Uppsatsen behandlar ämnet användbarhet i mobila webblösningar med inriktning mot tidningsbranschen. En jämförelse mellan de två aktuella designfilosofier, dedikerad design och responsiv design, för den mobila webben har utförts genom att fokusera på användbarhet, där centrala begrepp studerats. Begreppen är som följer: Usefulness, Efficiency, Effectivness, Learnability, Satisfaction. Mixade metoder i form av enkätstudier, heuristiska tester, användartester, intervjuer och prestandatester har utförts för att samla in empiriskt material för analys och för att sedan ge en slutsats angående vilken av de två designfilosofierna som tenderar att ge hög användbarhet i system som exempelvis tidningssajter i mobilen. De mest intressanta resultaten var att, sett ur användbarhetssynpunkt, var båda designfilosofier likvärdiga, majoriteten svarade att de testade sajterna fungerade på liknande sätt. Alla uppgifter kunde utföras utan större problem på båda sajterna vilket uppfyller kravet för effectivness. Den stora skillnaden som kunde urskiljas var att de uppfattade den dedikerade webbsidan som snabbare, vilket gjorde att den föredrogs bland de flesta. Detta kan kopplas till begreppen efficiency och satisfaction. Vid prestandatesterna kunde användarnas upplevelse bekräftas gällande laddningstider. De dedikerade sajterna hade vid testtillfället ett medelvärde på 7,646 sekunder vad gäller laddningstid medan de responsiva hade ett medelvärde på 13,432 sekunder, nästan dubbelt så högt. Många upplevde under testerna, annonserna som störande och tillsammans med enkätresultatet där 74% upplever annonser som jobbiga och 54% någon gång tagit fel på en annons kan detta kopplas till minskad usefulness.

Studiens syfte uppstod ur samtal med ett nystartat företag som planerar att lansera en mobil applikation riktad mot träning och hälsa. Applikationen ska vara tillgänglig för en bred användargrupp, detta innefattar även användare med någon typ av nedsättning. En stor andel av befolkningen och en potentiellt stor andel av företagets presumtiva användare har någon typ av nedsättning som kan försvåra användning av tjänsten, den vanligaste nedsättningen är idag nedsatt syn. Denna studie utgår ifrån behovet att utveckla en koncis och effektiv utvärderingsmodell för att utvärdera användbarhet och upptäcka eventuella problem som existerar för användare med nedsatt syn vid användning av mobila tjänster. Kvalitativ data har samlats in från användartester och efterföljande intervjuer. Samtliga testdeltagare har en mild alternativt medelsvår synnedsättning, den användbarhetsexpert som utförde den heuristiska utvärdering har inte nedsatt syn. Framtagen utvärderingsmodell har testats genom att ligga till grund för den heuristiska utvärderingen, upptäckta problem i detta steg jämförs sedan med insamlad data från användartester för att undersöka modellens tillförlitlighet. Tillfredställande resultat har uppnåtts baserat på insamlad data, upptäckta problem vid den heuristiska utvärdering korrelerar i hög grad med problem som framkommit vid användartester. Studien indikerar att det finns en avsaknad av en specifik och lättanvänd användbarhetsmodell för utvärdering av mobila tjänster med fokus på användare med nedsatt syn. En sådan modell kan med fördel användas för att bidra till ökad användbarhet och en mer tillgänglig tjänst. Existerande användbarhetsramverk är ofta omfattande och inriktade på en bred användargrupp. De kan med fördel kompletteras med en tids och kostnadseffektiv användbarhets modell inriktad på att utvärdera tillgänglighet för en specifik användargrupp. Framtagen modell har sin grund i Universal Design vilket förhoppningsvis bidrar till en ökad användbarhet även för övriga användare. Förutom ökad användbarhet kan en potentiellt stor ekonomisk vinst uppnås via en tjänst som är anpassad och tillgänglig för fler användartyper. Studien har utgått ifrån beprövade metoder och har en grund i existerande teori vilket bidrar till ökad kvalitetssäkerhet, däremot så bidrar studiens begränsade storlek till att vidare tester krävs. / The purpose of this study came about during ongoing discussions with a newly started company that plans to launch an application focused on fitness and health. The application must be accessible to a broad user group, this include users with some kind of disability. A large percentage of the population and a potentially large percentage of the company ́s prospective users have some kind of disability that can complicate use of the service, impaired vision is the most common kind of disability today. This study is based on the need to develop a concise and effective evaluation model intended to evaluate usability and to detect any possible problems that exist for users with visual impairments when using mobile services. Qualitative data has been collected from user testing and subsequent interviews. All test participants have a mild alternatively moderate visual impairment, the usability expert who carried out the heuristic evaluation is not visually impaired. The presented usability model has been tested and analyzed by posing as the basis for the heuristic evaluation, results found in this stage are then compared with results obtained from user testing in order to determine whether satisfactory results are met. The model shows satisfactory results based on obtained data, problems detected during the heuristic evaluation corresponds in a consistent manner with problems that emerged during user testing. The study indicates that there is a lack of specific and easy to use usability models for the evaluation of mobile services with a focus on visually impaired users. Such a model can preferably be used in order to increase usability and provide a more accessible service. Existing usability frameworks are often extensive and targeted at a broad user group. They can be supplemented with a time and cost efficient usability model directed at evaluating accessibility for a specific user group. The presented model is based on the principles of Universal Design which will hopefully contribute to a greater usability for the general user as well. In addition to improved usability a potentially great economic profit can be made by developing a more accessible service that can be used by more users. The study is based on proven methods and has support in existing theory which contributes to a higher quality assurance, however, the narrow scope of the study contributes to the necessity of further testing.