Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling. Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för att legitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande från oberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som ligger utanför traditionell redovisning, mer trovärdig. Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och en utvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar. Metod: Fallstudie Resultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans med normgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig. / Background: With increasing environmental threats a natural state of mind is that everyone has to join the struggle for a sustainable development. Companies can, voluntarily, use sustainable reporting as a way of having legitimacy to their stakeholders. A higher level of credibility occurs when the sustainable reports are reviewed by a neutral person. Purpose: The purpose of the case study is that, based on a basic model and an extended model of sustainable development, three corporate sustainable accountings, to the analysis and conclusion on the identification of sustainable development can be achieved by sustainable accountings. Method: Case study Result: With the law as the basis of all accounts, along with standard guidelines such as the GRI, topped whit the willingness of companies to compete and to market themselves through the accounts of environmental and social responsibility, the result may be that a tightening of the law in the present situation is unnecessary.

Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking. The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports. Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue. The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent. We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting. / Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande. Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar. Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen. Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget. Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent. / De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.

Offentlig sektor anses inneha ett centralt ansvar för den fortsatta utvecklingen av hållbarhet då de ser till att främja och forma människors liv i samhället. Dock anses det svårt att ge en helhetsbild av hållbarhet inom kommuner eftersom begreppet är diffust och används i många olika sammanhang, i vissa fall enbart för att det förväntas användas. Lyckas inte kommuner med sin hållbarhetsutveckling kan det få stora konsekvenser för framtida generationer som inte har möjligheten till en hållbar livsstil. Denna studie undersöker Sveriges kommuner och deras arbete med mätning av miljöarbetet samt miljöredovisning. Kommunernas hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare i takt med att människans påverkan på miljön har uppmärksammats och organisationer förväntas ta ansvar för att minska sin miljöpåverkan. / The public sector is considered to hold a key responsibility for the further development of sustainability as they look to advance and shape the lives of people in society. However, it is considered difficult to give an overall picture of sustainability in municipalities where the term is vague and used in many different contexts, in some cases only because it is expected to be used. If municipalities are not successful in their sustainability work it could result in serious consequences for future generations, who will not have the possibility of a sustainable lifestyle. This study examines the municipalities and their work with measurements for environmental performance and sustainabillity reporting. The sustainability work of municipalities has become increasingly important as the human impact on the environment has been observed and organizations are expected to take responsibility for reducing their environmental impact.

<p>The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages.</p><p><em>Sustainable Value method</em> is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies.</p><p>In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the <em>Sustainable Value methodology</em>. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms.</p><p>We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the <em>Sustainable Value methodology</em>. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions.</p> / <p>Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar.</p><p>Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen.</p><p>I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod <em>Sustainable Value –metoden </em>har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom <em>Sustainable Value –metoden</em>) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid.</p><p>Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt <em>Sustainable Value-metoden</em>. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.</p>

<p>Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen.</p><p>Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om.</p><p>I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p> / <p>This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry.</p><p>The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company.</p><p>In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.</p>

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen. Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om. I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. / This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry. The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company. In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.

The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages. Sustainable Value method is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies. In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the Sustainable Value methodology. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms. We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the Sustainable Value methodology. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions. / Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar. Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen. I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod Sustainable Value –metoden har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom Sustainable Value –metoden) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid. Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt Sustainable Value-metoden. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.

<p>I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.</p>