En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt? Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats. Det är två företag verkande inom varsin social medie-marknadsföring strategi, nämligen viral marknadsföring respektive direktmarknadsföring. Som primär informationsdata har delvis strukturerade frågor använts. Till hjälp för att besvara forskningsfrågorna och övriga frågetecken i problemdiskussionen har teorier utvecklats utifrån studiens grundteorier, viral och direktmarknadsföring. Båda av de intervjuade företagen tycks vara medvetna om att det nödvändigt att följa med i utvecklingen med social medie marknadsföring. De båda företagen tycks också bedriva framgångsrika marknadsföringskampanjer inom de båda marknadsföringsstrategierna viral och direkt marknadsföring. Kommunikationen är en gemensam nämnare för de båda marknadsföringsstrategierna. Det är även viktigt att nå rätt målgrupp vid rätt tidpunkt. Det går att hitta risker med båda nämnda strategier, men de ser ganska olika ut för respektive strategi. Att kunna definiera störningsmomentet och ta itu med det kan underlätta för budskapet. Viral och direktmarknadsföring är två vitt skilda strategier som används inom sociala medier. De båda tycks ändå vara framgångsrika strategier med stor utdelning då de verkar på rätt plattform. Det återstår att se hur social medie-marknadsföring kommer att formas i framtiden.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet.

<p>I denna studie har marknadsföringen av gymnasieskolor i Jönköping undersökts, med fokus på elevernas åsikter om den. Studien har ämnat kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar med marknadsföring samt hur eleverna uppfattar den. I studien har även en jämförelse mellan hur kommunala respektive fristående skolor arbetar med marknadsföring.</p><p>Som stöd för undersökningen har fyra gymnasieskolor undersökts, två fristående och två kommunala. På skolorna har informantintervjuer med marknadsföringsansvariga gjorts för att få information om hur skolorna arbetar med sin marknadsföring. På de fyra skolorna har också fyra fokusgrupper bestående av förstaårselever intervjuats, en för respektive skola.</p><p>De huvudsakliga iakttagelserna i studien är att eleverna i allmänhet är väldigt kritiska till all form av modern och nyskapande marknadsföring. De föredrar klassiska informationskanaler som de känner är pålitliga.</p><p>Skolorna har till viss del identifierat elevernas behov och satsar mycket på relationsmarknadsföring på olika sätt, något som eleverna tar till sig. Eleverna förlitar sig mycket på word-of-mouth när de gör sina val. Valen baseras på vilken inriktning som bäst uppfyller de intressen som eleven ifråga har.</p>

No description available.

Destinationskopplade kläder är en slags kommunikation av image samt är ett relativt enkelt och positivt redskap för företag som vill utveckla och förmedla ett varumärke. Orts-kollektioner har en viktig roll för återförsäljare i och med direkt inkomst, dock är betydelsen för turismflöden och marknadsföring svårare att mäta. Efter insamlad data och empiri har författarna fått en upplevelse om vikten att kommunicera varumärke och en image som lockar människor att besöka en plats.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie där vi undersökt ett stadshotell i en mindre stad i Mellansverige. På hotellet har vi identifierat ett problem med latent lojala kunder, det vill säga kunder som är nöjda med sin vistelse och som sprider positiv word-of-mouth men väljer att inte återköpa, med andra ord, kommer kunderna inte att återkomma till hotellet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa telefonintervjuer, med tolv utvalda latent lojala gäster från hotellet, där syftet var att undersöka samt förklara bakomliggande faktorer till latent lojala kunder. Centralt för lojala kunder är att de upplever ett unikt värde hos en leverantör, som inte andra leverantörer erbjuder. Utifrån fyra valkriterier: tekniska, ekonomiska, sociala och personliga har vi analyserat intervjupersonernas svar i vår empiriska studie. Intervjupersonernas svar har visat att prioriteringen av dessa valkriterier är individuellt. Vår studie ser det faktum att dessa olika valkriterier finns som en av svårigheterna i att skapa lojala kunder för hotellet. Vi drar även slutsatsen att värdet som driver lojalitet är individuellt för varje kund. Vidare har vi identifierat fyra faktorer som vi tolkar som avgörande för att respondenterna är latent lojala kunder. Vår studie bekräftar tidigare studier där pris, variation och geografiskt läge definierats som faktorer bakom latent lojala kunder men vi identifierar dessutom sociala faktorer som en avgörande faktor utifrån våra intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och beskriva Karlstads universitets studenters klädbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förståelse för det kartlagda köpbeteendet utifrån sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv. Idén till den här uppsatsen uppstod delvis utifrån en förundran över vårt eget beteende när det gäller att köpa nya kläder. Trots att vi egentligen har mer kläder än vi faktiskt behöver köper vi ständigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ”fattiga studenter” väljer att lägga en del våra knappa resurser på just kläder, trots att vi egentligen inte behöver nya kläder? Frågan vi ställde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade också på om det då även skulle kunna finnas någon medveten eller omedveten avsikt bakom den klädstil som studenterna väljer? Med utgångspunkt från vårt syfte att ta reda på vad studenter vill uppnå med sin klädkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie. Den kvantitativa studien har vi genomfört med hjälp av enkätfrågor. Vi har kommit bland annat kommit fram till att studenterna i vår undersökning kan delas in i fyra olika typer av konsumenter med varierande egenskaper. Vidare har vi kartlagt och beskrivit deras köpbeteende.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: - Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

