No description available.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.

No description available.

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning. Med allt detta sagt så visar siffrorna en annan sida, där ekologiska livsmedel enbart står för 3,9 procent av den totala livsmedelförsäljn ingen i sverige, enligt SCB (2012) Vad man kan dra för slutsatser av detta är att det finns gott om rum för förbättring. Därför syftar denna studie att identifiera konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. Vi kommer analysera resultatet från studien och resonera kring vad som skulle kunna påverka kunderna att konsumera ekologiska livsmedel framför konventionella. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av enkäter som vi kopplat till de teorier vi använt dessa är, Konsumtionsprocessen, attityd – beteende gapet, och marknadsföringsmixen via 4C-modellen. Med hjälp av denna enkät har vi undersökt konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. De slutsatser vi kan dra är att attityd - beteende gapet visar på att ett visst gap existerar, dock med svag indikation. Resultaten visar att de som anger att det är viktigt för dem också handlar ekologiska livsmedel ofta. De som inte anser det viktigt att handla ekologiskt inte heller handlar dessa ofta. Lite motsägande visar även resultaten att en stor andel som anser att de borde handla mer ekologiska livsmedel inte letar aktivt efter dessa. kundens barriärer som existerade för respondenterna var främst pris, utbudet av ekologiska alternativ och svårigheter att hitta ekologiska alternati. Kommunikationen i form av marknadsföring av ekologiska livsmedel och dess påverkan på kunden, är att de flesta respondenterna anger att de inte i större utsträckning blir exponerad av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Vidare så visar våra resultat på att kunderna ej påverkas av denna marknadsföring till att direkt handla mer. Våra resultat visar dock att kundernas vilja att lära sig mer ökar av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Så livsmedelsbutiker bör använda sig av utbildande innehåll i sin marknadsföring av dessa livsmedel för att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor. Gymnasieskolorna använder sig av ett flertal olika kommunikationskanaler och marknadsföringsåtgärder för att marknadsföra sin skola. Resultatet visade på att de medverkande skolorna gått från att nästan enbart använda sig av extern marknadsföring (till exempel radio-, bio och bussreklam) till använda sig mer av intern marknadsföring. Den interna marknadsföringen innebar bland annat att de satsat mer resurser på de egna eleverna, och på så sätt skapade de sig egna nöjda ambassadörer. Dessa ambassadörer används bland annat att för att förmedla och sprida en god information om skolan. Resultatet är sedan analyserat utifrån hur trovärdigt olika kommunikationsbudskap uppfattas. Ser man marknadsföringen utifrån dessa kommunikationsbudskap har gymnasieskolorna gått från planerade budskap (icke trovärdig, t.ex. masskommunikation) till att försöka planera de oplanerade budskapen (trovärdiga, t.ex. skvaller och nyheter).

Viral marketing is a marketing tool that is becoming more common in the marketing industry. As people spend more time on the internet via their smartphones, tablets and computers marketers try to find new ways to reach out and connect with consumers. Succeeding with a viral spread is not easy; it's several factors that are important. Viral marketing encourages consumers to recommend and talk about product-related information with each other. So, what should a viral campaign or message contain in order to create this interest among us consumers? There are few empirical studies done in this subject which makes this kind of uncharted territory. By reading previous studies done in the subject we managed to find a few factors that reappeared frequently. In our theory chapter, we describe what previous studies say about these viral marketing factors; Message, Messenger, Social Media and Environment. Based on the theory we then created questions which we used when we interviewed 10 respondents who work with viral marketing on a daily basis. All answers were then stacked up in a table in which we extracted interesting patterns. These patterns are discussed and analyzed in our analysis chapter where our data is compared with previously done theory and our own reflections. Our contribution by this thesis is to bring empirical data within viral marketing, which has been missing up to now. We have done this through interviews and a model that we have developed. Keywords: Viral marketing, Social media, Social media marketing, Viral message

Since we all live in an increasingly globalized world where goods and money are transported more easily and with tougher competition, it is a natural step for Swedish companies to establish themselvs abroad in order to increase their gorwth rate and reach more customers. Today all of us belong to the same global network and the purpose of this thesis is to investigate which factors are important for companies when they choose to establish themselvs on a foreign market. The focus of the investigation has been the market of Germany and Spain, since both countries just like Sweden are members of the European Union, but still have quite different characteristics. We, the authors, have also been living in Spain and Germany during the time of investigation and writing. The companies we have chosen to look closer into are Abba Seafood, which now has merged with Procordia Food, and Oatly AB. Both of there companies have their production sites in Sweden and export to a large number of countries in Europe.  The theoretical base of the study consists of previous scientific studies in market knowledge and factors affecting the decision of market entry mode. In order to answer the questions we have chosen a qualitative research method. The collection of emperical data had been conducted through interviews via e-mail with key persons at Abba Seafood and Oatly AB. The answers have been analyzed by us on the basis of the scientific studies in order to gain knowledge in which factors that is importante.  From the analysis we have concluded that the most important factor is the market knowledge, since the compansies before etablishment abroad decide to do through investigations of the market with its competition, costs and consumers. The nature of these is crucial for the companies when exporting to new consumers.

<p>The purpose of this thesis is through a case study and a survey; to examine the most appropriate communication channels between a sender and a receiver. It also aims to make this relationship more effective.</p><p>The following questions are to be answered:</p><p>1. Which communication channels ought to be used to optimize the message from Skara Näringslivsoffensiv to its target group?</p><p>2. Which communication channels is Skara Näringslivsoffensiv planning to use?</p><p>3. How can the marketing communication between Skara Näringslivsoffensiv and its target group become more effective?</p><p>The conclusion shows that there are considerable differences in mind opinion between Skara Näringslivsoffensiv and its target group when it comes to which communication channels should be used. Also the form of the messages has shown to be difficult to understand which has led to a lack of interest from the target audience. These two factors have contributed to an ineffective marketing communication and can therefore only be improved and become more effective by looking at the needs of the target group.</p>

This thesis reports from a case study which aims to investigate how to improve and simplify book promotion, targeting students with reading difficulties. It also aims to investigate existing models which school libraries can use in promotion. The following questions are answered: How does display and shelving affect the number of loans? Can a marketing model be used successfully to analyze projects at a school library? The case studied was part of a project at the library of a Swedish primary school. The project's intention was to increase the circulation of easy-to-read books. These books were moved, re-labeled and displayed in different ways during the project. The study is based on statistics gathered by the school librarian, as well as an interview. To analyze the findings, an adapted version of Francois Colbert's Marketing Model for Cultural Enterprises was used. This proved to be a useful tool to plan and evaluate marketing projects. An issue in this case was that no clear goal was formulated when planning the project studied. The result of the case study shows that marketing is important. The statistical data showed a temporary decrease in the number of loans when books were re-shelved, but a longtime increase. All kinds of displaying increase the number of loans.Also shown was the benefit of librarians using an adapted tool, such as Colbert's model, to analyze and evaluate projects. However further adaptation is needed to obtain greater success.

E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.