<p>Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och som</p><p>en övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var att</p><p>undersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att intuition och tyst kunskap är huvudkomponenter i sjuksköterskans kliniska blick. Intuition verkar som en länk mellan kognitiva, affektiva och perceptuella processer. Tyst kunskap sammanbinder intuition och teoretisk kunskap. Intuition och tyst kunskap utvecklas över tid och baseras på personlighet, erfarenhet och teoretisk kunskap. Förslag till vidare forskning är att försöka utveckla</p><p>och specificera termen och förstå de bakomliggande processerna bättre med syftet att utbilda och stödja sjuksköterskan i hennes professionella utveckling.</p>

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och som en övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var att undersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att intuition och tyst kunskap är huvudkomponenter i sjuksköterskans kliniska blick. Intuition verkar som en länk mellan kognitiva, affektiva och perceptuella processer. Tyst kunskap sammanbinder intuition och teoretisk kunskap. Intuition och tyst kunskap utvecklas över tid och baseras på personlighet, erfarenhet och teoretisk kunskap. Förslag till vidare forskning är att försöka utveckla och specificera termen och förstå de bakomliggande processerna bättre med syftet att utbilda och stödja sjuksköterskan i hennes professionella utveckling.

The medical imaging technology called MRI (magnetic resonance imaging) stems from a blind measurement technology which was further developed in research and practice to enable seeing into the inner body. Vision with MRI was open-ended, and it was developed and tamed in a context of fragmented medical perspectives on the body and on technology. "Technomedical Visions" addresses the formation of MRI’s specific visualities in the first decade of its introduction in Sweden. The purpose of this dissertation is to explore how vision with MRI has been constructed in practice in relation to existing ways of knowing the body within medicine. Dussauge investigates first the early decisions that led to a national evaluation of MRI technology in the mid-1980s in Sweden. Then she addresses the shaping of MRI’s quantitative visuality in the practices of radiology, psychiatry and the laboratory, with focus on microhistories at St. Göran’s Hospital, Karolinska Institutet, Uppsala University Hospital, and Lund University. Dussauge shows that whereas authorities’ early decisions momentarily defined MRI as a radiological tool for immediate clinical use and evaluation, a crucial part of MRI’s introduction was the work conducted by MRI-users. These researchers from a range of scientific and medical disciplines performed, over time, a multitude of shapings of MRI’s vision. This studies shows how MRI was made congruent with existing technomedical gazes. The novel MRI gaze was made intelligible within cross-referential networks, and researchers reproduced technomedicine’s existing gazes both in the production, optimization and interpretation of MRI representations. Technomedical time frames, epistemologies and definitions of the normal and the pathological were reproduced and sometimes, re-cast, in the shaping of MRI in practice. This study also demonstrates that anatomy recurrently worked as an underlying frame for the exploration and production of MRI visions. Anatomy’s material visuality provided a site for the production of novel facts at the intersection of existing gazes. Through the practices of shaping MRI gazes, anatomy was systematically remediated, reproduced and reconfigured. / QC 20100714

<p>This dissertation, broadly, examines how power dynamics manifest during clinical interactions related to vague and gendered medical symptoms, such as pelvic pain. To examine this issue, I approach my research questions through multiple methods including a critical discourse analysis of the medical discourse on pelvic pain, a survey experiment administered to healthcare workers in the US, and a narrative analysis of pelvic pain patient experiences. While the focus of this research is on pelvic pain, the analyses presented here reach far beyond ideas of power dynamics and pelvic pain. Rather, the findings from this research speak to theoretical discussions medical sociologists have been having for decades. Specifically, findings provide new insight on: 1) the limits of evidence-based medicine as a biomedical paradigm, 2) how fundamental causes of health inequality intersect with each other as well as other factors, such as gender, important in predicting health outcomes and 3) how discussions of metamechanisms in fundamental cause theory can inform our understanding of the accumulation of cultural health capital. In providing such insight, this dissertation uses the case of pelvic pain to integrate multiple perspectives and theories in medical sociology to drive the field forward in a way that acknowledges the many ways power is simultaneously constituted in the clinical interaction. From the role of gender, race, and class in power relations, to the ways medical knowledge, discourse, and authority dictate the clinical interaction, this research covers a wide range of sociological theories and concepts. In doing so, this dissertation sheds new light on current understandings of power in the clinical interaction and its relationship to inequitable health outcomes in the US.</p>