Är strängare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vänta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka åtgärder krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara värdefull? Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav på svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka åtgärder som krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning av värde. Rapporten bygger på en explorativ undersökning. Vi har valt att använda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in från såväl dokument som muntliga källor för analys och utifrån detta har vi skapat en teori om framtida ändringar vilket benämns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera på och lägga tyngd vid aktuella rapporter och information från olika organisationers hemsidor då rapporten behandlar framtida eventuella ändringar. Det inledande avsnittet behandlar begreppet ”hållbar utveckling”, följs av dagens olika krav på företagens miljöarbete, både lagkrav och marknadens krav. Vidare behandlas de sätt på vilket företagen bedriver sitt miljöarbete; med miljöledningssystem och extern miljöredovisning. Det sista avsnittet tar upp politiken och regelprocessen i EU och Sverige och vad som görs för att åstadkomma en hållbar utveckling. Några strängare lagkrav avseende extern miljöredovisning ser det inte ut att komma inom närmsta framtid då det inom både EU och Sverige förs en politik som satsar på regelförenkling för företag, främst för de små. Dock finns ett intresse bland företag och dess intressenter för denna typ av information vilket tyder på att antalet miljöredovisningar och hållbarhetsredovisningar kommer att öka de kommande åren. För att informationen skall ha ett värde krävs dock att det utvecklas en gemensam redovisningsstandard. För att fler ska framställa en extern miljöredovisning bör den dessutom vara anpassad för mindre företag då dessa representerar 99 procent av samtliga företag.

<p>Är strängare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vänta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka åtgärder krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara värdefull?</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav på svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka åtgärder som krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning av värde.</p><p>Rapporten bygger på en explorativ undersökning. Vi har valt att använda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in från såväl dokument som muntliga källor för analys och utifrån detta har vi skapat en teori om framtida ändringar vilket benämns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera på och lägga tyngd vid aktuella rapporter och information från olika organisationers hemsidor då rapporten behandlar framtida eventuella ändringar.</p><p>Det inledande avsnittet behandlar begreppet ”hållbar utveckling”, följs av dagens olika krav på företagens miljöarbete, både lagkrav och marknadens krav. Vidare behandlas de sätt på vilket företagen bedriver sitt miljöarbete; med miljöledningssystem och extern miljöredovisning. Det sista avsnittet tar upp politiken och regelprocessen i EU och Sverige och vad som görs för att åstadkomma en hållbar utveckling.</p><p>Några strängare lagkrav avseende extern miljöredovisning ser det inte ut att komma inom närmsta framtid då det inom både EU och Sverige förs en politik som satsar på regelförenkling för företag, främst för de små. Dock finns ett intresse bland företag och dess intressenter för denna typ av information vilket tyder på att antalet miljöredovisningar och hållbarhetsredovisningar kommer att öka de kommande åren. För att informationen skall ha ett värde krävs dock att det utvecklas en gemensam redovisningsstandard. För att fler ska framställa en extern miljöredovisning bör den dessutom vara anpassad för mindre företag då dessa representerar 99 procent av samtliga företag.</p>

<p>Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. </p><p>För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.</p>

No description available.

No description available.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.

<p>Denna uppsats studerar upprättandet av en miljöredovisning för år 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvärdera arbetsprocessen samt ge förslag på förbättringar. Frågeställningen vi tagit vår utgångspunkt i är; Hur ser processen ut vid upprättandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbättras i framtiden? Två teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har använts. Fakta har insamlats från informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och två tjänstemän insatta i arbetet. Kommunen har år 2007 utvecklat ett nytt sätt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjänstemännen poängterar att man ännu är i ett tidigt skede och att mycket behöver förbättras. För det framtida arbetet ger vi följande förslag på förbättringar; implementera miljöprogrammet bättre i den kommunala verksamheten, effektivisera datainsamlingen, arbeta för att fler intressenter får ta del av den färdiga rapporten samt att lägga ner mer kraft på analysen för att förbättra det framtida miljöarbetet.</p>

<p>På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen.</p><p>I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen.</p><p>Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat.</p><p>Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag.</p> / <p>Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development.</p><p>In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS.</p><p>The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used.</p><p>The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products.</p><p>This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well.</p><p>Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.</p>

<p>I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år.</p><p>Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.</p><p>Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.</p><p>I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.</p>

<p><p>Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen. Genom den kvalitativa metoden har vi studerat företagens miljö-, hållbarhets- och årsredovisningar under åren 2001-2008. Vår dokumentundersökning har visat att både SJ och VR förändrar sin redovisning och går från miljöinformation och miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och redovisar idag betydligt fler områden än tidigare. Då företagen redovisar enligt GRI:s riktlinjer G3 ökar jämförbarheten. Kvaliteten ökar hos både SJ och VR under den studerade perioden, främst därför att de båda blir mer utförligare och redovisar fler områden. SJ genomgår den största förändringen då deras miljöinformation inte uppfyllde kvalitetskraven i början av vår undersökning, men då redovisningen sker enligt G3 ökar kvaliteten. Vi har vidare funnit att nöd- och nyttomotivet är anledningarna till varför SJ och VR redovisar miljö och hållbarhet. Utvecklingen har sett olika ut för SJ och VR men de har båda gått från miljö- till hållbarhetsredovisning.</p></p>