isolating themselves to contain the virus. The complex networks of today’s supply chains further complicate this situation. This has challenged companies expertise and preparedness within areas of supply chain risk management and further within procurement. Purpose: This study aims to identify how companies within the Swedish manufacturing industry work with risk management in supply chains mainly targeting risk management within procurement. Furthermore, the study aims to identify how these companies have been affected by the pandemic outbreak and how they have handled the situation by using risk management strategies. Based on this purpose two research questions were constructed. Method: A qualitative study design with some contribution from the quantitative study design have been carried out through semi-structured interviews. By analysing secondary data such as literature and peer-reviewed articles a theoretical framework was constructed. Results: Supply chain risk management is not formalized as a term within the industry, although it is safe to say that companies work with activities and strategies within the area. Strategies that proved effective during the pandemic outbreak were safety stock, geographical placement of suppliers, risk identification and risk analysis. Flexibility within the supply chains also proved to be vital to the success of the companies during this time.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.