Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.

<p>Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.</p>

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.

Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.

Romantisk kärlek och kärleksrelationer är centralt i människans existens. Tonåren är en tid i livet där många kommer i kontakt med dessa företeelser för första gången, och det tidigare outforskade området får mening genom nya erfarenheter och intryck. Innebörden av kärlek och kärleksrelationer formas också genom interaktion med andra människor, och i tonårstiden är jämnåriga en betydelsefull referenspunkt när man skapar sig en uppfattning om världen. Forskning om hur tonåringar i interaktion med varandra pratar om kärlek och kärleksrelationer är dock begränsad. Med anledningen av detta syftar följande studie till att undersöka hur interaktionen ser ut när tonåringar pratar om kärlek och kärleksrelationer med jämnåriga. Studien undersöker även upplevda könsskillnader, det vill säga hur tonåringar pratar om tjejer respektive killar i samtal om kärlek och kärleksrelationer. De teoretiska verktyg som används i analysen är samhandling, som härstammar från Blumers symboliska interaktionismperspektiv, samt deskriptiva och preskriptiva normer. Studien antar fenomenologi som metodologisk ansats och metoden som används är fokusgruppsintervjuer med två grupper av tonåringar 16–18 år. Resultatet visar att samhandlingen som tonåringarna formar i interaktion med varandra har en plastisk karaktär som snabbt kan byta riktning när nya tankar presenteras. Detta beror på att tonåringarna i hög grad är bekräftande och accepterande mot varandras uttalanden, samt anpassar sina egna svar utifrån det som redan sagts. Även tonåringarnas diskussioner om upplevda förväntningar på killar och tjejer i kärleksrelationer, kännetecknas av denna plasticitet. Tonåringarna uppvisar en medvetenhet kring könsskillnader i kärleksrelationer, i form av deskriptiva och preskriptiva normer, som de både ifrågasätter och bekräftar.

Föreliggande studie hade som syfte att öka kunskapen om kärleksberoende som fenomen. Studiens frågeställningar berörde hur ett kärleksberoende yttrar sig samt om det går att likställa med andra beroendeformer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor vilka definierade sig själva som kärleksberoende. Intervjumaterialet analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman; Relationernas karaktär, Likheter med andra beroenden, Riskfaktorer samt Tillfrisknande. Resultatet visade att studiens deltagare hade ett tvångsmässigt förhållande till destruktiva relationer. De beroendeframkallande mekanismerna som framkom var framförallt förälskelse och romantiska och dramatiska spel i en kärleksrelation. Vidare fanns en kongruens mellan kriterierna för kärleksberoende och de för andra beroendeformer (DSM-IV-TR, 2000), det var dock omöjligt att utesluta alternativa förklaringar till benägenheten att ha destruktiva kärleksrelationer. Ett anknytningsteoretiskt perspektiv applicerades på studiens resultat och påvisade ett samband mellan otrygg anknytning till primära anknytningspersoner i barndomen och utvecklandet av kärleksberoende i vuxen ålder. Ökad forskning om kärleksberoende krävs för att anpassa diagnostik för denna grupp samt ge bättre tillgång till samhällets stödinsatser.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.

Studien behandlar, hur synrehabiliteringen inom Region Skåne tar upp frågor som rör sex och samlevnad med gravt synskadade och blinda personer i början av 2010-talet. Resultatet visar på att tystnad råder och att ämnet inte tas upp vare sig när det gäller ungdomar eller vuxna, som alltså inte får del av några synkompensatoriska strategier för att finna en partner och hitta ett sätt att leva, där den visuella oförmågan inte blir ett hinder för relationen. / Silence rulesA study of the role visual rehabilitation in Skåne plays to support the ability to flirt and create intimate relationships amongst blind people.by Monica GranbergThe purpose of the study is to shed light upon the rehabilitation situation for blind people within Region Skåne, regarding how compensatory techniques and strategies for responding to and sending flirting signals, and initiating love and/or sexual relationships are practised. Also if, and if so how, rehabilitators construct a particular social type, “the blind”, and the effect this construction has on how these issues are approached is looked upon.The method used to examine these issues is qualitative semi-structured interviews with seven informants from different educational backgrounds but all with direct client contacts.The study shows that some of the informants have worked with the issues, in group activities and/or during courses, but no such skill training is planned nor performed today. Some of the informants do discuss the issues but only if the clients themselves bring them up during individual meetings. There is no single constructed social type, “the blind”; rather the pictures are formed from personal experiences either from client meetings or, when applicable, from being visibly impaired. Several of the informants’ pictures of “the blind” are coloured by many clients being elderly; thus the issues are considered less relevant, and harder to bring up.Keywords: flirt, rehabilitation, relationship, visually impaired

