Skönlitteraturen kan sägas vara central i svenskundervisningen i gymnasieskolan eftersom nuvarande läroplan (Gy 11) tilldelar litteraturundervisningen en tredjedel av svenskämnets utvecklingsmål. För att uppnå de mål som styrdokumenten fastställer är ett intresse hos eleverna för att läsa skönlitteratur grundläggande. Forskning har identifierat ett antal bidragande faktorer till att ett läsintresse uppstår, däribland läsarens förhållningssätt till litteraturen och litteraturundervisningens utformning. Syftet med föreliggande studie är därför att öka kunskapen om hur elever i gymnasieskolan upplever att undervisningen i svenskämnet kan utveckla och vidmakthålla ett intresse för att läsa skönlitteratur. Fem gymnasieelever som studerar kursen svenska 3 har i semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser av hur olika inslag i svenskundervisningen inverkar på ett skönlitterärt läsintresse. Det empiriska materialet har analyserats genom meningskoncentration. Resultatet visar bland annat att lärarens muntliga berättande och förmåga att leda skönlitterära diskussioner samt elevernas medverkan vid val av litteratur till undervisningen upplevs kunna skapa ett intresse av att läsa skönlitteratur. Vidare att diskussioner och samtal i skolan om skönlitteratur kan bidra till att vidmakthålla intresset. Kronologisk undervisning i litteraturhistoria och arbetsmetoder i form av instuderingsfrågor och skriftliga analyser kan däremot bidra till att intresset minskar. För vidare forskning föreslås avslutningsvis en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning med fokus på hur elever upplever att olika inslag i undervisningen påverkar ett skönlitterärt läsintresse.