Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter. Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala. I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför. / In social work clients encounter arts in different contexts as in, for example, daytime activities, employment or job training. The participation in the activities may be voluntary or mandatory. This study examines how specialist crafts tutor work with creative activities in social work and the structures and attitudes necessary to provide conditions for change for the participant. The work places surveyed in this study all used creative methods involving visual arts such as paintings, ceramics, textile and sewing. The study´s purpose is to deepen the understanding of how visual creative activity is used to enable change for users in the field of social work. The activities evaluated in the study all use forms of visual creativity, which include various forms of creativity such as painting, sculpture, textile printing and sewing. The study was conducted based on a qualitative approach and the choice of method was unstructured focus groups with specialist crafts tutors. The method was extended during the research process by a telephone interview. In total, there were two focus group sessions and one telephone interview with a total of six informants. The theoretical framework from which creative activity is highlighted and analyzed is based on symbolic interactionism, where definition of the situation and sympathetic introspection are two key concepts. Other key concepts in the study are Axel Honneth's definition of recognition as well as Martin Buber's interpersonal encounters. The result of the study shows that specialist crafts tutors work contributes to change through structural and pedagogical approaches, which both are permeated by a process-oriented approach where the participant's own processes are central. In the final discussion the potential of creative activities for change within social work is discussed in relation to the theoretical concepts of interpersonal encounters, definition of the situation and symbolic violence to illuminate a choice between two approaches that social pedagogue faces.

Bakgrund: Cancer är en diagnos som ökar i samhället, en ökning som ses fortsätta. Att ta emot ett cancerbesked och genomgå behandling kräver stöd från hälso- och sjukvården. Genom samtal ges möjlighet till delaktighet och en omvårdnad där patienten står i centrum. Sjuksköterskan behöver ha kunskap kring kommunikation för att bemöta patienten på bästa sätt. Viktigt är att säkerställa att patienten mottagit och förstått informationen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av samtal med sjuksköterska vid cancerdiagnos. Metod: En kvalitativ analys av narrativer har använts för granskning av sex självbiografier, skrivna av personer med erfarenhet av cancerdiagnos. Resultat: Resultatet belyser följande kategorier: samtal som vårdar, delaktighet i samtalet, hoppfullhet i orden, vill inte höra samt upplevelse av rädsla. Konklusion: Samtalet visar sig vara betydelsefullt i mötet mellan patient och sjuksköterska. Hur sjuksköterskan uttrycker sig och bemöter patienten påverkar upplevelsen av samtalet och vilken utgång samtalet får. / Background: Cancer is a diagnosis that is increasing in society, an increase seen to continue. Receiving a cancer message and undergoing treatment requires support from the health service. Through conversation, the opportunity is given for participation and a care where the patient is in the center. The nurse needs to have knowledge about communication to respond to the patient in the best way. It is important to ensure that the patient has received the information correctly. Aim: To illustrate the patient's experience of conversation with nurse during cancer diagnosis. Method: A qualitative analysis of narratives has been used for examination of six autobiographies, written by persons with experience of cancer diagnosis. Result: The result highlights the following categories: conversations that cherish, participation in the conversation, hopefulness in words, don’t want to hear and experience of fear. Conclusion: The conversation turns out to be important in the meeting between the patient and the nurse. How the nurse expresses her/himself and responds to the patient affects the experience of the conversation and what outcome the conversation gets.

<p>The purpose with our essay was:</p><p>-          To study how personal assistants understand their occupation role.</p><p>-          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.</p><p> </p><p>We have used a qualitative research method called phenomenografic.</p><p> </p><p>The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.</p><p> </p><p>As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas.</p><p> </p> / <p>Syften med vår uppsats har varit</p><p>-          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll.</p><p>-          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.</p><p> </p><p>Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.</p><p> </p><p>Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.</p><p> </p><p>Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.</p><p> </p><p>Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.</p>

The purpose with our essay was: -          To study how personal assistants understand their occupation role. -          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.   We have used a qualitative research method called phenomenografic.   The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.   As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas. / Syften med vår uppsats har varit -          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll. -          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.   Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.   Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.   Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.   Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.

The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Arbetet utfördes genom en systematisk sökning  efter vetenskapliga artiklar i tre databaser där elva artiklar sedan kvalitetsbedömdes och analyserades. Resultat: Patienter med HIV hade övervägande positiva erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal, men negativa erfarenheter av till exempel obekväma blickar, överdrivna säkerhetsåtgärder, anklagelser och respektlöshet förekom i olika vårdsammanhang. Slutsats: Patienter med HIV ska aldrig behöva erfara diskriminerande möten med sjukvårdspersonal på grund av sin diagnos. Uppmärksammande av erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal hos patienter med HIV kan öka medvetenheten angående stereotypa negativa beteenden och därmed förbättra deras vård och erfarenheter av mötet. Nyckelord: Patienter med HIV, sjukvårdspersonal, möten, mellanmänskliga relationer, erfarenheter. Keywords: Patients with HIV, healthcare personnell, interactions, human-to-human relationships, experience.

