1 |
Hur lärare arbetar med tystlåtna elever i muntliga moment : Ett arbete om hur lärare främjar och bedömer den kommunikativa förmågan i klassrummet / How teachers work with quiet students in oral assignments : A study of how teachers promote and assess the communicative ability in the classroomLööf, Kristin January 2015 (has links)
The purpose of this study is to examine how primary school teachers work with the oral communicative ability of students who are quiet or unwilling to communicate freely in the classroom. This study aims to answer the question: which methods and strategies are most beneficial for the quiet students and how do teachers discover and assess these students? A qualitative method using semi-structured interviews will be used as the primary means of answering this question. The purpose of these interviews is to document the teachers’ experiences working with quiet students. It appears that the teachers interviewed have or have had quiet students in their classes. Furthermore, the teachers use different strategies that benefit the more quiet students. The conclusion is that many of these students become neglected due to the fact that teachers do not regard quiet students as a problem or something that is a priority. Additionally, the absence of sub goals, specific plans and not follow up results lead to few opportunities for quiet students to develop.
|
2 |
Att mäta kommunikativ förmåga : Utvecklandet av ett självskattningsinstrumentBergström, Anna, Due, Sofia January 2009 (has links)
<p>Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov. 254 respondenter fyllde sedan i det reviderade formuläret på internet. Fyra faktorer kunde uttydas ur materialet. Dessa var: beteende i sociala situationer, funktionell kommunikation, lingvistisk kunskap och receptiv förmåga samt röst. De fyra faktorerna förklarade 30,4% av variansen i materialet. Cronbachs alfa för alla 78 item var α = 0,76. Resultatet av denna studie är ett instrument i behov av ytterligare revidering och utveckling, främst med avseende på validering.</p> / <p>Working with communication is a key element in professional speech and language therapy. The aim of this study was to develop a self-report instrument that measures communicative ability, with a possibility to capture both positive and negative aspects of communication. The instrument was developed in accordance with classical measurement theory. A first evaluation of the instrument with 13 respondents was conducted. As a result the number of items, ie questions, was reduced from 133 to 78 and individual items were altered when needed. 254 respondents then answered the revised form on the internet. Four factors could be extracted from the material. These were: behavior in social situations, functional communication, linguistic skills and receptive skills plus voice. The four factors explained 30,4% of the variance within the material. Cronbach's alpha for all 78 items was α = 0,76. The result of this study is an instrument in need of further revision and development, primarily with respect to validation.</p>
|
3 |
Att mäta kommunikativ förmåga : Utvecklandet av ett självskattningsinstrumentBergström, Anna, Due, Sofia January 2009 (has links)
Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov. 254 respondenter fyllde sedan i det reviderade formuläret på internet. Fyra faktorer kunde uttydas ur materialet. Dessa var: beteende i sociala situationer, funktionell kommunikation, lingvistisk kunskap och receptiv förmåga samt röst. De fyra faktorerna förklarade 30,4% av variansen i materialet. Cronbachs alfa för alla 78 item var α = 0,76. Resultatet av denna studie är ett instrument i behov av ytterligare revidering och utveckling, främst med avseende på validering. / Working with communication is a key element in professional speech and language therapy. The aim of this study was to develop a self-report instrument that measures communicative ability, with a possibility to capture both positive and negative aspects of communication. The instrument was developed in accordance with classical measurement theory. A first evaluation of the instrument with 13 respondents was conducted. As a result the number of items, ie questions, was reduced from 133 to 78 and individual items were altered when needed. 254 respondents then answered the revised form on the internet. Four factors could be extracted from the material. These were: behavior in social situations, functional communication, linguistic skills and receptive skills plus voice. The four factors explained 30,4% of the variance within the material. Cronbach's alpha for all 78 items was α = 0,76. The result of this study is an instrument in need of further revision and development, primarily with respect to validation.
|
4 |
Filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet : Verktyg för tänkande / Philosophical questions in the science classroom : A tool for thinkingSvensson, Robert January 2022 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.
