<p>Denna uppsats behandlar ämnena entreprenörskap och affärsutveckling. Syftet är att vi ska undersöka bryggerimarknaden och se vilka problem som kan uppstå vid starten. Detta ska ligga till grund för planeringen av företaget XXX, som kommer att starta ett bryggeri inom de närmsta åren. Kan de konkurrera med de bryggerier som redan finns i branschen?</p><p>För att samla in material har vi tagit hjälp av den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat bryggerier runt om i Sverige samt restauranger i centrala Karlstad. Tillvägagångssättet vi har använt oss av är telefonintervjuer och personliga intervjuer. Vi har haft ett nära samarbete med Emelie Löfman på Stiftelsen Inova och entreprenören Martin Larsson som är upphovsmannen till idén om ett nytt bryggeri.</p><p>I teoriavsnittet har vi beskrivit de delar som tas upp i empirin, vilket innefattar bland annat entreprenörskap, viktigt vid nystart och konkurrentanalys. Dessa delar ligger till grund i analysen, där vi knyter samman med den insamlade empirin.</p><p>I uppsatsen har vi behandlat vilka svårigheter som kan uppkomma vid nystart av ett bryggeri. Vi har också tagit upp hur ett bryggeri ska gå tillväga för att lyckas på marknaden och vilka framgångsfaktorer som behövs. Resultatet av undersökningen visar att det finns en chans att starta ett bryggeri men det visar också att branschen är konkurrensutsatt. Det finns många svårigheter vid start, vilket gör det viktigt att företaget är välfinansierat och valt sin nisch.</p><p>Marknaden styrs mycket av de stora bryggerierna och mikrobryggerierna konkurrerar endast om cirka 1 procent av marknaden. Det visar att det är en svår bransch att nå framgång i. De framgångsfaktorer som behövs för att lyckas i bryggeribranschen är kvalitet, kapital, tid och engagemang.</p>

Denna uppsats behandlar ämnena entreprenörskap och affärsutveckling. Syftet är att vi ska undersöka bryggerimarknaden och se vilka problem som kan uppstå vid starten. Detta ska ligga till grund för planeringen av företaget XXX, som kommer att starta ett bryggeri inom de närmsta åren. Kan de konkurrera med de bryggerier som redan finns i branschen? För att samla in material har vi tagit hjälp av den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat bryggerier runt om i Sverige samt restauranger i centrala Karlstad. Tillvägagångssättet vi har använt oss av är telefonintervjuer och personliga intervjuer. Vi har haft ett nära samarbete med Emelie Löfman på Stiftelsen Inova och entreprenören Martin Larsson som är upphovsmannen till idén om ett nytt bryggeri. I teoriavsnittet har vi beskrivit de delar som tas upp i empirin, vilket innefattar bland annat entreprenörskap, viktigt vid nystart och konkurrentanalys. Dessa delar ligger till grund i analysen, där vi knyter samman med den insamlade empirin. I uppsatsen har vi behandlat vilka svårigheter som kan uppkomma vid nystart av ett bryggeri. Vi har också tagit upp hur ett bryggeri ska gå tillväga för att lyckas på marknaden och vilka framgångsfaktorer som behövs. Resultatet av undersökningen visar att det finns en chans att starta ett bryggeri men det visar också att branschen är konkurrensutsatt. Det finns många svårigheter vid start, vilket gör det viktigt att företaget är välfinansierat och valt sin nisch. Marknaden styrs mycket av de stora bryggerierna och mikrobryggerierna konkurrerar endast om cirka 1 procent av marknaden. Det visar att det är en svår bransch att nå framgång i. De framgångsfaktorer som behövs för att lyckas i bryggeribranschen är kvalitet, kapital, tid och engagemang.

