Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp. Resultat: Analysen resulterade i 14 subkategorier som i diskussionen sattes i syntes med omvårdnadens fyra metabegrepp. Slutsats: Analysen resulterade i ny kunskap som visar att den hemlöse lever i en miljö som innebär en stor risk för att vara i lidandets grepp och ha ohälsan som ständig följeslagare, även om den enskildes mål är hälsa. Den nya kunskapen har också visat att de hemlösa sitter inne med en paradoxal styrka och en vilja att skapa god relation med omvårdnaden. För att denna relation verkligen ska stödja den hemlöse mot hälsa, krävs av omvårdnaden att låta den hemlöse bli sedd, att bejaka den hemlöses människovärde och värdighet, samt från sin sida bygga relationen på etik, moral och ansvar; genom det hjälps den hemlöse till ett gott livssammanhang. / Background: From international research, there is knowledge about the perception of homeless people, their own experiences of their condition, their identity formation, their life situation, and about their lack of health care. Research in this field is deficient in the Swedish context. Objective: The purpose of this study was to describe homeless experiences of their everyday lives and experiences of care and attention - from the perspective of homeless and nursing perspectives, in a Swedish context. Method: An empirical study with a qualitative approach, based on conversations and dialogues with the homeless, and an interactive interview with a nurse who worked with homeless people. Deductive content analysis, modified by Malterud (2009), which was based on nursing meta-concepts. Results: The analysis resulted in 14 subcategories, and in the discussion the subcategories was put in relation to the four meta-concepts of nursing. Conclusion: The analysis resulted in new information showing that the homeless are living in an environment that poses a major risk to be in the grip of suffering and have poor health as a constant companion, even if the individual goal was health. These new findings have also shown that the homeless have a paradoxical strength and a willingness to create good relationship with nursing care. It is required of nursing, for this relationship to really support the homeless to health, to allow the homeless to be seen, to affirm the homeless human worth and dignity, and to build the relationship of ethics, morality and responsibility; and by this help the homeless to a good life.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen påverkar viljan till att genomföra omvårdnad i rökavvänjning och prevention och rådgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvårdnadsarbetet för rökavvänjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och på vilket sätt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt där tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehållsanalys. Som stöd för analysen användes Fawcetts metabegrepp för omvårdnad. Resultat: Fyra teman framkom som belyser det stöd som utbildning kan ge sjuksköterskan i omvårdnadsåtgärder inom rökavvänjning; Utbildning som stöd till att känna sin egen roll och människosyn, Utbildning som stöd till att skapa hjälpande relationer, Utbildning som stöd till att uppmuntra och behandla och Utbildning som stöd till förmåga och självkänsla att utföra omvårdnad. Slutsats: Utbildningens stöd till sjuksköterskan vid rökavvänjning är att hon får kännedom om sin egen roll och människosyn, kan motivera och behandla patienten liksom skapa hjälpande relationer åt denne och får förmåga och självkänsla i att utföra omvårdnaden. Klinisk betydelse: Den här studiens kliniska betydelse är att den belyser vikten av sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och hur den kan stödja sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i detta. / Background: There is existing knowledge to be found about the risks about smoking, causes that nurses smokes themselves, how it interferes with their own motivation to perform preventive interventions and smoking cessation for the patients. Studies have shown that a need for education exists among nurses for interventions in smoking cessation. But knowledge is lacking about what kind of support education might give nurses in their interventions for smoking cessation. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s education and in what way it can support nursing interventions in smoking cessation. Method: The study was conducted as a research-study where thirteen scientific articles were analyzed with deductive content analysis with Fawcetts metaconcepts for nursing. Result: The analyze resulted in four thematic findings for the support which education might give the nurse in interventions for smoking cessation; Education as support for knowing once role and beliefs, Education as support for creating helping relations, Education as support for encouragement and treatment and Education as support for capacity and self-efficiacy in nursing interventions. Conclusion: Educations support to the nurse in performing interventions in smoking cessation is that it gives knowledge about one’s own role and beliefs, how the nurse can motivate and treat the patients as well as creating heliping relations for them and support the nurse’s own capacity and self-efficiacy in the nursing interventions. Clinical significance: The clinical significance of this study is that is describes the value of the education of the nurse in smoking cessation and how it can support the nursing interventions in this subject. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

This thesis is a study of the experiences of nurses who have undertaken training in Solution Focused Brief Therapy (SFBT). While the clinical outcomes of using SFBT, and other psychological therapies, to treat clients have been the subject of much research, the outcomes of training therapists to use SFBT has been relatively unexplored. It is, therefore, my intention to address, in part, this uncharted area of practice. Utilising a mixed methodology, the study is divided into two Stages. In Stage I, an original Solution Focused (SF) methodology is developed and used to conduct individual interviews with twenty participants. Interviews are transcribed and treated as narrative texts, and are then subjected to multi-factored analysis enabling the synthesis of a ‘group narrative’ and the construction of a typology of experience. In Stage II, I conduct further in-depth interviews with three of the original participants and utilise a hermeneutic methodology, drawing on the work of Hans-Georg Gadamer, to engage with the texts generated from these interviews. The texts are explored thematically, and through the nursing metaparadigm of Jacqueline Fawcett, and are compared with a metaparadigm of SF practice. The research suggests that training is SFBT can have a profound effect on the clinical practice, and professional identity, of nurses, and that this is related to the paradigm of nursing which informs their practice. Where the nursing paradigm is of the dominant ‘assessment and delivery of care needs’ modality, SFBT training has little to offer the nurse; however, where the nursing paradigm reflects an ‘interpersonal, dynamic’ modality based on shared relationships, training in SFBT can be a transformative experience for the nurse. This research makes an original contribution to the field of SFBT and to our understanding of the relationship between SFBT and nursing. Building on the work of earlier scholars, it argues that SFBT is congruent with some nursing paradigms, and not all nursing paradigms as previously suggested. It also advances our understanding of how the scope and field of SF practice may be delineated.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.