No description available.

No description available.

Vid marknadsföring av musik finns det en mängd olika aktiviteter att använda sig av. Den traditionella marknadsmixen med dess beståndsdelar brukar användas, men eftersom marknadsföring inom musikbranschen är komplicerad används också andra aktiviteter. Liveframträdande, radiospelaningar och framträdande i TV är några av de aktiviteter som används inom det här området. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka effektiviteten hos kanalerna som används för att få studenter att köpa musik. Vi ville se vilka kanaler som är effektivast, samt om det fanns några mindre effektiva kanaler vid marknadsföring av musik. Ytterligare hoppades vi på att få reda på hur ofta studenterna köper musik, samt om det fanns några anledningar till varför de inte köper mer musik. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där 305 studenter från högskolan i Jönköping svarade på frågor i enkätform. Resultatet visar att respondenterna får information om nysläppt musik genom Word of Mouth, reklam och redaktionellt material i TV och radio. Den aktivitet som har störst påverkan på våra respondenter när det gäller att få information om musik och inköpsställe av musik är Word of Mouth. Studenterna i vår undersökning köper musik i genomsnitt en gång om året. Anledningen till att de inte köper mer beror främst på att de skaffar sin musik på annat sätt samt att det är för dyrt med musik.

<p>Vid marknadsföring av musik finns det en mängd olika aktiviteter att använda sig av. Den traditionella marknadsmixen med dess beståndsdelar brukar användas, men eftersom marknadsföring inom musikbranschen är komplicerad används också andra aktiviteter. Liveframträdande, radiospelaningar och framträdande i TV är några av de aktiviteter som används inom det här området.</p><p>Syftet med vår uppsats har varit att undersöka effektiviteten hos kanalerna som används för att få studenter att köpa musik. Vi ville se vilka kanaler som är effektivast, samt om det fanns några mindre effektiva kanaler vid marknadsföring av musik. Ytterligare hoppades vi på att få reda på hur ofta studenterna köper musik, samt om det fanns några anledningar till varför de inte köper mer musik.</p><p>Vi har använt oss av en kvantitativ metod där 305 studenter från högskolan i Jönköping svarade på frågor i enkätform.</p><p>Resultatet visar att respondenterna får information om nysläppt musik genom Word of Mouth, reklam och redaktionellt material i TV och radio. Den aktivitet som har störst påverkan på våra respondenter när det gäller att få information om musik och inköpsställe av musik är Word of Mouth.</p><p>Studenterna i vår undersökning köper musik i genomsnitt en gång om året. Anledningen till att de inte köper mer beror främst på att de skaffar sin musik på annat sätt samt att det är för dyrt med musik.</p>

Sociala plattformar växer så det knakar och unga såväl gamla börjar flytta sitt fokus från traditionella linjära medieplattformar till de nya interaktiva. Den största kanalen hos unga svenska ungdomar idag är Youtube. Eftersom människor spenderar en stor del av sin tid på Youtube vill annonsörer vara närvarande och exponeras. Författarna ställde sig frågan hur väl annonsörer använder plattformen och om deras användning uppfattas korrekt av konsumenterna.     Syftet med arbetet var att undersöka om varumärken på plattformen Youtube agerar på ett sätt som kan vara skadligt företagets varumärkesvärde och positionering.     Till hjälp att besvara syftet gjordes en litteraturundersökning för att förstå kommunikation och varumärkesbyggande aktiviteter för företag och vidare för att förstå de sociala medieplattformarna. Teorier och forskning samlades in kring Sociala medier på användningen av dessa plattformar.   I metodkapitlet formulerades hur undersökningen skulle gå, hur data skulle samlas in och hur den skulle analyseras. Data samlades in genom en enkät med 51 respondenter och intervjuer med 9 respondenter. De frågor som ställdes var relaterade till syftet, hur konsumenterna uppfattar företag och deras varumärkesbyggande aktivitet på Youtube samt om aktiviteterna påverkar konsumenternas uppfattning av varumärket.     Den slutsats som drogs var att marknadsaktiviteter på Youtube kan ha en skadlig inverkan på ett varumärkes positionering och värde. Det som identifierades som den mest varumärkeshämmande egenskapen var att företagen inte publicerar material som konsumenten vill se. Genom att inte exponeras i de största kanalerna hos unga riskerar varumärken att försvaga deras positionering och värde. Användandet av påverkarmarknadsföring (eng. influencers) har bäst potential att generera effekt då varumärket kan rida på dessa redan etablerade enheter på Youtube. Generiska varumärkeshämmande aktiviteter identifierades även men som inte hade exklusivt med sociala medier att göra.    Om varumärken planerar att bli en del av Youtube behöver de lägga ner energi och tid på att skapa och underhålla sin publik. Exklusivt material som ger konsumenterna mervärde bör skapas för att styra bort deras tankar om att det är reklam.     Genom att använda dessa rekommendationer kan varumärket nå ut till fler konsumenter och bygga en lojal, engagerad följarbas. / As social media platforms continue to grow, both youth and adults are shifting their focus from traditional media platforms to new interactive platforms. The biggest media platform for Swedish youth is YouTube, and because people spend a great deal of their time on YouTube, advertisers want to be present in promoting their brand. In this paper, the authors asked the questions: how well do advertisers use YouTube as a platform, and is their use correctly perceived by consumers?    The purpose of the thesis is to examine if brands on YouTube act in a way that could be harmful for the brand’s image and market positioning. In helping to answer this question, the authors conducted a literature study to understand the communication and brand-building activities a company makes and further understand the social media platforms. Research and theory was gathered to understand companies’ usage of social media.    The method chapter was created in order to decide how the data collection would be put together and how the data should be analysed. The data was gathered through 51 respondents in an internet survey and 9 people who were interviewed. The questions that were asked was related to the purpose of this paper: How do consumers perceive a brand and its market activities and do how the activities affect the consumer's perception of the brand?    The conclusion that was made from the research results showed the authors that market activities on YouTube could have a harmful impact on a brand’s positioning and brand value. It was identified that the most harmful activity is to create content that the consumer is not interested in. By not being exposed on one of the biggest media channels for youth, the brand risks weakening their position and brand value. The use of influencers has the best potential to generate a good effect as the brand can ride on the wave of popularity on the platform, already established by the influencer. Many harmful brand activities were identified in this research but are not exclusive to YouTube and social media.    If a brand is planning to reach an audience on YouTube they must spend resources on creating content that entertains their audience. Creating exclusive content for the consumer gives the brand added value and steers the consumer’s thought away from the content being advertising.    By using these recommendations, a brand could reach out to a bigger audience and start building a loyal and engaged following.