Studien syftar till att undersöka tillförlitligheten inom IOGT:s medlemsrapportering. Vad som orsakat problemen samt vilken effekt detta har på vetenskapliga undersökningar. Detta är gjort med två undersökningsfrågor. Den ena representerar ett kvantitativt jämförande av material från olika källor. Den andra frågan undersöks genom en kvalitativ empirisk observation. Studiens fokuserar på ett antal geografiska områden under året 1922. Forskningsfrågorna är besvarade i studien och kommer fram till att IOGT:s medlemsrapportering har brister. Bristerna berör hanteringen av dokument, organisationsstruktur, och viljan till inflytande. Dessa brister påverkar möjligheten att ställa forskningsfrågor utan att noggrant kontrollera källornas tillförlitlighet. En jämförelse av källorna med tidigare forskning och den lokala nivån är nödvändig för att bedöma tillförlitligheten. Inom organisationen rapporteras antalet medlemmar vertikalt. Det innebär att materialet tolkas i flera led innan det når organisationens topp. Det innebär enbart att materialet från lokalavdelningar kan anses vara primärt källmaterial. Alla andra delar av materialet lider av beroende då det är tolkat för att sammanställas inom krets och distrikt. Dokumenten inom organisationen är inte standardiserad. Det innebär att sammanfattningen inte är gjord på samma sätt i hela landet. Viljan till inflytande representeras av dubbelt medlemskap. När en förening ser starkare ut än den verkligen är uppstår en blandning av problem för forskningen. I en vetenskapsteoretisk anda faller vissa forskningsfrågor. Forskningsfrågans jämförelse blir inte rättvis och forskningen får låg reliabilitet även om validiteten är hög. Ett sådant exempel i detta är att jämföra IOGT mot befolkningsmängd. Det är en forskning som skulle vara intressant av flera orsaker. Problemet är att det inte blir tillförlitligt för reliabiliteten blir låg. Ett annat problem är medlemskaps begreppet. Om en absolut ställning till begreppet används som betald medlemsavgift och löfte synliggör matriklarna och forskningsläget hur det som definition är missvisande. Lundkvist ställning till medlemskapet blir i det läget inte fullständigt med hänsyn till medlemsrapporteringen . Janssons definition på de som avlagt löfte blir även det problematiskt. Individens resurser kan inte delas in i föreningen om denna inte frivilligt ger sina medel till förfogande. Utöver detta blir föreningen i det avseendet mer en uppskattning än en faktisk enhet. I det avseendet går inte reliabiliteten att värdera. Problemen i källorna kan mötas med jämförande perspektiv som tillåter att källans trovärdighet värderas. Det kan handla om annan forskning eller dokument från andra nivåer inom organisationen.

Studien inkluderar både kvantitativa och kvalitativa data och undersöker huruvida bildinnehåll inger förtroende i köp- och sälj-grupper på Facebook. Vidare undersöks även sambandet mellan förtroende och bilder samt medlemsantal i denna typ av C2C-relaterade grupper. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 319 insamlade svar samt åtta kvalitativa samtalsintervjuer vilka hjälper till att skapa ökad förståelse för studiens kvantitativa data. Resultatet visar att miljöbilder väger tyngst för konsumenters förtroende, vilket i studien representeras av stadsmiljöer. Vi kan inte säga om det finns ett samband mellan förtroende och medlemsantal i denna typ av grupper online, då resultatet från de olika insamlingsmetoderna motsäger varandra. Vad vi dock kan konstatera är att bildinnehåll påverkar tilliten för grupperna, och stadsbilder verkar vara de bilder som inger störst förtroende bland de undersökta köp- och sälj-grupperna på Facebook. / The following report is based on quantitative and qualitative data and examines whether image content inspires trust in buy and sell-groups on Facebook. Further the study aims to examine the relationship between trust and membership in C2C-related groups. The empirical quantitative data consists of a web survey with 319 answers and the qualitative data consists of eight short interviews which creates a wider understanding for the data. The result indicates that environmental images weighs most heavily on consumer’s trust, which in this study is represented by city images. We cannot say whether there is a relationship between trust and membership in such groups online, were we got a contradictory result in our data. What we can state is that image content affects the groups credibility, and images of cities are the ones that seems to create the highest level of credibility in the analyzed Facebook groups.