Under VT 2019 ägde projektet rum varav denna rapport är ett av resultaten. Projektets mål var att skapa en CI/CD pipeline vars syfte var tänkt att frekvent kunna leverera färdigtestad kod till olika molntjänster som Google Cloud Platform, Amazon Web Services och Azure. Projektspecifikationerna gavs av företaget Skira för att skapa en snabbare integrationsprocess för nya utvecklare. Detta så en ny utvecklare skulle kunna lägga mer tid på att koda istället för att gräva ner sig i leverans-/testningsprocessen. Slutprodukten ger företag möjligheten att koda direkt på sitt utvecklingskluster.

Att designa mjukvaruapplikationer med en viss struktur kan ofta framhäva efterfrågade egenskaper. För att välja rätt arkitektur behövs ofta övervägningar, och ibland till och med kompromisser, göras om applikationens planerade karaktär. Det är ofta bra att i detta stadie ha en klar bild om vilka attribut en applikation önskas ha. Ett av de viktigare attributen på sikt är skalbarhet. Kunskapen om olika arkitekturers skalbarhet spelar en definitiv roll i designfasen, vilket avgör hur en applikation senare skalas. På senare år har mikrotjänst-arkitektur blivit ett populärt sätt att bygga mjukvara på där den höga skalbarheten sägs vara en bidragande faktor. Detta arbete har till syfte att undersöka skalbarheten hos mikrotjänst-arkitektur i förhållande till monolitisk arkitektur och visa hur detta kvalitetsattribut påverkas när en transformering från en monolit till en mikrotjänst-arkitektur görs. Arbetet har valt att utgå ifrån en existerande modul i en E-handelsplattform med öppen källkod. Modulen som transformerades till en mikrotjänst, skalades horisontellt för respektive arkitektur och applikations-version. Vid användandet av lämpliga verktyg, såsom Docker, visar resultatet att horisontell skalbarhet finns i högre grad hos mikrotjänst-arkitekturen och fortsätter därefter vara hög. Skalning av mikrotjänster kan göras med en högre precision av det som önskas förändras. Detta står i kontrast till den monolitiska strukturen, där skalning begränsas av prestandan av den miljö där mjukvaruapplikationen körs. Efter transformationen till en mikrotjänst-arkitektur ökade skalbarheten, då skalningsmetoden gjordes med mer finkornighet och isolering av den utvalda modulen. För att individuellt skala den monolitiska modulen horisontellt behövdes förändringen göras virtuellt med hjälp av bakgrundsprocesser. Denna lösning visar sig vara en indirekt skalning av hela den monolitiska strukturen. Utöver horisontell skalbarhet fokuserar utvärderingen av resultatet på kvalitativa attribut i form av simplicitet, autonomi och modularitet. / In designing software applications, a chosen structure can often accentuate desired properties. To choose the correct architecture, one must often do considerations and sometimes even compromises, about the intended characteristics of the application. In that stage it is often well motivated to have a clear picture about which attributes the application shall possess. Over time, one of the most important attributes is scalability. The knowledge about the scalability of different architectures could play a crucial part in the design phase, determining how an application is scaled in the future. In recent years Microservice Architecture has been a popular way of building software and its high scalability is said to be a contributing factor. This work has the purpose of examine the scalability of microservice architecture relative to the monolithic architecture and how this quality attribute is affected after a transformation is done from a monolith to a microservice system. This work is based on an existing module from an open source E-commerce platform. The module was first transformed into a working microservice, then both architectures was horizontally scaled. Using suitable tools such as Docker, the result of this work shows that horizontal scalability exists in a high degree within the microservice architecture and continues being high there after. Scaling of microservices can be done with higher precision of what are to be changed. This stands in relation to the monolithic approach where scaling is limited to the performance of the environment where the software application is running. The transformation to a microservice architecture resulted in an increase of scalability. The scaling method was more fined-grained and isolated to the selected module. In contrast, individual horizontal scaling of the monolithic module was required to be done virtually with background processes. This concluded in an indirect scaling of the whole structure of the monolith. Besides horizontal scalability, the evaluation is focused on the system quality attributes of simplicity, autonomy and modularity.

