<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om statsbidrags– och utjämningssystemet 1996-2004 gav incitament till kommunerna att inte minimera sina kostnader. Undersökningen bygger på paneldata som inkluderar samtliga 290 kommuner i Sverige. Vi tar fram deskriptiv statistik samt estimerar en regression där vi undersöker hur olika variabler inom systemet påverkar nettokostnadsindex. Våra resultat är något motsägelsefulla. I den deskriptiva statistiken ser vi å ena sidan att kommunerna i genomsnitt har högre totalt nettokostnadsindex om de får bidrag inom inkomstutjämningssystemet. Resultatet i regressionen tyder däremot på att nettokostnadsindex minskar vid en ökning av inkomstutjämningsbidraget. Denna parameter är dock inte signifikant varpå det är vanskligt att tolka den. För kostnadsutjämningssystemet visar vår deskriptiva statistik att genomsnittligt totalt nettokostnadsindex inte verkar skilja sig åt. I regressionen tyder resultatet däremot på att totalt nettokostnadsindex minskar då bidraget ökar. Regressionsresultatet visar även att de generella statsbidragen verkar öka kommunernas totala nettokostnadsindex.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om statsbidrags– och utjämningssystemet 1996-2004 gav incitament till kommunerna att inte minimera sina kostnader. Undersökningen bygger på paneldata som inkluderar samtliga 290 kommuner i Sverige. Vi tar fram deskriptiv statistik samt estimerar en regression där vi undersöker hur olika variabler inom systemet påverkar nettokostnadsindex. Våra resultat är något motsägelsefulla. I den deskriptiva statistiken ser vi å ena sidan att kommunerna i genomsnitt har högre totalt nettokostnadsindex om de får bidrag inom inkomstutjämningssystemet. Resultatet i regressionen tyder däremot på att nettokostnadsindex minskar vid en ökning av inkomstutjämningsbidraget. Denna parameter är dock inte signifikant varpå det är vanskligt att tolka den. För kostnadsutjämningssystemet visar vår deskriptiva statistik att genomsnittligt totalt nettokostnadsindex inte verkar skilja sig åt. I regressionen tyder resultatet däremot på att totalt nettokostnadsindex minskar då bidraget ökar. Regressionsresultatet visar även att de generella statsbidragen verkar öka kommunernas totala nettokostnadsindex.

För att beslutsfattare och dagligvaruaktörer ska kunna fatta välgrundade beslut vid etablering av nya butiker är det viktigt att känna till hur demografiska faktorer påverkar dagligvarumarknaden. I denna uppsats analyserar vi med data för 2016 hur demografiska faktorer påverkar förekomsten av olika butikssegment på lokala marknader i Sverige samt hur demografi påverkar butikssegmentens omsättningsandelar. Segmenten skapades inom ramen för uppsatsen baserat på tidigare forskning och dagligvaruaktörernas egna butiksdefinitioner. Med logistiska regressioner på stadsdelsnivå finner vi (i) att en ökande andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar sannolikheten positivt att minst en lågprisbutik finns etablerad i ett område, men påverkar sannolikheten att minst en traditionell mindre butik finns etablerad negativt. Vidare, med hjälp av OLS-regressioner på stadsdelsnivå finner vi (ii) att en högre andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar lågprisbutikers andel av ett områdes totala omsättning positivt, men påverkar traditionella mindre butikers andel negativt. Till sist, indikerar resultatet (iii) att framförallt flödet av människor påverkar traditionella större butiker, både dess geografiska plats samt deras andel av ett områdes totala omsättning. På kommunnivå visar OLS-regressionerna delvis otydliga resultat, förmodligen till följd av allt för aggregerad data. Vår studie bidrar till den existerande litteraturen genom att analysera butiksetableringar och demografi i en svensk kontext. Tidigare forskning har främst undersökt den amerikanska och olika europeiska marknader. / It is important for policy makers and retail chains to recognise how demographics affect the non- durable goods business in order to make qualified decisions about establishing new grocery stores. In this thesis, using data from 2016, we analyse how demographics affect the presence of different store segments at local markets in Sweden and how it affects the turnover share of different store segments. The segments were defined as a part of this thesis and are based on previous literature and the concept description made by each included company. Using logit regressions on urban districts, we find (i) that a larger share of population with foreign background increases the probability that at least one discount store is established in the district but decreases the probability that at least one traditional small store is established. Further, using an OLS-regression on urban districts we find (ii) that a larger share of population with foreign background increases the share of total turnover in discount stores and decreases the share of total turnover for traditional small stores. Finally, our result indicates (iii) that the flow of people significantly affects traditional large stores, both regarding their presence on local markets as well as their share of the total turnover. When using municipalities as local markets, our OLS-regression provides partly indefinite results, probably a consequence of the aggregated data. Our thesis contributes to the existent literature by analysing store establishment and demography in a Swedish context. Previous literature has mainly evaluated American and European markets.