<p>Algal bloom is a naturally occurring phenomenon and occurs in all waters around the world but in recent years, algal bloom in the Baltic Sea has become more massive and more widely spread. When an algal bloom negative effects on the seawater quality, it may have an impact on tourism in the Baltic Sea. The aim of this thesis is to study, through a survey based on a production function approach, whether an environmental change as algal blooms, influenced the Gotland tourist accommodation industry and their "production of attractive overnight” in the summer of 2005. The results show that algal blooms did not have a great impact on companies “production of attractive accommodations". This may be due to the fact that the response rate of the survey was low and the result is thus difficult to analyse and is there for not ensured. It is interesting to consider that 57 % of all respondents of the tourism industry were adversely affected by algal blooms. That is almost twice as many, as the ones who considered themselves being affected. A total of 35 % of all respondents in the investigation, felt that they were affected by algal blooms and it was actually the western group that felt most influenced by other means of algal blooms by 17% to13% for the eastern group. Almost everyone who participated in the survey claimed that the media has magnified the problem of algae blooms and the image of Gotland is adversely affected by it.</p> / <p>Algblomning är en naturligt förekommande företeelse och sker i alla vatten världen över men på senare år har algblomningarna i Östersjön blivit kraftigare och utbredningen större. Då algblomningen påverkar badvattenkvaliteten negativt, kan det tänkas att det får effekt på turismnäringen i Östersjön. Syftet med denna uppsats är att studera, genom en enkätundersökning baserad på produktionsfunktionsmetoden, huruvida ett förändrat miljötillstånd som algblomning, påverkat den gotländska turistboendebranschen och deras ”produktion av attraktiva övernattningar” sommaren 2005. Resultatet visar att algblomningen inte hade någon större påverkan på företagens ”produktion av attraktiva övernattningar”. Detta kan bero på att deltagandet av enkäten var låg och resultatet blir därmed svår analyserat och ej säkerställt. Det är också intressant att totalt sett anser 57 % av alla svarande att turistbranschen påverkades negativt av algblomningen, vilket är fler än de som själva ansåg sig bli påverkade – nästan dubbelt så många. Totalt var det 35 % som ansåg sig påverkade av algblomningen totalt i undersökningen och där var det faktiskt västgruppen som ansåg sig mest påverkade på annat sätt av algblomningen med 17 % mot 13 % för östgruppen. Nästan alla som deltog i undersökningen hävdade att media blåser upp problemet algblomning och att det påvekar bilden av Gotland negativt.</p>

Algal bloom is a naturally occurring phenomenon and occurs in all waters around the world but in recent years, algal bloom in the Baltic Sea has become more massive and more widely spread. When an algal bloom negative effects on the seawater quality, it may have an impact on tourism in the Baltic Sea. The aim of this thesis is to study, through a survey based on a production function approach, whether an environmental change as algal blooms, influenced the Gotland tourist accommodation industry and their "production of attractive overnight” in the summer of 2005. The results show that algal blooms did not have a great impact on companies “production of attractive accommodations". This may be due to the fact that the response rate of the survey was low and the result is thus difficult to analyse and is there for not ensured. It is interesting to consider that 57 % of all respondents of the tourism industry were adversely affected by algal blooms. That is almost twice as many, as the ones who considered themselves being affected. A total of 35 % of all respondents in the investigation, felt that they were affected by algal blooms and it was actually the western group that felt most influenced by other means of algal blooms by 17% to13% for the eastern group. Almost everyone who participated in the survey claimed that the media has magnified the problem of algae blooms and the image of Gotland is adversely affected by it. / Algblomning är en naturligt förekommande företeelse och sker i alla vatten världen över men på senare år har algblomningarna i Östersjön blivit kraftigare och utbredningen större. Då algblomningen påverkar badvattenkvaliteten negativt, kan det tänkas att det får effekt på turismnäringen i Östersjön. Syftet med denna uppsats är att studera, genom en enkätundersökning baserad på produktionsfunktionsmetoden, huruvida ett förändrat miljötillstånd som algblomning, påverkat den gotländska turistboendebranschen och deras ”produktion av attraktiva övernattningar” sommaren 2005. Resultatet visar att algblomningen inte hade någon större påverkan på företagens ”produktion av attraktiva övernattningar”. Detta kan bero på att deltagandet av enkäten var låg och resultatet blir därmed svår analyserat och ej säkerställt. Det är också intressant att totalt sett anser 57 % av alla svarande att turistbranschen påverkades negativt av algblomningen, vilket är fler än de som själva ansåg sig bli påverkade – nästan dubbelt så många. Totalt var det 35 % som ansåg sig påverkade av algblomningen totalt i undersökningen och där var det faktiskt västgruppen som ansåg sig mest påverkade på annat sätt av algblomningen med 17 % mot 13 % för östgruppen. Nästan alla som deltog i undersökningen hävdade att media blåser upp problemet algblomning och att det påvekar bilden av Gotland negativt.