In recent years, companies and organizations have increasingly integrated software security testing into the software development life cycle using DevOps practices. The current integration approach introduces multiple challenges in an information technology environment that consists of a large number of software development projects and multiple software security testing tools. This thesis aims to address these challenges by proposing a microservice-based framework to unify application security testing. The thesis first identifies the challenges, then proposes a design for a framework based on relevant literature and common characteristics of application security testing tools. The main components of the proposed framework are implemented and evaluated. The evaluation result shows that the framework offers many benefits: more secure credential management process, reduced execution time for Continuous Integration (CI) pipelines, and more efficient project onboarding and management. Furthermore, the integration of the proposed framework does not introduce major security threats to the current environment. / Under de senaste åren har företag och organisationer i allt högre grad integrerat testning av programvarusäkerhet i livscykeln för programvaruutveckling med hjälp av DevOps-metoder. Den nuvarande integrationsmetoden medför flera utmaningar i en informationsteknisk miljö som består av ett stort antal programvaruutvecklingsprojekt och flera verktyg för testning av programvarusäkerhet. Detta examensarbete syftar till att ta itu med dessa utmaningar genom att föreslå en mikrotjänstbaserat ramverk för enhetlig testning av programsäkerhet. I arbetet identifieras först utmaningarna och därefter föreslås en konstruktion baserad på relevant litteratur och gemensamma egenskaper hos verktyg för testning av applikationssäkerhet. De viktigaste komponenterna i det föreslagna ramverket implementeras och utvärderas. Utvärderingsresultatet visar att ramverket erbjuder många fördelar: säkrare process för hantering av autentiseringsuppgifter, kortare genomförandetid för Continuous Integration (CI)-pipelines och effektivare projektstart och -hantering. Dessutom medför integrationen av det föreslagna ramverket inga större säkerhetshot i den nuvarande miljön.

The microservice architecture is widely considered to be best practice. Yet, there still exist many companies currently working in monolith systems. This can largely be attributed to the difficult process of updating a systems architecture. The first step in this process is to identify microservices within a monolith. Here, artificial intelligence could be a useful tool for automating the process of microservice identification. The aim of this thesis was to propose a deep learning-based model for the task of microservice identification, and to compare this model to previously proposed approaches. With the goal of helping companies in their endeavour to move towards a microservice-based architecture. In particular, the thesis has evaluated whether the more complex nature of newer deep learning-based techniques can be utilized in order to identify better microservices. The model proposed by this thesis is based on overlapping community detection, where each identified community is considered a microservice candidate. The model was evaluated by looking at cohesion, modularity, and size. Results indicate that the proposed deep learning-based model performs similarly to other state-of-the-art approaches for the task of microservice identification. The results suggest that deep learning indeed helps in finding nontrivial relations within communities, which overall increases the quality of identified microservices, From this it can be concluded that deep learning is a promising technique for the task of microservice identification, and that further research is warranted. / Allmänt anses mikrotjänstarkitekturen vara bästa praxis. Trots det finns det många företag som fortfarande arbetar i monolitiska system. Detta då det finns många svårigheter runt processesen av att byta systemaritekture. Första steget i denna process är att identifiera mikrotjänster inom en monolit. Här kan artificiell intelligens vara ett användbart verktyg för att automatisera processen runt att identifiera mikrotjänster. Denna avhandling syftar till att föreslå en djupinlärningsbaserad modell för att identifiera mikrotjänster och att jämföra denna modell med tidigare föreslagna modeller. Målet är att hjälpa företag att övergå till en mikrotjänstbaserad arkitektur. Avhandlingen kommer att utvärdera nyare djupinlärningsbaserade tekniker för att se ifall deras mer komplexa struktur kan användas för att identifiera bättre mikrotjänster. Modellen som föreslås är baserad på överlappande klusterdetektion, där varje identifierad kluster betraktas som en mikrotjänstkandidat. Modellen utvärderades genom att titta på sammanhållning, modularitet och storlek. Resultaten indikerar att den föreslagna djupinlärningsbaserade modellen identifierar mikrotjänster av liknande kvalitet som andra state-of-the-art-metoder. Resultaten tyder på att djupinlärning bidrar till att hitta icke triviala relationer inom kluster, vilket ökar kvaliteten av de identifierade mikrotjänsterna. På grund av detta dras slutsatsen att djupinlärning är en lovande teknik för identifiering av mikrotjänster och att ytterligare forskning bör utföras.