Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

The demographic and structural changes which have taken place in Sweden have brought challenges to its rural areas. Sweden's growth policy has been influenced by neoliberal growth concepts, which has led to a change in the responsibility of service. The need for citizen involvement to maintain services in rural areas has increased, where the citizens are to a greater extent attributed responsibility for the development in rural areas.The municipality of Falun has large rural areas where residents living outside the urban area have felt that they have not been prioritized in previous decision-making. The government of the municipality has therefore strategically been working on strengthening the identity and faith of the citizens living in rural parts through the foundation ”Fritidens främjande i Falu kommun” with the aim of developing leisure activities for children and young people in rural areas. As regard of this basis, we ask questions such as; What makes active citizens in rural areas of Falun municipality get involved in developing the local area? How do citizens active in associations experience the ascribed responsibility for the development of leisure activities in rural areas and What added values can we see that the government of the municipality's initiative for citizen involvement has contributed to the local communities in Falun?The intention has been to investigate how the municipality of Falun’s initiative for citizen involvement in rural development has been experienced by those who are active in associations and what effects the foundation has contributed to the districts. Through qualitative semi-structured interviews and a thematic analysis, we wanted to gain an increased understanding based on nine respondents' experiences. The active citizens described the foundation has brought values such as pride, increased commitment to the community and the feeling that the rural perspective has been prioritized in decision-making. There were also perceived to be some challenges with the citizen-driven projects, where the active citizens described lack of time in addition to the main employment, limited resources and a wish for increased collaboration. In spite of this, the impression is given that the members of the association experienced great gratitude to the municipality of Falun for the initiative with the foundation, which has made it possible for association life for children and young people to develop in the local community. / Demografiska och strukturella förändringar som ägt rum i Sverige har medfört utmaningar för landsbygderna. Sveriges politik har influerats av nyliberala tillväxtkoncept, något som har lett till ett ansvarsskifte av service. Behovet av medborgares involvering för att upprätthålla service på landsbygden har blivit alltmer tydlig, där de i större utsträckning tillskrivs ansvar för landsbygdsutveckling.Falu kommun har en stor andel landsbygdsareal där invånare bosatta utanför tätorten har upplevt att de inte blivit prioriterade vid tidigare beslutsfattande. Kommunen har därför arbetat för att stärka kommundelarnas identitet och framtidstro genom stiftelsen för ”Fritidens främjande i Falu kommun” med syftet att utveckla fritidsaktiviteter för barn och unga på landsbygden. Med detta som grund ställer vi oss frågor som; Vad är det som gör att föreningsaktiva medborgare på landsbygden i Falu kommun engagerar sig för att utveckla den lokala bygden? Hur upplever föreningsaktiva medborgare det tillskrivna ansvaret för utveckling av fritidsaktiviteter på landsbygden och vilka mervärden kan vi se att kommunens initiativ till medborgarinvolvering har bidragit med till de lokala bygderna i Falu kommun?Avsikten har varit att undersöka hur Falu kommuns initiativ för medborgarinvolvering upplevts av de som är föreningsaktiva samt vilka effekter stiftelsen haft på landsbygderna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ville vi få en ökad förståelse utifrån nio respondenters upplevelser av projekt drivna genom initiativet med stiftelsen. De föreningsaktiva beskrev värden som stolthet, ökat engagemang i bygden och upplevelsen av att landsbygdsperspektivet prioriterats vid beslutsfattande. Det upplevdes också finnas vissa hinder med de medborgardrivna projekten. De föreningsaktiva beskrev utmaningar som avsåg brist på tid, begränsade resurser och en önskan om forum för samverkan. Intrycket är ändå att de föreningsaktiva upplever stor tacksamhet till kommunen för initiativet med stiftelsen som möjliggjort att föreningslivet för barn och unga utvecklats i bygden.