Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering: Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete? Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete. Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie. I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn, däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

Bakgrund: Miljön är ett av de hetaste ämnena i världen för tillfället och uppe på mången agenda. De flesta företagsledare, politiker samt konsumenter har insett att vi inte kan fortsätta leva på samma sätt som vi gör nu, men ändå fortsätter användandet av miljöförstörande ämnen. En av miljöredovisningens uppgifter är att sätta press på företagen att följa gällande miljölagstiftning samt uppmärksamma allmänheten om pro-blemet så att de därigenom har tillräcklig kunskap om företagen och deras verksamhet för att kunna göra genomtänkta val. För att utveckla företagens sociala ansvar och bidra till en högre medvetenhet inom fö-retaget och bland intressenter har även personalfrågor inkluderats som obligatorisk information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen. Syfte: Att beskriva och förklara i vilken utsträckning som tillståndspliktiga bo-lag i Jönköpings län följer aktuell lagstiftning och normgivning avseen-de miljöinformation och personalfrågor i förvaltningsberättelsen. Metod: En kvantitativ studie genomfördes på 199 tillståndspliktiga företag i Jönköpings län. Företagens förvaltningsberättelser lästes igenom för att kontrollera hur pass väl information om miljö samt personal redovisa-des. Karaktärer hos företagen såsom storlek, val av revisionsbyrå och bransch testades för att söka samband och hitta orsaker till mängden information om miljö och personal som redovisades. Slutsats: Studien visar att miljöredovisningen bland tillståndspliktiga företag i Jönköpings län inte hade utvecklats nämnvärt mellan 2003 och 2005. Författarna finner också att personalinformationen i samma årsredo-visningar är mycket dåligt redovisade, intressentteorin och legitimitets-teorin till trots. Författarna anser att för att en lagstiftning ska vara ef-fektiv och lagarna ska följas måste det till en uppföljning på hur pass väl detta görs. Som det är idag så verkar det inte finnas någon effektiv kontroll av redovisningen av mjuka frågor. I fall revisorerna inte sätter press på företagen eller i fall ingen kontroll sker så hämmas utveckling. Ett sätt att motverka detta kan vara att utarbeta sanktioner mot de före-tag som inte uppfyller kraven, effektiva sådana saknas bevisligen idag. / Background: The environment is one of the most discussed topics in the world to-day. Their is a widespread notion among corporate leaders, politicians and consumers that our way of living is unsustainable, but still we keep on exhausting the resources of the world at a steady pace. One of the main purposes of environmental disclosures in companies annual re-ports is to put pressure on the companies to comply with environ-mental regulations and to inform society in large about the effects that companies have on the environment. This is to provide the society with enough knowledge about companies and their activities to be able to make informed decisions. In order to evolve the social responsibility of Swedish companies, and at the same time add to the companies’ and society´s awareness, personnel information has been made compulsory to include in the report of the directors. Purpose: To describe and explain to which extent that companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping complies with contemporary regulations and norms when it comes to environmental and personnel information in the director’s report. Method: A quantitative study was conducted on 199 companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping. The director’s reports of the companies’ annual reports where examined to see how well information about environmental in-fluence and their personnel were accounted for. Company factors such as size, choice of accountancy firm and industry were brought into the study to search for connections and reasons to the amount of informa-tion about environmental and personnel included in the annual reports. Conclusions: The study shows that the environmental accounting in the director’s report among these companies had not evolved significally between 2003 and 2005. The study also find that information about personnel is poorly accounted for. The authors argues that in order for any legisla-tion of this sort to be effiecent, there has to be a close follow up on how well the legislation is followed. As it is today this does not seem to be the case when it comes to accounting for this kind of information. Stakeholders and accountants need to put pressure on the companies or sanctions need to be implemented in order to secure that more and better information is included in the annual reports.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.

