Syfte: Syftet med denna studie är att analysera CSR-kommunikationen från Sveriges två största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under åren 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrån företagens officiella hållbarhetsredovisningar. Studien avser även att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vår studie utgått från modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll. Denna modell verkar som underlag för kategoriseringen av de olika ansvarsområdena inom corporate social responsibility (CSR). Studien innefattar även en analys utifrån ett retoriskt perspektiv för att fastställa hur och på vilket sätt ICA och Axfood använder sig utav de retoriska appellerna ethos, pathos och logos för att kommunicera ut sitt CSR-arbete. Metod: Retorisk textanalys Resultat: Utifrån vår analys kan vi urskilja att det inte har skett någon större förändring av de två företagens CSR-kommunikation från 2012 till 2013. Båda företagen följer i princip samma mall 2013 som de gjorde året tidigare. Dock finns det skillnader i hur företagen kommunicerar och vad som kommuniceras ut. Axfood för en mer utvecklad kommunikation över sitt ansvarstagande än vad ICA gör sett utifrån Carrolls pyramid of corporate social responsibility. Ur ett retoriskt perspektiv kan vi urskilja att båda företagen använder sig av alla retoriska appeller. Dock varierar användandet av dessa retoriska verktyg. ICA baserar generellt sina argument på logosargument medan Axfood har en större variation i sitt användande av de retoriska appellerna och för en mer komplex retorisk argumentation.

<p>Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier. </p><p>Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data. </p><p>Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet.</p> / <p>The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand. </p><p>Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data. </p><p>Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.</p>

Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier. Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data. Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet. / The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand. Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data. Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats. Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&amp;M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete. Studien är utförd utifrån ett intressentperspektiv, med respektive företags miljöredovisning som utgångspunkt. För att komma åt utvecklingen av såväl redovisning som arbete har samtliga av företagens redovisningar studerats mellan år 2000 och 2009. Utvecklingen har sedan analyseras utifrån studiens teoretiska referensram, vilken är baserad på institutionell teori som bland annat innefattar legitimitet och frikoppling. Med detta som grund har utvecklingen, av miljöredovisningen i förhållande till utvecklingen av miljöarbetet, kunnat utläsas för de valda företagen. Studien visar att både miljöarbetet och miljöredovisningen har utvecklats för företagen under den tidsperiod som studerats. Resultatet av studien visar även att samma fenomen, till viss del, förekommer hos de valda privata företagen som hos de statliga. Miljöredovisningen har, i två av företagen, varit frikopplad från miljöarbetet. För dessa två företag har miljöredovisningen utvecklats i högre utsträckning än miljöarbetet. Det företag som kan avvika ifrån teorin om löskoppling är H&amp;M där miljöarbetet i stort sett utvecklats i samma utsträckning som miljöredovisningen eller mer. / Environmental issues are very much in question today. This has also been adopted by companies, who a few years ago started to publish environmental reports. These reports are designed to reflect reality. A study conducted by the Swedish Ministry of Industry, performed on enterprises owned by the Swedish state, has shown that environmental reports does not always coincide with the companies’ practical environmental work done by these companies. Even if their environmental reports has to be in accordance with the law, unlike the private firms’ voluntary situation. One of the several factors inquired in this paper are whether this law creates differences between public and private companies who are performing environmental accounting. This paper aims to study whether environmental reporting in the three selected private companies Axfood, H&amp;M and Sandvik are disconnected from the companies environmental work. The study was conducted from a stakeholder perspective with each firms’ environmental reporting as a starting point. All the corporate environmental reports have been studied between the years 2000 and 2009 in order to capture both the development of environmental accounting and environmental work. The development has then been analyzed from an institutional theory, which includes legitimacy and decoupling. On this basis, the development of environmental reporting in relation to the development of environmental performance has been deduced for the selected companies. The result of this study shows that the same phenomenon in the companies owned by the Swedish state, also occurs in two of the selected private companies. The study shows that both environmental work and reporting has developed in all of the companies during the time period that has been studied. In two of the companies the environmental accounting has been more developed than the environmental work and is then disconnected. However, H&amp;M:s’ environmental work has developed in the same extent as the environmental accounting or more and therefore it can be deviant from the theory of decoupling.

Purpose: The increasing importance given to sustainability issues by governments, companies, consumers, suppliers, researchers, students and the authors of this paper in addition to the scarce empirical studies on the topic of sustainable last mile logistics operations in the food retail industry in Sweden provides relevance to the choice of topic. This paper presents an exploratory single-case study on a Swedish food retailer with a strong sustainability-oriented decision-making body, and will seek to understand how they manage to adopt best sustainable practices and which drivers and most responsible for it. Objective: The aim of this study is to present through an empirical study, how food retailers operate their last mile logistics operations according to the triple bottom line approach, contributing to this young field where a profusion of data to confirm the existing theory remains deficient. Furthermore, the focus is placed on the different drivers for food retailers to adopt sustainable practices in their transportation operations from the distribution warehouse to their stores located in urban areas. Approach: A Swedish food retailer that strives for best practices will be studied in order to obtain key empirical data, which will allow the authors to compare theory and empirical data.  The study will focus on the sustainability-oriented operations approach in the Last Mile Logistics of the chosen retailer and observe the different drivers regarding their operations following all aspects of the triple bottom line. A single-case study analysis of a leading company in terms of sustainability-driven operations will provide more insight on how this “category” of food retailers manages to operationalize their environmental-friendly culture and strategy for inbound Last Mile Logistics successfully, without losing their competitive edge and remaining economically sustainable. Findings: After juxtaposing the secondary data issued from the existing theories on sustainable LML in the food retail industry to the primary data obtained from Axfood, a Swedish food retailer, the results have demonstrated that a business cannot neglect economic drivers to be financially sustainable, (cost optimization, enhanced efficiency, etc.) it remains important and cannot be overridden to enable a shift towards optimal sustainability practices in LML operations. However, the drivers that have proven to make the cut in order to succeed in achieving best sustainable practices are; a highly proactive management, stakeholder pressure (particularly consumers and NGOs amongst others) and innovative technology (including those that imply a short-term economic trade-off for long-term greater good to the TBL dimensions). Keywords: Sustainability; Sustainable practices; Last Mile Logistics; Sustainable Last Mile Logistics; Triple Bottom Line; Food Retailers; Food Retail Industry; Drivers.