Denna studie har syftat till att bidra med förståelse kring fritidspedagogers uppfattning och arbete med ämnet relationsskapande med barn, och hur yrkesgruppens ambitioner i arbetet ter sig. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger, vilka besitter varierande erfarenhet och arbetar på fyra olika skolor inom Umeå kommun. Utgångspunkter inom forskning för studien är det relationella perspektivet som delvis grundas på Bubers relationella dialogfilosofi. Där återfinns teorin om den mellanmänskliga vägen, samt Jag-Du- och Jag-Det-begreppen vilka förbinds med hur relationer skapas och upprätthålls. Utifrån dessa perspektiv presenterar och analyseras fritidspedagogernas syn på relationsskapandet med barnen. Studiens resultat visar att informanterna i första hand skapar strukturer för verksamheten genom regler som upprätthålls för att kunna genomföra aktiviteter. I den påföljande slutsatsen har det kunnat uttydas att de främst använder ett instrumentellt förhållningssätt i sitt relationsskapande. I vardagliga möten med barnen kan studiens resultat visa på att informanterna arbetar mer med ett interaktionistiskt förhållningssätt, där slutsatsen klargör att den relationella pedagogiken styr genom att informanterna är inkännande mot barnen och önskar utveckla mer personliga relationer med dem. Studiens resultat visar dessutom på att relationsskapandet är baserat på individuella kunskaper som sällan delas med kollegor eller anknyts till omsorgsuppdraget, relationsskapandet är i flera fall en tyst kompetens i professionen. Slutsatsen redogör för att relationsskapandet förefaller baseras på erfarenhet inom yrket och naturbegåvning hos yrkesutövarna, samt att kunskapen sällan har sitt ursprung i utbildningsprocesser.

Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.

I denna uppsats undersöker jag hur elever upplever musikskapande undervisning på gymnasiet och hur de beskriver lärarens del i deras kreativa process. Det empiriska materialet är insamlat från två fokusgruppsintervjuer med elevgrupper som studerar musikprofil på gymnasiet. Ett relationellt perspektiv har använts för att analysera intervjuerna. Flera beskrivningar visar att lärare ofta bemöter eleverna objektivt, vilket resulterar i att de främst utvecklas i att repetera och etablera information. Eleverna förmedlar även exempel på lärare som delvis bemöter dem som subjekt, men främst relationer mellan elever som öppnar upp för att mötas som två subjekt, något som ger dem rum att engageras och utvecklas som människor genom musikskapande dialog. Resultatet kompletterar tidigare forskning inom området relationen mellan lärare och elev, och visar särskilt vidare på hur musikskapande likt all form av skapande och lärande i grunden behöver autentiska möten för att kreativa frön ska kunna gro och spira. / This essay examines how students experience music creating studies at upper secondary school, and how they describe the teacher's part in their creative process. The empirical material is collected from interviews with two focus groups of students studying music profile in high school. A relational perspective has been used to analyze the interviews. Several descriptions are given about teachers, who is interacting with the students in an objective way, which results in them primarily developing in rehearsing and establishing information. There are also examples of teachers who partially meet students as a subject, but primarily relationships between students that opens up for meetings between two subjects, something that gives them room to get involved and develop on a personal level through a music creating dialogue. The result complements previous research in the area of the relation between students and teachers, and especially further shows how music creating, like all forms of creation and learning, ultimately requires authentic meetings for creative seeds to germinate and sprout.

The purpose with this study was to examine the interpersonal phenomenon in a pedagogical relation, with focus of a specific person-object-relation. The person in this study goes under the notional name Simon, and his experiences and perceptions of a previous drug abuse has been the empirical material of the study. Five interviews regarding Simons history of a previous drug abuse was made in November 2018. The interviews has been analyzed and interpreted with a relational pedagogical perspective using Martin Bubers dialogue philosophy, and inspired by existential hermeneutic as a method for analysis. The analysis concludes that presence of being regarding the interpersonal phenomenon during Simons situation is one way to understand the phenomenon in his pedagogical relation. The study also indicate a lack of presence of being in Simons relation to the human other and how it can be one of many reasons to his previous drug abuse. The study aims to give a further understanding about how an individual shared his life in a relation to an object during many years, and hopefully contribute to how pedagogical relations further to come, can be understood in a different way.