E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.

This thesis delves into the realm of mobile forensics, specifically focusing on the forensic analysis of location-based data derived from smartwatches and smartphones. With the generation of wearable devices and the increasing reliance on personal electronics, understanding the differences and collaborative potential between these devices is imperative for forensic investigators. The study addresses three key research questions:1) How does geolocation differ between a smartphone and a smartwatch?2) How can information from smartphones and smartwatches collaborate to provide a more comprehensive picture in an investigation?3) Is the GPS/activity data from smartphones reliable evidence in legal cases?The research is positioned against existing studies that explore location-based health data, forensic analysis of IoT devices, and the relevance of smartwatch data in legal proceedings.The methodology used in the study is strategically chosen to offer a comprehensive understanding of the role and challenges associated with smartwatch and smartphone data in forensic contexts, such as experiments and non-structured interviews. By aligning with existing studies and leveraging experimental and interview-based approaches, the research aims to contribute valuable knowledge to the evolving field of mobile forensics. The outcomes of this study are expected to shed light on the use of location-based data in legal investigations, providing guidance for future practices and emphasizing the increasing centrality of these technologies in contemporary society.The results show that there is a difference between the devices, not only between the smartphones and smartwatches but also between the different brands. What significance this plays will be discussed and useful conclusions inferred. / Denna studie undersöker området mobil forensik, med särskilt fokus på den forensiskaanalysen av geolokaliserings data från smartklockor och smartphones. På grund av denökade framväxten av bärbara enheter och det ökande beroendet av personlig elektronikär det viktigt för forensiska utredare att förstå de skillnaderna och samarbetsmöjlighetersom finns mellan dessa enheter. Studien behandlar tre centrala forskningsfrågor:- Hur skiljer sig geolokalisering mellan en telefon och en smartklocka?- Hur kan information från smartphones och smartklockor samverka för att ge enmer heltäckande bild i en utredning?- Är GPS-/aktivitetsdata från smarttelefoner tillförlitliga bevis i rättsfall?Forskningen är positionerad mot befintliga studier som undersöker platsbaseradehälsodata, forensisk analys av IoT-enheter och relevansen av data från smartklockor irättsliga sammanhang.Den metodologi som används i studien är strategiskt vald för att erbjuda en omfattandeförståelse av rollen och utmaningarna associerade med data från smartklockor ochsmartphones i forensiska sammanhang. Metoderna inkluderar experiment ochostrukturerad intervju. Genom att anpassa sig till befintliga studier och utnyttjaexperimentella och intervjubaserade tillvägagångssätt, syftar studien till att bidra medvärdefull kunskap till det växande fältet. Resultaten av denna studie förväntas belysaanvändningen av geolokaliserings data i rättsliga utredningar, ge vägledning förframtida praxis och betona den ökande centraliteten av dessa teknologier i dagenssamhälle. Resultaten visar att det finns skillnader mellan enheterna, inte bara mellansmartphones och smartklockor utan också mellan olika märken. Vilken betydelse dettahar kommer att diskuteras och användbara slutsatser dras.

E-handeln inom Europa växer explosionsartat och tillgång till varor och tjänster är i dagsläget endast några få knapptryck bort. Eftersom åtkomsten till internet är global kan hemsidor och webbshoppar få en enorm internationell spridning. Näringsidkare som bedriver fysisk handel kan enkelt anpassa sig till lagar, språk, valuta mm. i landet där deras verksamhet är placerad, men anpassningen på internet, i cybervärlden, är svårare. Geolokalisering är en teknik som gör det möjligt för näringsidkare att kunna anpassa sig, genom att lokalisera och fastställa var internetanvändare befinner sig. När en internetanvändares geografiska placering är fastställd, kan näringsidkaren anpassa utbud, reklam, språk och valuta på hemsidan som denne bedriver. Möjligheten att kunna lokalisera internetanvändare på detta sätt, är ur ett affärsmässigt perspektiv mycket lönsamt för en näringsidkare. Geolokaliseringen ger även näringsidkaren en möjlighet till att geoblockera internetanvändare från dennes hemsida, genom att exempelvis helt blockera åtkomst, anpassa vilka produkter internetanvändaren får åtkomst till eller omdirigera internetanvändare från en version av hemsidan till en annan. Geoblockering kan därför underlätta det för en näringsidkare att följa regler och lagar i de olika länderna där dennes hemsida är tillgänglig. Immaterialrätter är i regel skyddade inom olika territorium. Med immaterialrätter följer ensamrätt till användande av rättigheten inom skyddsområdet. En näringsidkare som säljer varor på sin e-handels hemsida, som är eller kan vara omfattade av andra innehavares rättighetsskydd, kan använda geoblockering som ett verktyg för att helt undvika eller anpassa sig till de olika immaterialrättsliga skyddsområdena. Kommissionen har meddelat att ett av EU:s mål är att skapa en digital inre marknad och förhindra diskriminering mot konsumenter baserat på nationalitet, bostadsort eller geografisk placering. Diskrimineringen kan utgöras av exempelvis olika begränsningar för en konsument som vill få tillgång till ett innehåll eller köpa varor på internet. En sådan begränsning kan vara geoblockering. Den 25 maj 2016 lade Kommissionen fram ett förordningsförslag, som syftar till att förbjuda omotiverad geoblockering. I november 2016 enades Rådet om ett utkast till förordningen. Förordningsförhandlingarna förväntas påbörja så snart som Europaparlamentet enats om sin ståndpunkt. Frågan är hur ett förbud mot geoblockering kan komma att påverka näringsidkare inom e-handeln, ur ett immaterialrättsligt perspektiv.

