Kommunerna och landstingen avsätter ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i årkurs.2 i gymnasiet någon gång använt narkotika. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre intervjuer genomförda med föräldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa på föräldrars känsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har påverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnår myndighetsåldern.

No description available.

No description available.

The purpose of this qualitative study is to investigate if children to parent/parents who abuse alcohol have found ways to strengthen themselves, and how they deal with their everyday life and their own feelings and health. To get answers to our study, we have read seven biographies which we have analyzed by using coping theory. Our study shows that the children in our empiricism are keeping their parents abuse as a secret. Our study shows that children have found strategies to cope and manage to live with parents with alcohol abuse, even though their childhood conditions have been difficult and they had few people around to support them.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar.   Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra   Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.     Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska. Exempelvis att barnen i böckerna framställs uttrycka känslor av skam och skuld, och beskrivningar av hur deras fysiska mående påverkas. Exempelvis att de beskriver att de ofta har sömnproblem. Böckerna innehåller även beskrivningar av hur barnens primära behov som mat och hygien åsidosätts till följd av förälderns missbruk. De beskriver även att de ofta får ta ett större ansvar och hur de åsidosätter sina egna behov. Hur barnens relationer till andra ser ut skildras också, till exempel beskrivningar av hur de har svårt att tro att någon vill vara med dem eller kan älska dem. När det gäller anknytningen mellan barnet och föräldern så kan spekulativa tolkningar göras utifrån framställningar i de självbiografiska böckerna, att barnen hypotetiskt sett uttrycker tecken på att ha en otrygg anknytning eller ett desorganiserat anknytningsmönster.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för resultat och analysdelen. I dessa delar visades tydliga likheter mellan lärare och rektorers åsikter gällande innehåll och arbete med ANDT-undervisning. Likaså med elever i missbrukande familjer. Resultat och analysdelen visade också skillnader mellan rektorers och lärares åsikter jämförelsevis med den intervjuade specialpedagogens. Exempel på likheter var att samtliga lärare och rektorer var överrens om att ANDT arbetas mer på mellanstadiet, framförallt på högstadiet. Vidare menar de intervjuade lärarna och rektorerna att ämnet belyses i mindre utsträckning på lågstadiet. Samtliga rektorer och lärare var nöjda över deras arbete med ANDT, men lyfte fram att all input inom ämnet är bra. Dessa tankar skiljde sig betydligt i jämförelse med specialpedagogens tankar och åsikter gällande ANDT, och elever i missbrukande familjer. Specialpedagogen belyste vikten av utbildning inom området för att på bästa sätt kunna förebygga exempelvis elevers eventuella bruk av alkohol, narkotika, dopamin och tobak men även finna elever som far illa i missbrukande familjer. Specialpedagogen poängterar vikten av att börja med ANTD-undervisning på ett naturligt sätt med kontinuerliga inslag redan på lågstadiet. / ANDT, missbruk, missbrukande familjer, skola, lärarroll, elever som far illa

En kvalitativ studie baserad på intervjuer som riktade sig mot socialsekreterare i en medelstor kommun. Syftet var att fånga deras upplevelse av kvinnor i missbruksproblematik. Genom fem intervjuer ämnade studien att undersöka socialsekreterarnas upplevelse av kvinnor i missbruks utsatthet, behov och vilka insatser som finns att erbjuda kvinnor i missbruk. Ytterligare syfte med studien var att urskilja skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet i missbruksproblematik. Respondenterna upplever att kvinnor och mäns utsatthet uttrycker sig på olika vis. I intervjuerna framkom även att kvinnor i missbruk ofta har en multiproblematik Vidare menade respondenterna att mäns utsatthet är kopplad till kriminalitet och drogskulder medan kvinnors utsatthet består av olika former av våld. Fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Våld som män i kvinnans närhet utsätter henne för. Resultat från studien visar att kvinnor är längre gångna i sitt missbruk när de får kontakt med socialtjänsten än vad män är. Detta upplevs kunna vara kopplat till mer skuld och skam hos kvinnor med beroendeproblematik än hos män. Denna skam upplevs av intervjupersonerna vara i särskilt stor utsträckning hos missbrukande kvinnor med barn. Slutsatser författarna kunnat dra genom studien är att missbrukande kvinnors problematik skiljer sig från männens problematik och kan därför antas behöva en behandling utformad efter deras behov. Vidare slutsats är att missbrukande kvinnor är dubbelt utsatta, både på grund av att de är kvinna i dagens samhälle, med rådande maktstruktur. De är även i numerärt underläge under missbruksbehandling som dessutom oftast utformas efter män.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.