Texte remanié de : Dissertation : ? : Ludwig-Maximilians-Universität, München : 2002/2003. / Bibliogr. p. 379-414.

Thesis--Munich. / Vita. Includes bibliographical references (p. 293-296).

Thesis--Uppsala. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 204-210).

Thesis (Ph. D.)--Columbia University, 1935. / Vita.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2008

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ”terministic screens”, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet. Detta har gjorts genom att exemplifiera ethosskapande utifrån de tre legitimitetstyperna legal-rationell, traditionell och karismatisk legitimitet med politikerna Erik Åsbrink, Stefan Löfvén och Olof Palme. För att ytterligare konkretisera hur begreppen kan användas i en webersk ethosstudie har ett analysexempel gjorts på Mona Sahlins försvarstal efter Tobleroneaffären där alla tre aspekter har tagits i beaktning. Den weberska analysen har visat sig vara ett behjälpligt verktyg för att bredda vår syn på ethoskonstruktionen då den bidrar med en dimension till begreppet som kan innefatta kontextuella faktorer till den retoriska situationen.

Fuzzy logic is based on the theory of fuzzy sets, where an object’s membership of a set is gradual rather than just member or not a member. Fuzzy logic uses the whole interval of real numbers between zero (False) and one (True) to develop a logic as a basis for rules of inference. Particularly the fuzzified version of the modus ponens rule of inference enables computers to make decisions using fuzzy reasoning rather than exact. We study decision making problem under uncertainty. we analyze Max-Min method and Minimization of regret method originally developed by Savage and further developed by Yager. We generalize The MMR method by creating the parameterized family of minimum regret methods by using the ordered weighted averaging OWA operators.

The increase in the consumption of energy year after year emphasizes the importance of power production by photovoltaic (PV) systems. Despite an increase in the use of PV systems, accurate solar power [kWh] daily harvest predicting data are not readily available. Accurate predicted solar power data is necessary because the data is helpful to designers who need to optimally size a PV panel before installation. Moreover, accurately predicted max dc power can indicate whether the PV panel is operating efficiently and economically or not. This thesis develops an approach to predict max solar power based on a Linear Regression model. The approach, which ia a simple regression was implemented using measured data on a response variable, a max solar power (Pmax), and predictor variables such as Global Horizontal (GH), Plane of Array (PA), Short Circuit Current (Isc), Open Circuit Voltage (Voc), and Panel Temperature (Temp). The statistical results of the linear regression model produced reasonable values which agreed with those of the measured data from the solar panel. / text

No description available.

Most Swiss writers participate actively in the affairs of their country: they take sides on political and economic issues and, like all other Swiss male citizens, cast their votes several times a year. In the tradition of Swiss Literature, the figure of the energetic or didactic writer predominates. Most writers are active in another profession in addition to writing. It could even be said that they consider their art only as a secondary profession. Until recently, the Swiss had a tendency to respect those writers only who had proved their qualities in business or industry before they took to writing. [...]