Hemförsäljningsbranschen skiljer sig på flera sätt från traditionell butikshandel. Företag som verkar i denna bransch har ett helt annat synsätt på hur man kan marknadsföra sig. Trots att man idag inte satsar på påkostade reklamkampanjer kan branschen konkurrera med andra aktörer på marknaden genom att erbjuda en tjänst i form av exceptionell service i anknytning till mötet mellan säljare och kund. Friheten inom arbetet, möjligheten att träffa nya människor och känslan av att stå på egna ben är anledningar som motiverar människor att inleda en karriär som hemförsäljare. Det uppstår ett utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan säljare och kund, men även mellan kunderna sinsemellan. Detta utbyte är unikt och denna sociala aspekt fick oss att vilja undersöka hemförsäljning mera grundligt och vad det innebär för företagen i branschen. Efter tre år av högskolestudier inser vi vikten av relationsmarknadsföring på marknaden och hemförsäljningens fokusering på just denna aspekt väckte vårat intresse vid ett tidigt stadium. Eftersom hemförsäljningsföretag är beroende av att kunderna själva sprider företagets budskap vidare till nya kunder är ett gott rykte nödvändigt för att kunna bli framgångsrik. Hemförsäljning som bransch har haft problem med att sudda bort det negativa rykte som oseriösa företag skapat och hade det inte varit för att företagen arbetar långsiktigt med bra produkter och seriösa säljare så hade företagen inte kunnat konkurrera på marknaden. Denna rapport visar en undersökning om hur hemförsäljning fungerar i praktiken, hur ledningen och säljarna i hemförsäljningsföretag agerar och hur företagen i branschen möter förändringar på marknaden.

I denna studie har marknadsföringen av gymnasieskolor i Jönköping undersökts, med fokus på elevernas åsikter om den. Studien har ämnat kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar med marknadsföring samt hur eleverna uppfattar den. I studien har även en jämförelse mellan hur kommunala respektive fristående skolor arbetar med marknadsföring. Som stöd för undersökningen har fyra gymnasieskolor undersökts, två fristående och två kommunala. På skolorna har informantintervjuer med marknadsföringsansvariga gjorts för att få information om hur skolorna arbetar med sin marknadsföring. På de fyra skolorna har också fyra fokusgrupper bestående av förstaårselever intervjuats, en för respektive skola. De huvudsakliga iakttagelserna i studien är att eleverna i allmänhet är väldigt kritiska till all form av modern och nyskapande marknadsföring. De föredrar klassiska informationskanaler som de känner är pålitliga. Skolorna har till viss del identifierat elevernas behov och satsar mycket på relationsmarknadsföring på olika sätt, något som eleverna tar till sig. Eleverna förlitar sig mycket på word-of-mouth när de gör sina val. Valen baseras på vilken inriktning som bäst uppfyller de intressen som eleven ifråga har.