Limiting cities’ negative impact for global sustainability suggests compact city development. However, extensive and accessible urban nature is important for urban dwellers’ wellbeing. Aligning efforts to make cities locally and globally sustainable means resolving this conflict. This thesis applies spatial analysis of urban dwellers’ regularly occurring experiences, as these are important wellbeing indicators, looking specifically at Stockholm, Sweden. The aim is to contribute to a nuanced understanding of urban environments’ influence on urban dwellers’ experiences. Paper I investigates how accessibility to various environment features impact the probability that people have positive or negative experiences. Paper II applies resilience principles to investigate what experiences exist together in neighbourhoods. The environment have considerable influence on people’s experiences. Some common indicators in urban planning display weak relationships with experiential outcome, while other less common ones have larger effects. Neighbourhood compositions of experiences display consistent patterns, both spatially across Stockholm and with respect to resilience principles. Many neighbourhoods harbour diverse positive experiences, while a few are dominated by negative ones. The results suggest that human-environment relations should be given more consideration in urban discourse and urban planning. A relational approach could improve urban dweller’s experiences, and positively influence their wellbeing. For urban planning to be able to handle the complexity of such an approach, I suggest that resilience principles can be heuristics for an urban development that does not compromise people’s experiences. The methodological framework developed here can be applied in other cities, as it can identify specific places for transformation, but also increase knowledge of the interplay between urban environments and people’s experiences across different contexts. / För att begränsa städers negativa påverkan på global hållbarhet förordas ofta kompakta stadsmiljöer. För att säkra stadsbors välbefinnande krävs emellertid stora och tillgängliga naturområden. Denna konflikt måste lösas för att nå en stadsutveckling som bidrar till både lokal och global hållbarhet. Denna avhandling består av två studier av Stockholm som tillämpar rumslig analys av människors upplevelser, då dessa är viktiga indikatorer för välbefinnande. Den undersöker hur tillgänglighet till olika miljöfaktorer är relaterade till positiva och negativa upplevelser. Vidare tillämpar den resiliensprinciper för att undersöka vilka upplevelser som samexisterar på områdesskala. Stadsmiljön har betydande påverkan på människors upplevelser. Vissa vanliga indikatorer inom stadsplanering visar svaga samband med upplevelser, medan andra mindre vanliga har större effekter. Sammansättningar av upplevelser på områdesskala uppvisar genomgående mönster, både rumsligt och i förhållande till resiliensprinciper. Många områden innehåller en mångfald av positiva upplevelser, medan ett fåtal domineras av negativa upplevelser. Resultaten visar att relationer mellan människa och miljö bör ta en mer central plats i stadsplaneringen, då detta erbjuder möjligheter att förbättra stadsbors upplevelser. Resiliensprinciper kan fungera som tumregler inom stadsplaneringen för en stadsutveckling som inte äventyrar människors upplevelser. Metoden som utvecklats här kan appliceras i andra städer, då den kan identifiera specifika platser för omvandling, men också leda till djupare förståelse för samspelet mellan stadsmiljöer och människors upplevelser i olika sammanhang.