Bakgrund: Hemodialys är en livslång behandling av njursvikt som är en allvarlig kronisk sjukdom. Hemodialyspatienter har frekventa möten med sjuksköterskor och utvecklar ofta en nära kontakt som kan sträcka sig över flera år. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att främja patienternas hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med hemodialys.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Olika sökblock byggdes upp baserade på forskningsfrågan och sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha relevans- och kvalitetsgranskats befanns 12 artiklar vara relevanta för analys. Forsberg och Wengströms förenklade innehållsanalys användes för att analysera materialet.Resultat: Fem teman trädde fram: Tiden då, nu och framåt, Uppfattningen om jaget och kroppen, Relationer, Beroenden och begränsningar samt Förlust, acceptans och tacksamhet.Konklusion: Livet med hemodialys påverkar patienterna både socialt, mentalt och fysiskt. Patienterna upplevde sig begränsade, i beroendeposition och deras sociala relationer förändrades. Sjuksköterskan behöver finnas tillgänglig för patienten för att denne ska uppleva hälsa.Nyckelord: Hemodialys, mellanmänskliga relationer, patient, personcentrerad vård upplevelse. / Background: Hemodialysis is a lifelong treatment of chronic kidney failure - a severe and demanding disease. Patients going through hemodialysis have frequent interaction with nurses and often develop a personal relationship which can continue for several years. The nurse has to apply patient centered care to promote health for the patient.Aim: The aim of this study was to illuminate the lived experience of patients with chronic kidney failure receiving hemodialysis.Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The database searches were conducted in CINAHL and PubMed. 12 articles passed the relevance- and quality review. A content analysis method of five steps was used to analyse the material.Result: Five themes emerged; The past, the now and the future, The perception of self and the body, Relationships, Dependency and limitations and Loss, acceptance and gratitude.Conclusion: Life on hemodialysis affects the patients both socially, mentally and physically. The patients felt restricted, in dependency and that their social relationships were changed. The nurse has to be there for the patient in order for the patient to experience healthKeywords: Experience, hemodialysis, human-to-human relationship, patient, patient centered care.

Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.