Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten. Ju tidigare alkoholdebuten sker desto mer frekvent alkoholanvändning. Vidare visar resultaten att eleverna är ganska negativt inställda till alkohol, men i överlag inte så positiva till skolans drogförebyggande arbete. Diskussionen når slutsatsen att det förebyggande arbetet som strategi är nödvändig för att minska alkoholanvändningen bland ungdomar. För att uppnå större framgång bör metoden dock nyanseras och bättre utgå från vetenskapliga utvärderingar.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för resultat och analysdelen. I dessa delar visades tydliga likheter mellan lärare och rektorers åsikter gällande innehåll och arbete med ANDT-undervisning. Likaså med elever i missbrukande familjer. Resultat och analysdelen visade också skillnader mellan rektorers och lärares åsikter jämförelsevis med den intervjuade specialpedagogens. Exempel på likheter var att samtliga lärare och rektorer var överrens om att ANDT arbetas mer på mellanstadiet, framförallt på högstadiet. Vidare menar de intervjuade lärarna och rektorerna att ämnet belyses i mindre utsträckning på lågstadiet. Samtliga rektorer och lärare var nöjda över deras arbete med ANDT, men lyfte fram att all input inom ämnet är bra. Dessa tankar skiljde sig betydligt i jämförelse med specialpedagogens tankar och åsikter gällande ANDT, och elever i missbrukande familjer. Specialpedagogen belyste vikten av utbildning inom området för att på bästa sätt kunna förebygga exempelvis elevers eventuella bruk av alkohol, narkotika, dopamin och tobak men även finna elever som far illa i missbrukande familjer. Specialpedagogen poängterar vikten av att börja med ANTD-undervisning på ett naturligt sätt med kontinuerliga inslag redan på lågstadiet. / ANDT, missbruk, missbrukande familjer, skola, lärarroll, elever som far illa

Substansanvändning hos ungdomar är ett socialt samhällsproblem som har funnits sedan länge. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på en gymnasieskola uppfattar olika preventiva insatser mot användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Samt vidare undersöka om/hur svaren skiljer sig mellan pojkar och flickor samt val av gymnasieinriktning. Följande frågeställningar formulerades: 1. Hur uppfattar ungdomar olika former av preventiva insatser? 2. Uppfattas insatserna olika i relation till kön eller gymnasieinriktning? För att kunna studera detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats och med hjälp av enkäter samlat in empirin. De metodologiska utgångspunkterna är Urie Bronfenbrenner - Socialekologi, kulturpsykologi samt socialpedagogisk teori. Studien tar avstamp i den nationella ANDT strategin som också användes för att utforma enkäterna som gymnasieeleverna fick besvara. Det var totalt 89 respondenter som deltog varav 27 pojkar och 62 flickor. Resultatet redovisar att eleverna ansåg att hög närvaro i skolan var det mest verkningsfulla för att förebygga användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Resultatet visade också att det föreligger signifikanta skillnader mellan de olika gymnasieinriktningarna i hur eleverna uppfattar olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan. I motsats till detta visade resultatet att det inte föreligger några signifikanta skillnader mellan kön gällande hur olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan uppfattas.

Syftet med studien var att genom de yrkesverksammas perspektiv undersöka de möjligheter och /eller hinder som finns i det förebyggande arbetet mot ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) användning bland högstadieelever (ålder 12 - 16). Den metod som används för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med två yrkesgrupper som båda arbetar nära ungdomarna.  De utvalda yrkesgrupperna var skolkuratorer och fältsekreterare/fältassistenter. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys där sex teman framträdde, dessa sex teman sorterades sedan in i tre kategorier, dessa var: Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet, Skola och Fältet samt Familj och Fritid. Vidare tolkades det insamlade materialet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att Samverkan är A och O när det kommer till det förebyggande arbetet. Ett gott samarbete är en möjlighet för det förebyggande arbetet, om samarbetet brister så blir detta istället ett hinder för hela arbetet. Utöver samarbetet så är tydliga riktlinjer och rutiner viktiga faktorer kring hur ANDT förebyggande arbetet bedrivs i kommunerna. Genom stärkt samarbete och tillitsskapande mellan yrkesgrupperna men även med hemmet och ungdomen kunna skapa ett välfungerande ANDT förebyggande arbete. / The purpose of the study was to investigate the possibilities and / or obstacles that exist in the prevention work against ANDT (Alcohol, narcotics, doping and tobacco) use among secondary school students (age 12 – 16) through the perspective of the professionals. The method used for data collection is semi-structured interviews with two professional groups, both working closely with young people. The selected occupational groups were school counselors and field secretaries / field assistants. The collected material was analyzed through thematic analysis where six themes emerged, these six themes were then sorted into three main categories which were: the vision of and the work methods in preventive work, school and the field, family and leisure. The empirical material was interpreted through the perspective of symbolic interactionism. The results of the study show that Collaboration is essential when it comes to preventative work. Good cooperation is an opportunity for preventive work, if cooperation fails, this will instead be an obstacle to the entire work. In addition to collaboration, clear guidelines and routines are important factors for how the ANDT preventive work is carried out in the municipalities. Well-functioning ANDT preventative work can be created through enhanced cooperation and trust building between the professional groups, but also with the home and the youth.

