<p>I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Miljön är ett av de hetaste ämnena i världen för tillfället och uppe på mången agenda. De flesta företagsledare, politiker samt konsumenter har insett att vi inte kan fortsätta leva på samma sätt som vi gör nu, men ändå fortsätter användandet av miljöförstörande ämnen. En av miljöredovisningens uppgifter är att sätta press på företagen att följa gällande miljölagstiftning samt uppmärksamma allmänheten om pro-blemet så att de därigenom har tillräcklig kunskap om företagen och deras verksamhet för att kunna göra genomtänkta val. För att utveckla företagens sociala ansvar och bidra till en högre medvetenhet inom fö-retaget och bland intressenter har även personalfrågor inkluderats som obligatorisk information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen.</p><p>Syfte:</p><p>Att beskriva och förklara i vilken utsträckning som tillståndspliktiga bo-lag i Jönköpings län följer aktuell lagstiftning och normgivning avseen-de miljöinformation och personalfrågor i förvaltningsberättelsen.</p><p>Metod:</p><p>En kvantitativ studie genomfördes på 199 tillståndspliktiga företag i Jönköpings län. Företagens förvaltningsberättelser lästes igenom för att kontrollera hur pass väl information om miljö samt personal redovisa-des. Karaktärer hos företagen såsom storlek, val av revisionsbyrå och bransch testades för att söka samband och hitta orsaker till mängden information om miljö och personal som redovisades.</p><p>Slutsats:</p><p>Studien visar att miljöredovisningen bland tillståndspliktiga företag i Jönköpings län inte hade utvecklats nämnvärt mellan 2003 och 2005. Författarna finner också att personalinformationen i samma årsredo-visningar är mycket dåligt redovisade, intressentteorin och legitimitets-teorin till trots. Författarna anser att för att en lagstiftning ska vara ef-fektiv och lagarna ska följas måste det till en uppföljning på hur pass väl detta görs. Som det är idag så verkar det inte finnas någon effektiv kontroll av redovisningen av mjuka frågor. I fall revisorerna inte sätter press på företagen eller i fall ingen kontroll sker så hämmas utveckling. Ett sätt att motverka detta kan vara att utarbeta sanktioner mot de före-tag som inte uppfyller kraven, effektiva sådana saknas bevisligen idag.</p> / <p>Background:</p><p>The environment is one of the most discussed topics in the world to-day. Their is a widespread notion among corporate leaders, politicians and consumers that our way of living is unsustainable, but still we keep on exhausting the resources of the world at a steady pace. One of the main purposes of environmental disclosures in companies annual re-ports is to put pressure on the companies to comply with environ-mental regulations and to inform society in large about the effects that companies have on the environment. This is to provide the society with enough knowledge about companies and their activities to be able to make informed decisions. In order to evolve the social responsibility of Swedish companies, and at the same time add to the companies’ and society´s awareness, personnel information has been made compulsory to include in the report of the directors.</p><p>Purpose:</p><p>To describe and explain to which extent that companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping complies with contemporary regulations and norms when it comes to environmental and personnel information in the director’s report.</p><p>Method: A quantitative study was conducted on 199 companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping. The director’s reports of the companies’ annual reports where examined to see how well information about environmental in-fluence and their personnel were accounted for. Company factors such as size, choice of accountancy firm and industry were brought into the study to search for connections and reasons to the amount of informa-tion about environmental and personnel included in the annual reports.</p><p>Conclusions:</p><p>The study shows that the environmental accounting in the director’s report among these companies had not evolved significally between 2003 and 2005. The study also find that information about personnel is poorly accounted for. The authors argues that in order for any legisla-tion of this sort to be effiecent, there has to be a close follow up on how well the legislation is followed. As it is today this does not seem to be the case when it comes to accounting for this kind of information. Stakeholders and accountants need to put pressure on the companies or sanctions need to be implemented in order to secure that more and better information is included in the annual reports.</p>

