<p>Abstrakt</p><p>Miljöfrågor är idag något som engagerar människor världen över. Både företag och privatpersoner har insett att vi måste ta hand om miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Sedan början av 1990- talet har antalet miljöredovisningar ökat i stadig takt. Företag har idag i större utsträckning konkreta miljömål och bedriver sitt miljöarbete efter fastställda miljöpolicys. Anledningarna till att företagen utformar miljöredovisningar är många. Exempelvis kan det bero på lagstiftning, benchmarking eller en engagerad VD. Undersökningen utgick från följande problemformulering: Vilka motiv har företag med att bedriva miljöredovisning? Syftet med undersökningen var att beskriva vad företagen kunde ha för olika motiv med sin miljöredovisning. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod och en deduktiv strategi där tre företag intervjuades angående deras miljöredovisningar. De tre företagen som intervjuades var Volvo, HFAB och Isover. Svaren analyserades sedan för att kunna besvara vår problemformulering. Vi kom fram till att olika företag har olika motiv till varför de miljöredovisar. Inget företag hade endast ett motiv med sin miljöredovisning. Volvo miljöredovisade enligt nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. HFAB:s miljöredovisning upprättades enligt nöjesmotivet, nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. Isover upprättar sin miljöredovisning enligt nyttomotivet och nödmotivet. De företag som intervjuades var olika stora men vi såg inget samband mellan storleken på företaget och något specifikt motiv.</p>

Abstrakt Miljöfrågor är idag något som engagerar människor världen över. Både företag och privatpersoner har insett att vi måste ta hand om miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Sedan början av 1990- talet har antalet miljöredovisningar ökat i stadig takt. Företag har idag i större utsträckning konkreta miljömål och bedriver sitt miljöarbete efter fastställda miljöpolicys. Anledningarna till att företagen utformar miljöredovisningar är många. Exempelvis kan det bero på lagstiftning, benchmarking eller en engagerad VD. Undersökningen utgick från följande problemformulering: Vilka motiv har företag med att bedriva miljöredovisning? Syftet med undersökningen var att beskriva vad företagen kunde ha för olika motiv med sin miljöredovisning. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod och en deduktiv strategi där tre företag intervjuades angående deras miljöredovisningar. De tre företagen som intervjuades var Volvo, HFAB och Isover. Svaren analyserades sedan för att kunna besvara vår problemformulering. Vi kom fram till att olika företag har olika motiv till varför de miljöredovisar. Inget företag hade endast ett motiv med sin miljöredovisning. Volvo miljöredovisade enligt nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. HFAB:s miljöredovisning upprättades enligt nöjesmotivet, nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. Isover upprättar sin miljöredovisning enligt nyttomotivet och nödmotivet. De företag som intervjuades var olika stora men vi såg inget samband mellan storleken på företaget och något specifikt motiv.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar. Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den. Då det finns en avsaknad på lagar innebär det att inga formella krav ställs på den frivilliga miljöredovisningen

Miljöfrågan är idag mer aktuell än någonsin och ständigt debatteras företags negativa inverkan på miljön. Ett viktigt steg på vägen mot en förbättrad miljösituation är att företag redovisar för sin inverkan på miljön. Miljöredovisning innebär att det blir lättare att ställa krav och hålla företag ansvariga för deras miljöpåverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter så länge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare är Sverige är ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt ägda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva på utvecklingen inom miljöredovisning. Då det är stort fokus på miljöfrågan i Sverige är det motiverat att undersöka om företag påverkas av och anpassar sig till förväntningar från sin omgivning.   Denna undersökning ämnar därför utröna om företag anpassar sin miljöredovisning efter förväntningar som kommer ifrån utomstående parter. Detta för att upprätthålla dolda sociala kontrakt som existerar mellan företag och dess omgivning och intressenter, i enlighet med vad legitimitetsteorin och intressentteorin förespråkar. Genom att analysera företags årsredovisningar har en jämförelse gjorts för att se huruvida variablerna företags storlek, bransch och redovisningsland har en inverkan på omfattningen av företagens miljöredovisning. Enligt den analysmodell som konstruerats visar alla tre variabler på att företag anpassar sin redovisning efter förväntningar som kommer från utomstående parter. Detta innebär att företags frivilliga miljöredovisning kan förklaras av legitimitetsteorin och intressentteorin, företag miljöredovisar alltså för att upprätthålla de sociala kontrakten.