Att människor som levt tillsammans väljer att gå skilda vägar är i dagens samhälle ett vanligtförekommande fenomen. Många berörs på något sätt och det finns skäl att anta att detpåverkar människors beteenden och upplevelser av relationer. Syftet med föreliggande studievar att skapa en djupare förståelse för hur människor upplever sig ha påverkats av enseparation. För att kunna uppfylla syftet användes en fenomenografisk ansats. Data samladesin genom semistrukturerade intervjuer med åtta individer och analyserades med hjälp av entematisk innehållsanalys. Fyra av deltagarna hade föräldrar som separerat då de var barnvarav en av de även själv hade separerat, två individer vars föräldrar separerade i tonårensamt två individer som själva genomgått en separation. Resultatet visade att tilliten irelationer till andra, främst i kärleksrelationer påverkade individerna på ett negativt sätt tillföljd av att de upplevt en separation. Resultatet visade också att individerna har utvecklatstrategier för att hantera separationer och konsekvenser av en separation. De intervjuadebeskrev att anknytningen till föräldrarna på ett eller annat sätt varit bristande. I vissa fallredan i tidig ålder, till båda föräldrarna, men även i de fall där anknytningen varit god tillden ena föräldern verkar det inte vara tillräckligt för att skydda individerna från problem isina egna kärleksrelationer. / In today´s society it is a common phenomenon for people who have lived together to goseparate ways. Several people are affected and there are reasons to believe that it affectspeople’s behaviors and experiences of relationships. The purpose of this study was to get adeeper understanding of how people experience that they have been affected by a separation.To fulfill the purpose a phenomenographic method was used. To collect data, eightparticipants were interviewed, and data was analyzed through a thematic content analysismethod. Four of the participants had parents who had separated when they were children andone of them had also separated from a partner. Two of them had parents who had separatedwhen they were teenagers, and two had separated from a partner. The results showed that thetrust to other people, mainly in romantic relationships, was negatively affected afterexperiencing a separation. The results also showed that these individuals had developeddifferent strategies to cope better with separations as well as consequences of a separation.The participants described that the attachment to their parents was lacking in some way oranother. Some of them experienced lacking attachment at an early age, some to both theirparents, but even when experiencing good attachment to one of their parents it was notenough to protect them from having problems in their own relationships.

Relationship satisfaction is positively related to life satisfaction and subjective well-being. The main aim of this thesis was to investigate what features that may explain satisfaction and dissatisfaction in friendship versus romantic relationships, and to compare the results. This study also aimed to examine the association between perceived loneliness and the degree of satisfaction in friendship versus romantic relationships. A questionnaire was distributed to a group of 93 university students between the ages of 18 to 41 years. Through thematic analysis it was found that balance, communication, closeness, support, trust, understanding, safety and conflict management were satisfying features in both types of relationships. Lacks of these features were found to be dissatisfying. Other dissatisfying features in romantic relationships were worry, lack of time and stress and in friendship relationships feelings of alienation and superficial relationships were dissatisfying features. Statistical analyses showed a negative association between friendship satisfaction and perceived loneliness. A tendency to a similar association with romantic relationship satisfaction emerged. Yet, there were also indications of the reverse in regard to romantic relationship satisfaction. Moreover, the possibility that friendship relationships might be more important than romantic relationships for university students in order for them not to feel lonely was discussed. / Relationstillfredsställelse har ett positivt samband med livstillfredsställelse och subjektivt välmående. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som skulle kunna förklara tillfredsställelse såväl som otillfredsställelse i vänskaps- respektive kärleksrelationer, samt jämföra dessa resultat. Studien ämnade även undersöka sambandet mellan upplevd ensamhet och graden av tillfredsställelse i vänskaps- respektive kärleksrelationer. En enkät delades ut till 93 universitetsstudenter i åldrarna 18-41 år. Genom tematisk analys framkom balans, kommunikation, närhet, stöd, tillit, förståelse, trygghet och konflikthantering som tillfredsställande faktorer i de båda relationstyperna. Brist på dessa faktorer framkom som otillfredsställande. Andra otillfredsställande faktorer i kärleksrelationer var oro, tidsbrist och stress medan känslor av utanförskap och ytliga relationer framkom som otillfredsställande i vänskapsrelationer. Statistiska analyser påvisade ett negativt samband mellan tillfredsställelse i vänskapsrelationer och upplevd ensamhet. Tendenser till ett liknande samband med tillfredsställelse i kärleksrelationer kunde ses. Trots detta fanns även indikationer för ett motsatt samband gällande tillfredsställelse i kärleksrelationer. Dessutom diskuterades möjligheten att vänskapsrelationer kan vara av större betydelse än kärleksrelationer för att universitetsstudenter inte ska känna sig ensamma.