Granbarkborre är en betydande ekonomisk skadegörare i svensk skog men den är också en art som skapar död ved av försvagade granar. Sommaren 2019 var granbarkborrarna ovanligt många och orsakade stor skada för skogsbruket. I den här etnografiska studien, baserad i Stockholm och närområdet, undersöks hur granbarkborreangreppen sommaren 2019 dels kan förstås som en process av skapande av en sammanhängande värld, dels en möjlighet att i sprickorna hitta öppningar för att driva politik. Med utgångspunkt i att hur problemet med granbarkborre formuleras är viktigt för vilka åtgärder som föreslås undersöks vad vi kan vi lära oss om skogsindustri, natur och biodiversitet.  Att skyddade områden förstås som en orsak till granbarkborreangrepp och att klimatförändringar, älgar och andra varelser är en del av att göra det moderna skogsbruket oförutsägbart framkommer som viktiga resultat. Genom att visa hur den döda vedentillsammans med granbarkborren kontrolleras på vissa platser, visas hur olika kunskapsproduktioner träder fram, något som också underlättas av att mycket runt granbarkborrens livscykel är osäkert. Därför möjliggörs tolkning av naturen istället för konkreta orsakssamband. Uppsatsen är ett bidrag till antropologin om miljöförändringar.

The area at and around the Falun copper mine has always been of great interest. To begin with it was the valuable ore that drew people to the area. Now it is the historical, archaeological and environmental aspects that draw researchers from different fields of study to Falun. Peat cores were taken in several peatlands throughout an area extending toward about 2 kilometres to the west, southwest and south of the Falun mine. One core was selected for more extensive studies including plant macrofossil analysis, loss on ignition (LOI) and 14C – analysis. These methods are combined to give a picture of the environmental conditions at different periods in time, using plants and their preferred growth environment as an aid. The untouched environment changing into the well-known mining landscape that prevailed in the hey-day of the mine, with the change being the focal point, is the reason for this study.The cores presented in this thesis generally show lake areas drying up and transforming into peatlands, some peatlands may however have been formed in other ways. The location chosen for further studies is now almost transformed to a forest floor. This study provides a solid foundation for further studies as well as adds more information to existing knowledge. However, more research is needed to fully understand how the environment changed due to the opening of the mine. / Området vid och runt Falu koppargruva har alltid varit av stort intresse. Till en början var det den dyrbara malmen som lockade människor till platsen. Numer är det de historiska, arkeologiska och miljörelaterade aspekterna som lockar forskare från olika forskningsfält hit. Torvkärnor togs från flera torvmarker inom ett område som sträcker sig ungefär 2 kilometer i väst-, sydväst-, och sydlig riktning från Falu gruva. En torvkärna valdes ut för mer omfattande undersökningar, dessa inkluderar växt-makrofossil-analys, LOI och 14C – analys. Dessa metoder kombineras för att få en bild av de rådande miljöförhållandena vid olika tidpunkter, genom att använda växters föredragna växtplats som hjälp. Det är hur den orörda naturen förändrats till det välkända gruvlandskapet som rådde under gruvans storhetstid, med förändringen i centrum, som är anledningen till denna studie.Torvkärnorna som visas i denna rapport visar i stort sett hur sjömiljöer torkat ut och förändrats till våtmarker, vissa våtmarker kan dock ha utvecklats på annat sätt. Den plats som valdes ut för vidare studier har idag nästan helt omvandlats till skogsmark. Denna studie ger en stadig grund för vidare studier och tillför viss information till den redan befintliga. Det behövs dock mer forskning för att fullt ut förstå de miljöförändringar som gruvdriften medförde.