<p>Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information. Slumpmässig fördelning användes. Resultatet visade att en veckas retentionsintervall inte påverkade minnesbilden men att en delförsökspersoner tog till sig den missvisande informationen och inkorporerade den i sin minnesbild. En större generalisering kan ej genomföras men resultaten påvisar betydelsen av missvisande information samt centrala och perifera detaljer för vittnes utsagor.</p>

Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information. Slumpmässig fördelning användes. Resultatet visade att en veckas retentionsintervall inte påverkade minnesbilden men att en delförsökspersoner tog till sig den missvisande informationen och inkorporerade den i sin minnesbild. En större generalisering kan ej genomföras men resultaten påvisar betydelsen av missvisande information samt centrala och perifera detaljer för vittnes utsagor.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.