|
5 |
Nycklar till Kommunikation : Kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och personernas närstående, anhöriga och personal / Keys to Communication : Communication between persons with severe acquired brain damage and their caregivers, relatives and personnelKäcker, Pia January 2007 (has links)
Studien fokuserar kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och deras närstående. Syftet är att med utgångspunkt från de närståendes berättelser beskriva hur kommunikationen manifesteras, samt att ge en teoretisk beskrivning av vilka faktorer som understödjer respektive motverkar kommunikationen. Elva gravt hjärnskadade personer ingår i studien. Orsaken till hjärnskadan är stroke, traumatisk hjärnskada eller syrebristskada. Personernas ålder varierar från 16 till 64 år vid skadetillfället. Samtliga har som en följd av hjärnskadan grava språkstörningar och kognitiva funktionshinder. Datamaterialet baseras på intervjuer och videofilm. Den teoretiska utgångspunkten är symbolisk interaktionism och den metod som används är grundad teori. Resultatet presenteras i en empiriskt grundad teoretisk modell för hur kommunikation hos studiens aktörer manifesteras. Kommunikationsmodellen innehåller kärnprocessen, kommunikationsnycklar. De öppnande nycklarna består av inledande och vidmakthållande faktorer, samt av den betryggande faktorn. Den senare får stor betydelse, utan den kommer inte kommunikationen till stånd. Resultatet diskuteras i förhållande till sociala kommunikationsteorier och begreppet kommunikativ kompetens. Teorin förväntas ge de närstående stöd i hur de förhåller sig i mötet med en person som har ett kommunikativt funktionshinder. / This study focuses on communication between adults with severe acquired brain damage and persons close to them. The purpose of the study is to describe, on the basis of accounts given by caregivers, the caregivers are referred to as relatives and personnel, how communication is manifested and to provide a theoretical description of the factors that facilitate or hinder communication. Eleven persons with severe brain damage are included in the study along with their caregivers. The brain damage has been caused by stroke, traumatic brain injury or lack of oxygen and in all cases has resulted in severe language impairment and cognitive disabilities. Age at time of injury varies from 16 to 64 years. The empirical material consists of interviews and video film. The theoretical framework applied is Symbolic Interactionism and the method used is Grounded Theory. The results are presented in the form of an empirically grounded theoretical model of how communication is manifested in the context of the study. This model comprises the core process and the communication keys. The keys are the introductory and maintaining factors as well as the confidence factor. The confidence factor has great significance; without it, communication cannot be established. The results are discussed in relation to theories of social communication and the term communicative ability. It is expected that application of the theory can make it easier for caregivers to interact with persons with severe communicative disability.
|
6 |
Grammatical correctness and communicative ability : a performance analysis of the written and spoken English of Swedish learnersBergström, Inger January 1987 (has links)
Written and oral material produced by a group of low-achieving learners of English from the 2-year lines of the Swedish upper secondary school was analysed from the perspective of grammatical correctness and communicative ability. The grammatical analysis focussed on the verb phrase and tests included both free production in speech and writing and elicitation tests. Communicative ability was assessed ‘ ‘objectively* ’ by identifying such parameters as fluency, copiousness and span, and “holistically” by using non-expert evaluators.The scores thus obtained were correlated. Grammatical correctness was correlated with communicative ability both in speech and in writing and writing proficiency was correlated with speech proficiency with respect to both grammatical correctness and communicative ability.Our findings are that there is a positive correlation between grammatical correctness and communicative ability. A remarkable finding is that the percentage of correct verb phrases correlates very weakly with communicative ability in written data. In oral data, the correlation is in fact slightly negative. The learner’s competence in grammar is reflected in both his written and oral performance. On the other hand, there is no correlation between communicative ability in writing and communicative ability in speech.The study shows that a working command of a set of syntactic rules is essential for communication. Errors are, however, an integral part of the learning process. The major part of errors are accounted for by the learner’s use of compensatory strategies. Among these low-achievers, communicative ability in conversation is distinct from writing ability. / digitalisering@umu
|
Page generated in 0.107 seconds