I takt med att verksamheten snabbt måste kunna ställa om sig baserat på omvärldens alltmer snabba föränderlighet växer ärendehögen med utvecklingsinsatser hos IT- avdelningen. Under många år har olika verktyg kommit och gått där syftet varit att möjliggöra för personer utan programmeringskunskaper att kunna skapa applikationer. På senare tid har ett uppsving av så kallad utveckling med hjälp av low-code/no-code tagit fart där anställda ute i verksamheten själva ska kunna utveckla applikationer, ofta genom grafiska användargränssnitt. Syftet med denna studie är att titta på de fenomen som finns kopplade till användningen av dessa verktyg baserat på de artiklar som IDG- koncernen publicerat under år 2017-2021. Med avstamp i den aktuella rapporteringen studeras också den potentiella framtida synen kring användningen av dessa verktyg. Metodvalet i denna studie är den tematiska innehållsanalysen (Braun & Clarke 2006) där artiklarna lästes igenom och analyserades med hjälp av koder som sedan organiserades till teman. De fenomen som identifierades var ett ökat partnerskap verksamhet/IT, ökande trend, integrationsmöjligheter, flexibilitet, medborgarutvecklarens centrala roll, ökad utvecklingstakt, automatisering samt utmaningar kopplade till användningen av low-code/no-code. De effekter som uppnås med dessa verktyg är ett ökat partnerskap mellan verksamhet och IT vilket leder till en ökad utvecklingstakt i organisationer där medborgarutvecklaren får en central roll som också får större fokus vid den senare rapporteringen. Stor grad av flexibilitet och goda integrationsmöjligheter är något som nämns vid användning av low-code/no-code samt att de kan skapa förutsättningar för en ökad grad av automatisering. Utmaningarna är få och de avtar i den senare rapporteringen. Här nämns svårigheter att skapa vissa typer av integrationer eller specifik funktionalitet. En utmaning kan också vara att professionella utvecklare kan känna sig hotade av användningen av dessa verktyg men att detta förmodligen inte är ett problem då verktygen leder till att IT-avdelningen kan ägna sig åt mer komplexa uppgifter. Den framtida synen kring användningen av dessa verktyg är positiv i och med ett högt förhållande av positiva kontra negativa effekter samt att marknaden för dessa verktyg är växande vilket är något som ofta återkommer i rapporteringen.

Modern Heavy Duty Vehicles consist of a multitude of components and operate in various conditions. As there is value in goods transported, there is an incentive to avoid unplanned breakdowns. For this, condition based maintenance can be applied.\newline This thesis presents a study comparing the applicability of the data-driven Consensus SelfOrganizing Models (COSMO) method and the model-driven patent series introduced by Fogelstrom, applied on the air processing system for leakage detection on Scania Heavy Duty Vehicles. The comparison of the two methods is done using the Area Under Curve value given by the Receiver Operating Characteristics curves for features in order to reach a verdict.\newline For this purpose, three criteria were investigated. First, the effects of the hyper-parameters were explored to conclude a necessary vehicle fleet size and time period required for COSMO to function. The second experiment regarded whether environmental factors impact the predictability of the method, and finally the effect on the predictability for the case of nonidentical vehicles was determined.\newline The results indicate that the number of representations ought to be at least 60, rather with a larger set of vehicles in the fleet than with a larger window size, and that the vehicles should be close to identical on a component level and be in use in comparable ambient conditions.\newline In cases where the vehicle fleet is heterogeneous, a physical model of each system is preferable as this produces more stable results compared to the COSMO method. / Moderna tunga fordon består av ett stort antal komponenter och används i många olika miljöer. Då värdet för tunga fordon ofta består i hur mycket gods som transporteras uppstår ett incitament till att förebygga oplanerade stopp. Detta görs med fördel med hjälp av tillståndsbaserat underhåll. Denna avhandling undersöker användbarheten av den data-drivna metoden Consensus SelfOrganizing Models (COSMO) kontra en modellbaserad patentserie för att upptäcka läckage på luftsystem i tunga fordon. Metoderna ställs mot varandra med hjälp av Area Under Curve-värdet som kommer från Receiver Operating Characteristics-kurvor från beskrivande signaler. Detta gjordes genom att utvärdera tre kriterier. Dels hur hyperparametrar influerar COSMOmetoden för att avgöra en rimlig storlek på fordonsflottan, dels huruvida omgivningsförhållanden påverkar resultatet och slutligen till vilken grad metoden påverkas av att fordonsflottan inte är identisk. Slutsatsen är att COSMO-metoden med fördel kan användas sålänge antalet representationer överstiger 60 och att fordonen inom flottan är likvärdiga och har använts inom liknande omgivningsförhållanden. Om fordonsflottan är heterogen så föredras en fysisk modell av systemet då detta ger ett mer stabilt resultat jämfört med COSMO-metoden.