Studien syftar till att genom en kort kvantitativ enkät undersöka i vilken utsträckning lärare itre svenska kommuner använder sig av skönlitteratur som medierande redskap i sinundervisning för att behandla komplexa frågor. Genom kvalitativ metod genomförs intervjuermed åtta lärare för att belysa hur de uppger att de arbetar samt vilka möjligheter och utmaningarde stöter på. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt litteraturdidaktisk teorimed fokus på skönlitteraturens didaktiska potential. 31 lärare från årskurs 4-6, valde att svarapå enkäten varav åtta stycken medverkade i efterföljande intervjuer. Resultatdelen beskrivermedverkande lärares erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur som medierande redskap.Resultatet visar att lärarna främst arbetar med högläsning och samtalar kring de komplexafrågor som väcks under läsningen men även att andra aktiviteter såsom gruppläsning, egenläsning och läsläxa förekommer. Lärarna ser en stor didaktisk potential i att användaskönlitteratur i ovannämnda syfte och är eniga om att skönlitteraturens påverkan på eleverna ärbetydlig, medan några utmaningar som de stöter på till exempel tidsbrist, bristande kompetenssamt ekonomiska begränsningar lyfts. Slutligen presenteras en litteraturlista med böcker somlärarna använt i sitt arbete.