Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.