No description available.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats. Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete. Studien är utförd utifrån ett intressentperspektiv, med respektive företags miljöredovisning som utgångspunkt. För att komma åt utvecklingen av såväl redovisning som arbete har samtliga av företagens redovisningar studerats mellan år 2000 och 2009. Utvecklingen har sedan analyseras utifrån studiens teoretiska referensram, vilken är baserad på institutionell teori som bland annat innefattar legitimitet och frikoppling. Med detta som grund har utvecklingen, av miljöredovisningen i förhållande till utvecklingen av miljöarbetet, kunnat utläsas för de valda företagen. Studien visar att både miljöarbetet och miljöredovisningen har utvecklats för företagen under den tidsperiod som studerats. Resultatet av studien visar även att samma fenomen, till viss del, förekommer hos de valda privata företagen som hos de statliga. Miljöredovisningen har, i två av företagen, varit frikopplad från miljöarbetet. För dessa två företag har miljöredovisningen utvecklats i högre utsträckning än miljöarbetet. Det företag som kan avvika ifrån teorin om löskoppling är H&M där miljöarbetet i stort sett utvecklats i samma utsträckning som miljöredovisningen eller mer. / Environmental issues are very much in question today. This has also been adopted by companies, who a few years ago started to publish environmental reports. These reports are designed to reflect reality. A study conducted by the Swedish Ministry of Industry, performed on enterprises owned by the Swedish state, has shown that environmental reports does not always coincide with the companies’ practical environmental work done by these companies. Even if their environmental reports has to be in accordance with the law, unlike the private firms’ voluntary situation. One of the several factors inquired in this paper are whether this law creates differences between public and private companies who are performing environmental accounting. This paper aims to study whether environmental reporting in the three selected private companies Axfood, H&M and Sandvik are disconnected from the companies environmental work. The study was conducted from a stakeholder perspective with each firms’ environmental reporting as a starting point. All the corporate environmental reports have been studied between the years 2000 and 2009 in order to capture both the development of environmental accounting and environmental work. The development has then been analyzed from an institutional theory, which includes legitimacy and decoupling. On this basis, the development of environmental reporting in relation to the development of environmental performance has been deduced for the selected companies. The result of this study shows that the same phenomenon in the companies owned by the Swedish state, also occurs in two of the selected private companies. The study shows that both environmental work and reporting has developed in all of the companies during the time period that has been studied. In two of the companies the environmental accounting has been more developed than the environmental work and is then disconnected. However, H&M:s’ environmental work has developed in the same extent as the environmental accounting or more and therefore it can be deviant from the theory of decoupling.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information. Årsredovisningarna är ett effektivt verktyg där företagen kan kommunicera med omvärlden, och förklara hur företagen arbetar med dessa frågor. Syfte: Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar företag att redovisa frivillig information om hållbarhet och om kvaliteten på denna information hade ökat efter att företagen utstått negativ publicitet i media. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats med syfte att söka förståelse för varför dessa företag valde att redovisa frivillig information om hållbarhet. Tre av Sveriges största klädföretag studerades. En flerfallstudie med fokus på dokumentundersökning, utgjorde grunden för detta arbete. Slutsats: Kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade i samtliga fallföretag efter den negativa publiciteten i media. Det kan vidare inte bekräftas att ökningen av kvaliteten berodde på den aktuella händelsen.

<p>Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.</p><p>Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för att</p><p>legitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande från</p><p>oberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som ligger</p><p>utanför traditionell redovisning, mer trovärdig.</p><p>Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och en</p><p>utvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.</p><p>Metod: Fallstudie</p><p>Resultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans med</p><p>normgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig.</p> / <p>Background: With increasing environmental threats a natural state of</p><p>mind is that everyone has to join the struggle for a sustainable development. Companies can, voluntarily, use sustainable reporting as a way of having legitimacy to their stakeholders. A higher level of credibility occurs when the sustainable reports are reviewed by a neutral person.</p><p>Purpose: The purpose of the case study is that, based on a basic model</p><p>and an extended model of sustainable development, three corporate sustainable accountings, to the analysis and conclusion on the identification of sustainable development can be achieved by sustainable accountings.</p><p>Method: Case study</p><p>Result: With the law as the basis of all accounts, along with standard</p><p>guidelines such as the GRI, topped whit the willingness of companies to compete and to market themselves through the accounts of environmental and social responsibility, the result may be that a tightening of the law in the present situation is unnecessary.</p>

<p>Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking.</p><p>The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports.</p><p>Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue.</p><p>The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent.</p><p>We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting.</p> / <p>Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar.</p><p>Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen.</p><p>Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget.</p><p>Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.</p>