Syftet med studien är att undersöka hur alternativa verktyg används i klassrummet och hur vi kan förstå användningen av dessa kompenserande hjälpmedel i förhållande till upplevelser av inkludering. Uppsatsens två delstudier genererade följande resultat: Vid användning av teknik finns möjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i den vanliga undervisningen på liknande villkor. Varken lärare eller elever upplever att det finns någon brist på tekniska hjälpmedel i klassrummen. Av studierna framkommer även att alternativa verktyg används mest i klassrumssituationer. Alla elever använder mer teknik ju äldre de blir och mobilen är också ett flitigt använt hjälpmedel hos vissa. Mest används alternativa verktyg till “läsning” och skrivning. Ett program som inte används i någon större utsträckning är dikteringsprogram trots att eleverna ger uttryck för ett behov av detta i intervjuerna.  En viss risk föreligger att elever i vissa situationer väljer bort de alternativa verktygen av rädsla att vara annorlunda. Studiens resultat visar att alternativa verktyg öppnar upp möjligheter för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter till att vara inkluderade i klassrumsundervisningen. Samtidigt finns det många faktorer som har betydelse för att en elev ska vara inkluderad, såsom individens inställning, lärarnas kunskaper och motivation och på vilket sätt tekniken används.

According to previous research, students show difficulties in understanding photosynthesis and respiration, and basic ecological concepts like energy flow in ecosystems. There are successful teaching units accomplished in this area and many of them can be described as inquiry-based teaching. One definition of inquiry-based teaching is that it involves everything from finding problems, investigating them, debating with peers and trying to explain and give solutions. Accordingly students need to be confronted with challenging questions and empirical data to reason about and teachers need to implement student-generated inquiry discussion since students often stay silent and do not express their thoughts during science lessons. This thesis will focus on young peoples’ understanding of the functioning of plants, students’ participation during biology lessons, and how biology teaching is accomplished in primary and secondary school. Two school classroom projects focusing on teaching about plants and ecology are described. Four teachers and their 4th, 5th and 6th grade classes plus two science teachers and their three 8th grade classes collaborated. Photosynthesis and respiration were made concrete by using tasks where plants, plant cells, germs, seeds and the gas exchange were used. The aim was to listen to students’ reasoning in both teaching and interview situations. Learning outcome, as described by students’ reasoning in the classrooms and in individual interviews but also by their test results, is especially focused. Student-student and student-teacher interactions have been analysed with an ethnographic approach in the classroom context. The plant tasks encouraged the students’ in primary school to develop scientific reasoning and the interviews confirmed that the students had learned about photosynthesis. The ecology teaching in secondary school showed a substantial understanding confirmed both by students’ oral and written reasoning. Analyses of test results and understanding as presented in interviews did not always correspond. The interviews showed the importance of letting students try to explain concepts and to correct themselves. Primary students’ reasoning and understanding about photosynthesis were in the interviews almost the same as the secondary students’. The secondary students’ questioning during the lectures showed wonderments and interest for ecology from a broader view than in the content presented by the teachers and the textbooks, but the large classes and disruptive students stole too much time from the teachers’ management in the classroom. Students’ knowledge was underestimated and their interest in ecology faded away. / Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Lyckosamma undervisningsprojekt inom det här området kan ofta beskrivas som ”inquiry-based”. Ett sätt att definiera ”inquiry-based” är att det innefattar allt ifrån att hitta problem, undersöka dem, debattera med andra elever och till att försöka förklara och ge lösningar. Utifrån detta visas att elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån. Lärarna behöver också arbeta med att föra in studentdiskussioner eftersom det visat sig att många elever ofta är tysta och inte uttrycker sina tankar och spekulationer under NO-lektionerna. Den här avhandlingen fokuserar på elevernas förståelse av växternas funktion, elevernas deltagande under biologilektionerna och på hur biologiundervisning genomförs i mellan- och högstadiet. Två skolprojekt med fokus på växter och ekologi beskrivs. Fyra klasslärare och deras klasser i årskurs 4, 5 och 6, plus två NO-lärare och deras tre klasser i årskurs 8 samarbetade. Fotosyntes och cellandning konkretiserades med hjälp av växter, växtceller, groddar, frön och några gas-utbytesreaktioner. Syftet var att lyssna på vad eleverna resonerade om, både i undervisningssituationer och vid intervju. Elevernas förståelse utifrån deras resonerande men också utifrån deras testresultat fokuserades. Elev-elev- och elev-lärarinteraktioner analyserades med hjälp av en etnografisk ansats i klassrums-kontexten. Uppgifterna med konkret växtmaterial uppmuntrade mellanstadieeleverna att utveckla ett naturvetenskapligt resonerande och intervjuerna bekräftade att eleverna hade lärt sig om fotosyntes. Ekologiundervisningen på högstadiet resulterade i en påtaglig förståelse, som bekräftades utifrån elevernas muntliga och skriftliga resonerande. Analysen av förståelse visad i provresultat och vid intervju överensstämde inte alltid. Intervjuerna visade betydelsen av att låta eleverna både få förklara begrepp och att rätta sig själva i sina förklaringar. I intervjusituationen visade det sig att mellanstadieelevernas resonerande och förståelse av fotosyntes gott kunde mäta sig med högstadieelevernas. Elevernas sätt att ställa frågor under lektionsgenomgångarna visade på funderingar och ett intresse för ekologi, som hade en större bredd än det innehåll som lärare och lärobok presenterade, men stora klasser och störande elever stal alldeles för mycket av lärarens tid för att det skulle vara möjligt att genomföra bra undervisning i klassrummet. Elevernas kunskaper underskattades och deras intresse tonade bort.