Svenska branschen för bostadsbolag bidrar till en stor del av landets miljöpåverkan. Tillsammans står bostadsbolagen för 10 till 40 % av Sveriges förbrukning av energi och farliga kemikalier, avfallsgenerering och utsläpp. Trots denna påverkan råder det stor variation i vilken omfattning som svenska allmännyttiga kommunala bostadsbolag miljöredovisar. Ur tidigare forskning identifierades variabler som antas påverka miljöredovisningens omfattning vilket formade studiens syfte: Syftet med denna studie är att utreda i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i Sverige miljöredovisar och analysera hur mängden lagenliga miljöupplysningar påverkas av bolagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, miljöledningssystemets kvalitet och kommunalpolitik.   Denna dokumentstudie genomför en innehållsanalys för att samla in numerisk data främst från årsredovisningar från 134 allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. För att analysera insamlad data sammanställdes deskriptiv statistik och en multipel linjär regressionsanalys utfördes.   Studien finner att det råder stor spridning i vilken omfattning som allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag miljöredovisar. Dessutom urskiljer studien att miljöredovisningen är av liten omfattning i större delen av bolagen. Slutsatserna är i linje med tidigare forskning som studerat miljöredovisning i bostadsbolag. Regressionsanalysen visar att skuldsättningsgrad och kommunalpolitik har en signifikant positiv inverkan på miljöredovisningens omfattning.   Då denna studie enbart granskar miljöredovisning för ett specifikt räkenskapsår kan en intressant aspekt för vidare forskning vara att undersöka en längre tidsperiod. Det hade även varit av intresse att studera andra former av bostadsbolag, förslagsvis privatägda.   Det finns få studier som fokuserar på allmännyttiga kommunala bostadsbolag och miljöredovisning. Till skillnad från tidigare studier bedöms miljöredovisningens omfattning genom att beräkna antal ord relaterat till bolagets interaktion med miljön. Med hjälp av denna studie kan bostadsbolag se om förbättringar är nödvändiga. / The Swedish real estate sector contributes to a large part of the country’s environmental impact. Collectively, real estate companies account for 10 to 40 % of Sweden's energy consumption and hazardous chemicals, waste generation and emissions. Despite this impact, there is a large spread in the extent to which Swedish public municipal housing companies conduct environmental reporting. From previous research, variables were identified that are assumed to affect the extent of environmental reporting, which formed the purpose of the study: The purpose of this study is to investigate to what extent municipal housing company in Sweden conduct environmental reporting and analyze how the amount of legal environmental disclosures is affected by company size, profitability, leverage, quality of the environmental management system and local government politics.   This document analysis conducts a content analysis to collect numerical data mostly from annual reports of 134 public municipal housing companies. To analyze the collected data, descriptive statistics were compiled and a multiple linear regression analysis was performed.   The study finds that there is a large spread in the extent to which public municipal housing companies conducts environmental reporting. In addition, the study distinguishes that the environmental reporting is small in scaleamong many of the companies. The findings are consistent with previous research that also studied environmental reporting in real estate companies. The regression analysis shows that leverage andlocal government politics have a significant positive impact on the extent of environmental disclosures.   Since this study only examines environmental reporting for a particular fiscal year, an interesting aspect for future research can be to examine a longer period of time. It had also been of interest to study other types ofhousing companies, such as privately owned.   There are few studies that focus on public municipal housing companies and environmental reporting. Unlike previous studies, the extent of environmental reporting is assessed by counting number of words related to the company's interaction with the environment. With the help of this study, real estate companies can see whether improvements are required.

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte. De företag som inte väljer att följa något ramverk kan alltså fritt välja på vilket sätt och hur de ska rapportera sin miljö- och hållbarhetsinformation.I denna undersökning har jag valt ut åtta företag fördelat på två olika branscher som inte följer ramverket från Global Reporting Initiative. Detta urval har gjorts för att kunna se hur och vad företag rapporterar när det själva kan välja fritt. De frågeställningar som tas upp i uppsatsen är om det går att se dominans av kvalitativ eller kvantitativ information, om det går att se om företagens miljö- och hållbarhetsredovisningar kan vara missvisande och vilka skillnader som finns mellan branscherna jag valt. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur företag väljer att redovisa sin miljö- och hållbarhetsinformation och vilka skillnader som går att hitta.Resultatet av undersökningen visar att företagen inom oljeindustrin var mer benägna att rapportera miljö- och hållbarhetsinformation. Den mest sannolika förklaringen till detta resultat är att deras legitimitetsbehov kan anses tyngre än för företagen inom industribranschen. Resultatet visar också att det var stark dominans av kvalitativ information i rapporterna. Det framgick även att miljö- och hållbarhetsredovisningarna i vissa fall kan vara missvisande.Det som är viktigt är att miljö- och hållbarhetsredovisningar alltid granskas av en revisor för att intressenter ska kunna vara säkra på att informationen är användbar i beslutssituationer. Jag anser att det är viktigt att forskare fortsätter att granska hur och på vilket sätt företag redovisar sin miljö- och hållbarhetsinformation.

<p>Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit</p><p>alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med</p><p>införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:</p><p>Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar</p><p>denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.</p><p>Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att</p><p>kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa</p><p>metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.</p><p>I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid</p><p>upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,</p><p>däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.</p>

<p>Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) </p><p>Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. </p><p>Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. </p><p>Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.</p>

<p>Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?</p><p>Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.</p><p>Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar</p><p>Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär.</p> / <p>Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together?</p><p>Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports.</p><p>Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies.</p><p>Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.</p>

<p>Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. </p><p>Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter. Jag har i uppsatsen valt ett redovisningperspektiv. Genomförande: Jag har studerat litteratur om ämnet miljöredovisning. Jag har genomfört en enkätundersökning med miljö- och ekonomichefer på, främst, svenska börsbolag. Därutöver har jag genomfört en skrivbordsundersökning av företagens miljö- och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Begreppen miljöutgift och miljökostnad samt miljöskuld är redovisningsmässiga och bör kopplas till resultaträkningen respektive balansräkningen. Begreppen miljöinvestering och miljöintäkt hör samman med investeringskalkyler och utgör istället planeringsmässiga begrepp.</p>

No description available.

Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter. Jag har i uppsatsen valt ett redovisningperspektiv. Genomförande: Jag har studerat litteratur om ämnet miljöredovisning. Jag har genomfört en enkätundersökning med miljö- och ekonomichefer på, främst, svenska börsbolag. Därutöver har jag genomfört en skrivbordsundersökning av företagens miljö- och årsredovisningar. Resultat: Begreppen miljöutgift och miljökostnad samt miljöskuld är redovisningsmässiga och bör kopplas till resultaträkningen respektive balansräkningen. Begreppen miljöinvestering och miljöintäkt hör samman med investeringskalkyler och utgör istället planeringsmässiga begrepp.