På senare år har lågaffektivt bemötande introducerats i Sverige där den har tagits emot väl för olika målgrupper, men det saknas fortfarande dokumentation och utvärdering för metoden. Denna studie lägger fokus på LSS-personalen och de krav som framställs på dem utifrån litteraturen kring användandet av lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Studien är gjord för att lyfta fram hur personalperspektivet framställs i litteraturen samt vad litteraturen förmedlar och vilka avtryck den lämnar kring personalens roll i arbetet med lågaffektivt bemötande. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod som utfördes med hjälp av en textanalys utförd på av facklitterära böcker. 6 böcker analyserades vilka samtliga handlar om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Böckerna analyserades utifrån ett användarperspektiv av de som använder sig av metoden lågaffektivt bemötande, där böckernas likheter och skillnader ställdes gentemot varandra. Studiens resultat visar att det finns skillnader i hur författarna framställer personalens roll i användandet av lågaffektivt bemötande som metod genom sina texter, främst var skillnaden mellan engelsk och svensk litteratur. Skillnaden låg i hur författarna förklarade personalens ansvar, roll samt de krav och förväntningar som ställs på personalen. McDonnell, författaren av den engelska litteraturen, är grundaren av lågaffektivt bemötande och därför borde den svenska litteraturen därmed utgå ifrån McDonnells bok. Men någonstans på vägen har McDonnells humana personalperspektiv som finns i hans bok omvandlats till det personalperspektiv där personalen ska vara produktivt, effektivt och ändamålsenlig som framställs i den svenska litteraturen.