Svenska Akademiens beslut att ge 2019 års Nobelpris i litteratur till författaren Peter Handke väckte starka reaktioner världen över. Valet uppfattades som kontroversiellt på grund av Handkes ställningstaganden under krigen i det forna Jugoslavien. Ämnet blev föremål för en upphettad debatt om författarens ansvar och förhållandet mellan konst, politik och moral. Syftet med den här studien är att undersöka vad som har karaktäriserat den svenska Handkedebatten, för att få en förståelse för hur skandaliseringsprocesser blir till genom redaktionella beslut och interventioner från diverse aktörer. Studien är en kvalitativ innehållsanalys i två delar. Materialet består av debattartiklar och kommentarer från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Inledningsvis kartläggs interaktionsmönstren redaktioner och aktörer emellan, i syfte att undersöka intermediala dagordningseffekter. Studiens andra del är en framing-analys av artiklarnas innehåll. I sökandet efter dominerande drag används Semetko och Valkenburgs (2000) generella inramningar: ansvar, mänskliga öden, konflikt och moral. Resultatet visar på att debatten centreras kring ett fåtal så kallade ”elitkällor” och ”elitmedier”, vilket tyder på att de intermediala dagordningseffekterna speglar, bekräftar och förstärker en mediehierarki. Resultatet visar också hur redaktioner använder skandalen för att positionera sig gentemot konkurrenter. Framing-analysen visar bland annat att Handkedebatten blir till projektionsyta för diskussioner om samtida ideologiska strider.

Studiens syfte är att undersöka hur barn positioneras av sina föräldrar i kommersiella samarbeten på Youtube och Instagram, samt om logiken för respektive medie har betydelse för hur barnen blir positionerade. Studien har inspirerats av tidigare forskning kring fenomenet sharenting, där vi ville göra en djupdykning i ämnet. För att förstå hur föräldrarna väljer att framställa sina barn, men även barnens inställning till att medverka, har vi använt oss av en retorisk textanalys där vi analyserat tal och kroppsspråk. I analysen har vi undersökt hur tre svenska influencers positionerar sina barn med hjälp av retoriska verktyg. Studien visade bland annat att barn positioneras olika beroende på dess ålder och medvetenhet kring hur ett kommersiellt samarbete går till. Även mediernas logiker var avgörande för hur barnet positioneras då Instagram och Youtube har olika funktioner som främjar olika beteenden, dock finns det även likheter då största delen av de positioneringstyper vi identifierat förekom på båda plattformarna. Sökord: Instagram, Youtube, sociala medier, sharenting, positionering, kommersialisering, Influencers, barn, medialiserad barndom   Rubrik: Kommersialisering på barnens bekostnad - en studie om hur barn positioneras på sociala medier Författare: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2021 / The aim of this study is to investigate how children are positioned by their parents in commercial collaborations on Youtube and Instagram, and if the media logics affects how the children are positioned. The study has been inspired by previous research on the sharenting phenomena, where we wanted to dig deeper into the subject. To achieve comprehension in how parents choose to present their children, but also understanding attitudes of the children who participate, we have approached a rhetorical analysis focused on speech and body language. In the analysis we examined how three Swedish influencers positions their children by using rhetorical implements. The results of the study showed how children can be positioned differently depending on their age and awareness of how a commercial collaboration takes place. The media logics were also decisive for how the children were positioned, depending on the functions of the platforms who promotes different behaviours. However, there are also similarities in the identified positions as they occurred on both platforms. Keywords: Instagram, Youtube, social media, sharenting, positioning, commercialization, influencers, children and medialized childhood.   Heading: Commercialization on the expense of children – A study in how children are positioned on social media. Author: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3) Faculty of Culture and Society Malmö University Supervisor: Ulrika Sjöberg Examiner: Tindra Thor Spring of 2021

Den politiska kommunikationen har alltid varit nära kopplad till medier och i ett ständigt förändrat medielandskap har politiska partier och aktörer desto mer varit i behov av att anpassa sina strategier för att nå ut med sina budskap. Till följd av digitaliseringens stora genomslag har den visuella politiska kommunikationen blivit mer betydelsefull än någonsin tidigare där politiker kan kommunicera direkt till sina följare genom sociala plattformar. Genom den visuella sociala plattformen Instagram har därmed nya möjligheter skapats för hur den politiska kommunikationen framförs.  I linje med att sociala plattformar blir allt viktigare för den politiska kommunikationen blir också konstruktionen av det politiska personliga varumärket desto viktigare. Utifrån bakgrunden syftar studien till att undersöka hur svenska partiledare marknadsför och konstruerar ett varumärke av sig själva på det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ socialsemiotisk analys med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av politisk kommunikation, politisk personalisering, och socialsemotik visar resultaten på att samtliga partiledare använder sig av personalisering i sina flöden. Trots att de svenska partiledarna påvisade olika omfattningar av den personliga marknadsföringen gick det att se mönster i deras flöden som tyder på liknande strategier i sitt sätt att producera och publicera innehåll på, trots deras olika placeringar på den politiska skalan. Därmed ämnar studien bidra till bredare existerande forskningsdiskussion om medialiserad politik och de sociala mediernas betydelse för den politiska kommunikationen. / Political communication has historically always been closely connected with traditional media and in a continuously changing media landscape, political parties and actors have found themselves increasingly in need of adapting their strategies to convey their message. Through the major developments caused by digitalization, visual communication has become more significant than where politicians can communicate directly to their followers through social platforms. Thus, the visual social platform Instagram has created new opportunities in how politicians communicate, and new conditions have been created for political communication.  In line with the fact that social platforms are becoming increasingly important for political communication, the construction of the political personal brand is also becoming more important. Given the background, the aim of this study is to examine how Swedish political party leaders market themselves and establish themselves as a brand on the social media platform Instagram. Through a qualitative social semiotic analysis based on a theoretical framework consisting of political communication, political personalization, and social semiotics the results of this study show that all the chosen party leaders use personalization in their Instagram-feed. Even though the results showed that the party leaders demonstrated different extents of personal marketing, it was possible to see patterns in their Instagram-feeds that indicate the use of similar strategies in their way of producing and publishing content, despite their individual political views. Thus, the study aims to contribute with further developments in the research-field of mediatized politics and the significance of social media platforms in political communication.