Vi påbörjar uppsatsen med att introducera en bakgrund till mikrobryggeriernas uppkomst och en problemdiskussion kring tillväxt i mikrobryggerier. Problemformuleringen som ska besvaras lyder: Hur använder sig tre mikrobryggerier av tillväxtstrategi för att öka tillväxten i företaget och varför kan tillväxten öka? De företag som har medverkat i studien är Oppigårds Bryggeri AB, Båstad Öl HB och Dugges Ale- &amp; Porterbryggeri AB. Dessa företag ger en inblick i hur och varför mikrobryggerierna har växt. För att besvara den del av vår problemformulering som behandlar hur tillväxt uppkommer presenteras en tillväxtmatris med fyra olika tillväxtstrategier; marknadspenetration, produktutveckling, marknadsutveckling och diversifiering. För att besvara varför tillväxt uppstår presenterar vi också tre påverkande faktorer för tillväxt i mindre företag; ägarens, markadens och investeringars påverkan på tillväxt. Enligt denna studie kan vi utläsa att ingen enskild tillväxtstrategi har medfört tillväxt i de mikrobryggerier som har medverkat i studien. Däremot sticker produktutveckling ut, precis som marknaden bland de påverkande faktorerna. Ingen påverkande faktor för tillväxt i mindre företag kan däremot ensam ställas till svars för tillväxt i mikrobryggerierna.

Under de senaste årtiondet har mikrobryggerier runt om i världen tagit allt större marknadsandelar från nationella och internationella bryggerier. Trots en växande marknad är marknadsklimatet däremot långt ifrån idealiskt för många småbryggare. Lönsamheten är låg och marknaden präglas av hårdare konkurrens. Att upprätthålla konkurrenskraft är därmed allt viktigare för mikrobryggeriernas överlevnad. För att skapa konkurrenskraft är det fördelaktigt att ha god förståelse för konsumenten. Då tidigare forskning pekar på att strävan efter autenticitet är en betydande del av konsumtionen finns det två kritiska frågor när det kommer till konsumentinsikt inom marknaden. Varför väljer konsumenter ett specifikt varumärke inom hantverksöl? Vilka egenskaper är mest inflytelserika för att en konsument ska uppfatta ett varumärke inom hantverksöl som autentiskt? En kvalitativ studie genomfördes för att få svar på dessa frågor. Utifrån studiens analys och resultat är sociokulturella och transformativa motiv framträdande i konsumtionen. Valet av varumärke påverkas starkt av sociala influenser, kvalitet och exogena faktorer som smak och identitet. Lokal anknytning till varumärket är en framträdande variabel i köpbeslutet. Faktorer som påverkar intrycket av autenticitet är en blandning av egenskaper som kvalitet, värderingar, historia. Respondenterna grundar sin bedömning både på känsla och objektiv information. Det emotionella intrycket tenderar däremot att ha en större effekt på studiens deltagare. Avslutningsvis framgår det att trovärdighet är en avgörande aspekt för att ett varumärke inom hantverksöl ska kunna upprätthålla ett autentiskt intryck. / During the last decade microbreweries have been steadily gaining market share from the large national and international beer breweries. However, despite a growing market the current state is not ideal for most brands seeking to expand their operation. For instance, the market is characterized by fragmentation and there is a widespread agreement that consumers are enchanted by novelty. Still, little is know about the craft beer consumer. As previous research conclude that consumption of craft products is closely associated with the search for authenticity two critical questions emerge in terms customer insight. Why do consumers choose a specific craft beer brand? What influences a consumer to ascribe authenticity to a craft beer brand? A qualitative study was conducted to address these questions. Based on the analysis of the results the consumption is catalysed by an interworking process of taste, socio-cultural and psycho-transformative needs. The choice of brand is strongly influenced by quality, social stimuli and exogenous variables such as taste and self-congruity. A sense of local identity tends to evoke strong self-congruity effects. Variables underpinning authenticity includes a mixture of properties such as quality, values, brand heritage. While respondents draw on both indexical and icon cues to base judgements, iconic cues tends to generate strong effects in first encounter with brands. Finally, credibility in all forms is shown to be crucial in order to sustain an authentic impression as a Swedish craft beer brand.

Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna. För att sprida vetskap om sina produkterkrävs dock att konsumenterna är medvetna om deras närvaro. Att göra reklam genomtraditionella metoder så som tidningsannonser och radio och tv är väldigt sällan aktuellt dåpriset är allt för högt. Därför undersöker studien huruvida storytelling skulle kunna vara ettalternativt marknadsföringsverktyg för mikrobryggerierna. Genom tre fallstudier som tittar påtre olika typer av storys, har jag undersökt vilken utformning och karaktär en story bör ha föratt fungera effektivt då det gäller att spridas vidare. Resultatet av studien pekar på att denvanligaste typen av storytelling som mikrobryggerierna använder sig av, produktstorys, är denminst effektiva för att få spridning. Som mikrobryggare bör man istället skapa enövergripande varumärkesstory som bryggeriet hela tiden verkar under i allt de gör. Det har istudien visat sig centralt att en story innehåller de fyra grundelementen, rollfördelning,handling, konflikt och budskap. Av dessa fyra är det konflikt som är det viktigaste elementet.En story utan konflikt får inte någon djupare påverkan på åhöraren och kommer därför intespridas vidare. Studien har också påvisat att påhittade storys kan vara effektiva sommarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syftet med denna studie var att undersöka hur hantverksbryggerier i Göteborg arbetar med sin externa strategiska kommunikation genom sina nätverk, på sociala medier, med sin grafiska profil samt genom försäljning och distribution. Valet av teman gjordes för att få en helhetsbild av bryggeriernas verksamhet. Vi använde kvalitativa djupintervjuer för att samla data för att ta reda på hur bryggerierna resonerar kring våra teman.Bryggerierna arbetade strategiskt med sina nätverk och sociala medier för att skapa förtroende och kundlojalitet. I nätverken skapades relationer bryggerierna emellan, där de bland annat gick samman för att påverka större aktörer (Systembolaget och makrobryggerier), men också med företag utanför bryggeribranschen. Detta bidrog till att bryggerierna kunde nå sina kommunikativa mål, vilka bland annat var att hålla sig relevanta och påverka branschen. Sociala medier användes som ett verktyg för att sprida information och stärka kundrelationer. Deras grafiska profil användes för att positionera sig på marknaden och särskilja sig från konkurrenter. Vi kom fram till att det fanns två framträdande grafiska profiler: traditionell och modern. Bryggerierna som hade en traditionell profil visade sig ha en stark lokal anknytning medan de med en modern profil arbetade mer mot en global marknad. Slutligen kunde vi konstatera att allt strategiskt arbete skedde i förhållande till det svenska alkoholsystemet, att bryggerierna hade en ansvarsfull extern kommunikation och att de var väl medvetna om problematiken med marknadsföring av alkohol. / The purpose of this study was to examine how craft breweries in Gothenburg works with their external strategic communication in their networks, on social media, with their graphic profile and sales and distribution. These themes were chosen to get an overview over their businesses. Qualitative in-depth interviews were used to collect data.The breweries worked strategically with their networks and social media to build trust and customer loyalty. In the networks, the craft breweries have a great fellowship, where they amongst other things shared information and influenced regulations adapted by Systembolaget. This contributed to the feeling of being peers, and the competition was instead pointed towards macro breweries. Except from the collaborations between the craft breweries, it appeared to be common with collaborations with companies outside of the brewery industry. It was important to make sure that their communicative goals could maintain, to keep on being relevant and affect the market. Social media were used to spread information about their businesses and strengthen their relationship with customers. The graphic profiles played an important role for the breweries to position themselves on the market and distinguish from their competitors. The main alignments were to adapt a modern or a traditional style. The breweries that had chosen the traditional style turned out to be the ones with the strongest connection to locality, and the one ́s that chose a modern approach was working towards the global market. Finally, we found that all of the strategical work was done in cohesion with the Swedish alcohol system. The craft breweries were also responsible with their external communication and well aware of the issues with marketing alcoholic products.