Efterfrågan och tillhandahållandet av platsberoende tjänster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. Särskilt intressant blir tekniker som är lätta att installera på nya platser och vars hårdvarukomponenter är enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberäkning i inomhusmiljöer, specifikt de som på grund av lokala elektromagnetiska fält, rörliga större föremål eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svårt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrån en förväntad nivå av korrekthet, närmare bestämt att minst hälften av systemets bedömningar inte har fel med mer än två meter, samt en övre gräns på högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen. För att möta målsättningen utrustades mjukvaran med komponenter tänkta att minimera effekten av störningar. Ett Kalmanfilter ger en bättre tolkning av inkommande mätdata medan en för området vanlig estimeringsalgoritm, så kallad Location Fingerprinting, förstärks med en experimentell uppsättning artificiella neurala neuronnät. Som rapporten kommer visa möter systemet som helhet utmaningen och presterar initialt bättre än väntat (hälften av bedömningarna har ett fel på 1,5 meter eller lägre) men även att det beshöver testas i så många nya miljöer som möjligt så att det kan gå att dra slutsatser om dess mer generella användbarhet. / The demand for and supply of location based services (LBS) is constantly growing, which in turn leads to an unquenchable thirst for affordable, scalable localisation solutions in all kinds of surroundings. Technical solutions that are easy to set up at a new location and whose hardware components are simple and affordable, are especially of interest.This paper describes an experimental system designed for positioning a client in particularly challenging indoor environments – wether it's due to local electromagnetic fields, large moving objects or slanted surfaces, basically whatever could create difficulties in radiowave based positioning. This system consists of a number of wifi routers and a signal receiver connected to a computer running the central software component. The results were assessed out of an expected level of accuracy, namely that no more than half of the estimates are off by two meters or more, with an upper limit of no more than 90 percent of the estimates being off by three meters or more. In order to achieve this, the software includes algorithms designed to lessen the effect of signal disruption. A Kalman filter gives the system a better interpretation of sensor data, while the (for the field) common estimation method of Location Fingerprinting gets reinforced by an experimental array of artificial neural networks. As this paper will show, the system will within the initial testing fulfill the set criteria to satisfaction, however it will need future trials in a row of varying environments so as to give an indication of its general usefulness.

This thesis presented an overview of the development of a geolocating algorithm as part of a geoprocessor for raw satellite imagery. This algorithm was devised for and limited by the specifications of a state-of-the-art multispectral telescope designed by Aistech Space, hosted onboard the Guardian spacecraft, which will observe Earth through the visible, near infrared, and thermal infrared bands of the electromagnetic spectrum. The geolocation algorithm presented here is composed of the combination of two models. The first is a physical model, which makes use of spacecraft telemetry and external satellite-tracking data to approximate the geographical center of a sensed scene. Secondly, an optical model obtains a reference Landsat image based on the timestamp and approximated location of the sensed scene and utilizes image processing techniques to pinpoint a more precise geographical location of the sensed scene within acceptable limits. This performance was achieved in 77% of the cases considered. To conclude, a roadmap of the subsequent development topics and their relevance was laid out. / Detta examensarbete presenterar en översikt för utvecklingen av en geolokaliseringsalgoritm som en del av en geoprocessor för obearbetade satellitbilder. Algoritmen anpassades för och begränsades av specifikationerna för ett toppmodernt multispektralt teleskop designat av Aistech Space. Teleskopet kommer att finnas ombord på rymdfarkosten Guardian, där den är avsedd att observera jorden i de synliga, nära infraröda och termiska infraröda delarna av det elektromagnetiska spektrumet. Geolokaliseringsalgoritmen som presenteras i detta arbete är sammansatt av en kombination av två modeller. Den första är en fysisk modell, vilken använder sig av rymdfarkostens telemetri och extern satellitspårningsdata för att approximera det geografiska centrumet av en plats. Den andra är en optisk modell, vilken använder sig av en Landsat-referensbild baserad på tidsstämpeln och den ungefärliga positionen av platsen och använder sedan bildbehandlingstekniker för att fastställa en mer exakt geografisk position av platsen inom acceptabla gränser. Denna prestation lyckades uppnås i 77% av de övervägda fallen. Avslutningsvis lades en plan ut för de efterföljande utvecklingsämnena och deras relevans.