Bakgrund: En förändring inom ambulanssjukvården har skett där efterfrågan på vård ständigt ses öka. För att möta efterfrågan krävs innovativa lösningar för att kunna möjliggöra en god och säker vård utifrån varje patientens behov. En del i detta är införandet av en mobil akutläkare. Syfte: Syftet var att kartlägga utfall av genomförda uppdrag samt beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av mobil akutläkare. Metod: En mixad metodstudie med induktiv ansats genomfördes. Den kvalitativa delen baserades på tio intervjuer med öppna frågor. Deltagarna valdes genom ett strategiskt urval. Intervjumaterialet analyserades utifrån Lundman och Hällman Granheim (2017) som manifest innehållsanalys. Den kvantitativa delen baserades på variabler från det genomförda projektet med mobil akutläkare. Datan analyserades genom deskriptiv statistik. Båda resultaten integrerades sedermera för att tillsammans nå en övergripande syntes (Creswell & Plano Clark, 2017). Resultat: Resultatet pekade på ett behov av mobil akutläkare prehospitalt, vilka fördelar det har givit samt förslag på förbättringar. Det kvalitativa resultatet delades in i fyra huvudkategorier; ambulanspersonalens utmaningar, vikten av samarbetet mellan professioner, för patientens bästa och vägen framåt. Det kvantitativa resultatet kartlagde utfallet av den mobila akutläkarens uppdrag genom olika variabler vilka presenterades i procent, frekvens och tabeller. Slutsats: Behov av mobil akutläkare framkommer för att bidra med stöd och trygghet i ambulanssjuksköterskan arbete och skapa en god vård för patienten. Området kring en mobil akutläkare med ett bredare och mer generellt fokus likväl ambulanssjuksköterskans erfarenhet av detta är relativt outforskat vilket föranleder behov av vidare forskning. / Background: There has been a change in ambulance healthcare where the demand for care is increasing. In order to meet this demand, innovative solutions are required to enable good and safe care based on each patient's needs. Part of this is introduction of a mobile emergency doctor. Purpose: The purpose was to map the outcome of completed assignments and describe the ambulance nurse's experiences with mobile emergency doctors.  Method: A mixed methods study with an inductive approach was carried out. The qualitative part was based on ten interviews with open questions. The participants were chosen through a strategic selection. The interview material was analyzed based on Lundman and Hällman Granheim's (2017) manifest content analysis. The quantitative part was based on variables from the completed project with a mobile emergency doctor. The data was analyzed through descriptive statistics. Both results were later integrated to achieve an overall synthesis (Creswell & Plano Clark, 2017). Results: The results indicated the need for a mobile emergency physician in the pre-hospital setting, the advantages it has provided and suggestions for improvements. The qualitative result were divided into four main categories; the challenges of the ambulance nurse, the importance of collaboration between professions, for the good of the patient and the way forward. The quantitative result mapped the outcome of the mobile emergency physician's assignment through various variables which were presented in percentage, frequency and tables. Conclusion: It appears that there is a need for a mobile emergency doctor to contribute with support and security in the work of an ambulance nurse and to create good care for the patient. The area surrounding a mobile emergency physician with a broader and more general focus, moreover the ambulance nurse's experience of this is relatively unexplored, which leads to the need for further research.