Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrågor då det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag väljer därför att utbilda sina anställda inom miljöfrågor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka människors miljömedvetenhet måste man påverka deras attityder och frågan är om man kan göra det med hjälp av utbildning? Studier tyder på att människors attityder är mycket svåra att påverka då det finns flera faktorer som är kopplade till denna förändringsprocess. Människor verkar samtidigt påverkas av de värderingar som finns i samhället och att försöka förändra attityder med hjälp av kunskap kan därför ses som överdrivet optimistiskt.  Syftet med det här arbetet är att undersöka om det finns någon möjlighet att förändra människors attityder till miljöfrågor med hjälp av utbildning. Utbildningen som det rörde sig om i det här fallet var ett kortare miljöseminarium som hölls under en dag. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där deltagarna fick svara på frågor före och efter seminariet. Svaren analyserades sedan med hjälp av ett parat t-test, resultatet visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två enkäterna. Syftet var även att se om deltagarnas attityder speglar deras beteende mot attitydobjekt som vanligtvis förekommer inom miljöområdet. En tydlig koppling gick inte att identifiera.  Slutsatser som kan dras är att kortare utbildning inte har någon betydande inverkan på attitydförändring hos deltagarna. Vidare studier med ett högre deltagarantal kan dock vara en förutsättning för att stärka detta resultat. Att det inte gick att identifiera någon koppling mellan attityderna och deltagarnas beteende skulle kunna bero på att attitydobjekt som utgörs av miljöfrågor inte ligger individen lika nära. Även här kan ytterligare studier vara nödvändigt för att fastställa ett eventuellt samband.

Tidigare forskning synliggör miljöattityder i relation till kön, ålder, utbildningsnivå ochpartitillhörighet. Dessa tidigare resultat visar att kvinnor är mer oroade än män förmiljöhot, och yngre mer oroade än äldre, högutbildade mer oroade än lågutbildade ochmänniskor till vänster på den politiska skalan mer oroade än de till höger. Med hjälp avfyra hypoteser och medelvärdesanalyser ämnar denna kvantitativa uppsats att förstundersöka skillnader i miljöattityder i relation till kön, åldersgrupper, utbildningsnivå ochpartitillhörighet, med hjälp av bivariata medelvärdesanalyser. Senare undersöks hurkönsskillnader ser ut inom respektive kategori, med trivariata medelvärdesanalyser.Studien undersöker vidare om dessa könsskillnader är stabila över tid, och utifrån ettgenusperspektiv. I studiens resultat framkommer det att kvinnor är mer oroade förmiljöhot än män, yngre mer oroade än äldre samt att vänsterorienterade människor är meroroade än högerorienterade. Dessutom visar sig könsskillnaderna vara jämförelsevisstabila över tid och oron i sig relativt oförändrad. Däremot verkar inte utbildningsnivåpåverka oron för miljöhot i någon större grad, trots att könsskillnader observerades.Resultaten visar generella mönster oavsett attityder till kärnkraft eller fossila bränslen,men för kärnkraft framträder skillnader i grupperna än mer.