Bakgrund: En bidragande orsak till landets rådande hälsoklyftor finns inom ANDT-området och för att vända denna utveckling har regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopings- och tobaksfrågor lyft ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv för att främja jämlika samhällsinsatser inom området. Då attityder och förhållningssätt till ANDT redan utvecklas under uppväxttiden är barn och ungdomar en viktig målgrupp att beakta i arbetet. Hur detta arbete bedrivs utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv kring målgruppen i Uppsala län återstår dock fortfarande som relativt outforskat och därmed i behov av att studeras närmare.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Uppsala läns ANDT-L-arbete kring barn och ungdomar bedrivs utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign där data samlades in genom halvstrukturerade fokusgrupper med representanter från både regional och lokal nivå.   Resultat: Det framkomna resultatet visar att det tillämpas en bredd av åtgärder för att bemöta de ojämlikheter som råder inom ANDT-området, däribland riktade insatser för utsatta grupper inom länet och utbildningssatsningar för involverade aktörer. Det som däremot hämmar verkställandet av jämlika utföranden är oklara mål och bristfälliga resurser. Således föreligger det utvecklingsbehov beträffande arbetets innehåll där målgruppsanpassat arbetsmaterial och en tydligare strategi efterfrågas på lokal nivå. Slutsatser: För att främja framgångsrika implementeringsprocesser är holistiska arbetsgångar och hållbara samverkansstrukturer av betydelse. Oklara mål och bristfälliga resurser uppstår däremot som hinder för önskade effekter och försvårar således etableringen av ett jämlikt och jämställt ANDT-L-arbete. / Background: A contributing factor to the country's prevailing health gaps exists within the ANDT-area, and to change this development, the Government's program for alcohol, drugs, doping and tobacco issues has created an equality and gender equity perspective to promote equal societal efforts in the subject. As attitudes to ANDT already developed during the childhood years, children and adolescents are an important target group to consider in their work. How this work is conducted from an equality and gender equity perspective around the target group in Uppsala County, however, still remains relatively unexplored and thus in need of further study.Aim: The aim of the study was to investigate how Uppsala County's ANDT-L work with children and adolescents is conducted from an equality and gender equity perspective.Method: The study was executed with a qualitative study design where data was collected through semi-structured focus groups with representatives from both regional and local level.Results: The results show that a wide range of measures are applied to address the inequalities that exists within the ANDT-area, including targeted initiatives for vulnerable groups within the county and educational initiatives for involved actors. On the other hand, what hinders the implementation of equal performances are obscure goals and insufficient resources. Thus, there is a need for development regarding the content of the work, where target group-adapted work material and a more distinct strategy are requested at local level. Conlusions: In order to promote successful implementation processes, holistic work methods and sustainable collaboration structures are of significance. Obscure goals and insufficient resources occur as obstacles to the desired effects and thus make it difficult to establish equal and equity ANDT-L-work.

Denna kvalitativa studie undersöker erfarenheter och upplevelser kring ANDT undervisning hos skolpersonal. Vidare skildrar studien svårigheter respektive möjligheter som skolpersonal upplever i samband med undervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk forskningstradition och resultatet grundas på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats utifrån Antonovsky´s salutogena synsätt och det centrala begreppet KASAM samt Björklunds tolkning av KASAM i ett skolperspektiv utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet indikerar på att ANDT undervisning bedrivs på samtliga skolor men med varierande upplägg. Det framgår även av resultatet att lärare anser att interaktionen mellan eleverna är en betydelsefull komponent i undervisningen. En slutsats är att hade inte lärare upplevt den tidsbrist som förekommer inom deras yrke hade utveckling av ANDT undervisning haft möjlighet att bli mer omfattande. Detta genom att exempelvis skapa ett bättre samarbete mellan olika aktörer, mer involvering av föräldrar samt en mer ämnesövergripande undervisning.

Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Uppsala län är det enda länet som har en ANDT-L strategi där L:et (läkemedel) är det som skiljer Uppsala från andra län. Eftersom Uppsala län är ensamt om att ha en strategi som innefattar läkemedel (L) är det intressant att undersöka hur denna strategi har implementerats. Därmed är det av intresse att undersöka hur olika verksamheter i länet på regional, kommunal och lokal nivå (till exempel brukargrupper) har fått information om ANDT-L-strategin och hur de har arbetat utifrån denna information, dvs. om de har anammat läkemedelsberoende- och missbruksproblematik i sin ordinarie ANDT-verksamhet.  Syftet var att undersöka hur arbetet kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende enligt Uppsala läns åtgärdsprogram för ANDT-L bedrivs på regional och lokal nivå i länet. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med en induktiv utgångspunkt. Intervjuer och fokusgruppsintervjuer utfördes med ett ändamålsenligt urval av representanter från Länsstyrelsen, Region Uppsala, tre kommuner, Uppsala universitet och en brukarförening i Uppsala län.  I analysen framkom fem huvudteman: ANDT-L strategin i verksamheten, Insatser och lägesbild, Samarbete, nätverk och information, ”mervärde, ”Behov och förskrivning”. Till dessa huvudteman framkom 17 underteman.  Slutsatsen är att det utförs arbete kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende på flera sätt i länet, både regionalt och lokalt. Arbetet sker dock inte alltid med ANDT-L strategin i åtanke. Det fanns delade åsikter om L:et har haft ett mervärde i strategin eller inte. Två områden behöver framförallt vidareutvecklas. Det behövs både en bättre lägesbildsbeskrivning och initiativ kring förskrivnigar. Det finns stora problem angående förskrivningar av beroendeframkallande läkemedel och detta problem går endast att lösa med initiativ från regeringsnivå. / Uppsala county is the only county in Sweden with an L (Läkemedel, drugs/medicine) in the ANDT-strategy (ANDT-L strategy). Because Uppsala county is the only county with an L in the ANDT-strategy it is of intrest to investigate how the L has been implemented on a regional, municipal and local level in the county. This includes how different actors have gotten information about the strategy and how they have worked with this information and worked with the ANDT-L strategy.  The purpouse of the study was to investigate how the work in relation to drug abuse and drug addiction was managed in accordance to Uppsala county’s ANDT-L strategy on different levels in the county.  The choosen method for this purpouse was a qualitativ method with an inductive approach. Interviews and groupinterviews where performed based on purposive sampling of informants. The interviews where performed with representatives from the county administrative board, the region (the hospital), three municipalities, Uppsala university and a user assosiation (drug assosiation) in Uppsala county.  From the analysis five main themes emerged: The ANDT-L strategy in the organization, Efforts and Situation, Collaboration, Network and Information, Added value and ” Further needs and Prescribing. To these main themes 17 sub themes emerged.  Initiatives related to drug abuse and drug addiction was ongoing in different ways on different levels within the county. The work was not always performed based on the ANDT- L strategy. There were different views on whether the L in the strategy had added any value. Several further needs were discoverd, one of them were problems with prescription initiatives of addictive drugs and this problem can only be solved with government-level initiatives.

The master thesis deals with life and work of Ivo Klimeš (*1932), significant Czech architect from Ostrava. The aim of the thesis is to introduce creative work of Ivo Klimeš in the field of theater architecture since the first projects to its mature formation in the sixties and the seventies of the twentieth century, including unrealized designs, while taking to account the circumstances of his era. Ivo Klimeš was the one of the few architects who escaped the routine work within the Planning Institute and so he was able to design extraordinary buildings. As the most significant project is considered the Municipal Theater in Most, which in architectural expression applies brutalism and structuralism tendencies and is to be belonged to the most important cultural buildings of the second half of the twentieth century in the Czech Republic. Correspondingly, it is also a unique building of Jiří Myron Theatre in Ostrava, which was strongly influenced by Scandinavian architecture of Alvar Aalto. Ivo Klimes through his projects responded to the needs of the contemporary scenographic practice and from the beginning stressed the importance of innovation in creating theater spaces. Key concepts to him became the variability and the work with a stage space.