<p>Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.</p>

<p>Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.</p>

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.

Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala. För datainsamling användes enkäter och resultatet redovisas deskriptivt. Självskattningsfrågorna i enkäten bygger på numeric rating scale (NRS). Resultatet visade att 62,3 % av de tillfrågade patienterna (n=77) hade upplevt smärta under senaste dygnet. Flertalet skattade dessutom hög smärta. 85,4 % av patienterna som hade smärta under senaste dygnet (n=48) uppgav att de blivit tillfrågade om smärta men endast ett fåtal av dessa hade fått självskatta sin smärta med hjälp av självskattningsinstrument. / Pain can cause great suffering and affects several dimensions of a person’s life. Pain can also have negative consequences for recovery and rehabilitation of illness. It is therefore important for the general practice nurse to pay attention and to understand pain. It is the duty of the nurse to use evidence-based methods and also to give hope and to meet patients' anxieties. The purpose of this study was to investigate whether inpatients in three general medical wards experienced pain, using a pain rating scale. For data collection a questionnaire were used and the results are reported descriptively. The self-assessment questions in the questionnaire are based on the numeric rating scale (NRS). The results showed that 62.3% of the surveyed patients (n=77) had experienced pain during the last 24 hours and most of them self-assessed high pain. 85.4% of the patients who reported pain during the last 24 hours (n=48) said they had been asked about pain, although only a few of them had been asked to self-assess their pain using a pain assessment tool.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta och oro är vanligt hos barn och något som ofta är underdiagnostiserat och underbehandlat. Oro och smärta vid stickprocedurer är något som kan få långsiktiga konsekvenser vid framtida liknade procedurer. Sjuksköterskan som möter dessa barn kan genom olika typer av strategier hjälpa barnet till att potentiellt minska den procedurrelaterade smärtan och oron.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors väl fungerande strategier för att minska smärta och/eller oro hos barn vid stickrelaterade procedurer.  Metod: En observationsstudie med kvantitativ ansats med icke-experimentellt prospektivt tvärsnitt. I studien genomfördes observationer av sjuksköterskor och barn mellan 4–16 år på två olika barnavdelningar samt självskattning av barnets oro respektive smärta.   Resultat: I studien sågs en signifikant skillnad i självskattad smärta (p=0,003), men ingen signifikant skillnad i självskattad oro (p=0,306). Detta oberoende av vilka och hur många strategier sjuksköterskan använde sig av. Totalt använde sig sjuksköterskorna av 9–17 strategier per barn (median 9,5). Ingen större skillnad kunde påvisas mellan de två avdelningarna.  Slutsats: Det finns ett flertal strategier som kan användas för att lindra smärta och oro vid stickprocedurer hos barn. Flera utav dessa har visat sig effektiva. Studien visar att strategier kopplat till bemötande är de strategier som sjuksköterskan använder sig av mest. Det går dock inte att avgöra vilken specifik strategi som haft störst betydelse för att minska smärta och oro. / Background: Procedural pain and anxiety is common in children and something that is often under diagnosed and under treated. Anxiety and pain in needle-related procedures is something that can lead to long term consequences in future similar procedures. Nurses who encounter these children can, through different types of strategies, help the child to potentially reduce procedural pain and anxiety.   Aim and objectives: The aim of this study was to investigate how nurses used interventions that were well functioning to reduce the level of pain and/or anxiety in children who underwent needle-related procedures.   Design/method: An observational cross-sectional study with a quantitative approach with non-experimental prospective. The study performed observations of nurses and children age 5–16 years in two different pediatric wards where self-reported pain and anxiety were measured.    Results: The study showed a significant difference in self-reported pain (p=0,003), but no significant difference i self-reported anxiety (p=0,306). Independently of which and how many strategies the nurses applied. In total, the nurses applied 9-17 strategies per child (median 9,5). A greater difference between the two children’s wards could not be showed.  Conclusion: There are several strategies that can be used to reduce pain and anxiety during needle-related procedures in children. Many of these have shown to be effective. This study shows that strategies related to encountering are the ones most frequently used by nurses. However, it is not possible to determine which one of the specific strategies that has been most effective to reduce pain and anxiety. Keywords: Adolescents, Anxiety, Child, Needle-related procedures, Pain, Self-reported pain instrument

<p>Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov. 254 respondenter fyllde sedan i det reviderade formuläret på internet. Fyra faktorer kunde uttydas ur materialet. Dessa var: beteende i sociala situationer, funktionell kommunikation, lingvistisk kunskap och receptiv förmåga samt röst. De fyra faktorerna förklarade 30,4% av variansen i materialet. Cronbachs alfa för alla 78 item var α = 0,76. Resultatet av denna studie är ett instrument i behov av ytterligare revidering och utveckling, främst med avseende på validering.</p> / <p>Working with communication is a key element in professional speech and language therapy. The aim of this study was to develop a self-report instrument that measures communicative ability, with a possibility to capture both positive and negative aspects of communication. The instrument was developed in accordance with classical measurement theory. A first evaluation of the instrument with 13 respondents was conducted. As a result the number of items, ie questions, was reduced from 133 to 78 and individual items were altered when needed. 254 respondents then answered the revised form on the internet. Four factors could be extracted from the material. These were: behavior in social situations, functional communication, linguistic skills and receptive skills plus voice. The four factors explained 30,4% of the variance within the material. Cronbach's alpha for all 78 items was α = 0,76. The result of this study is an instrument in need of further revision and development, primarily with respect to validation.</p>

Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov. 254 respondenter fyllde sedan i det reviderade formuläret på internet. Fyra faktorer kunde uttydas ur materialet. Dessa var: beteende i sociala situationer, funktionell kommunikation, lingvistisk kunskap och receptiv förmåga samt röst. De fyra faktorerna förklarade 30,4% av variansen i materialet. Cronbachs alfa för alla 78 item var α = 0,76. Resultatet av denna studie är ett instrument i behov av ytterligare revidering och utveckling, främst med avseende på validering. / Working with communication is a key element in professional speech and language therapy. The aim of this study was to develop a self-report instrument that measures communicative ability, with a possibility to capture both positive and negative aspects of communication. The instrument was developed in accordance with classical measurement theory. A first evaluation of the instrument with 13 respondents was conducted. As a result the number of items, ie questions, was reduced from 133 to 78 and individual items were altered when needed. 254 respondents then answered the revised form on the internet. Four factors could be extracted from the material. These were: behavior in social situations, functional communication, linguistic skills and receptive skills plus voice. The four factors explained 30,4% of the variance within the material. Cronbach's alpha for all 78 items was α = 0,76. The result of this study is an instrument in need of further revision and development, primarily with respect to validation.