Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnan och modersgestalten i dramatik från 1800-talets moderna genombrott utifrån ett genusperspektiv. Materialet som ligger till grund för undersökningen består av tryckta manus till fyra olika dramer: Et dukkehjem av Ibsen, Räddad av Agrell, Sanna kvinnor av Leffler och Fadren av Strindberg – alla ursprungliga skrivna under perioden 1879–1887. Tidigare forskning kring moderskap visar hur normer och värderingar av och i samhället ställer olika krav på hur en moder ska vara. För att uppfylla syfte tillämpas en kvalitativ litteraturanalys med närläsning av materialet och i slutdiskussionen diskuteras och jämförs de olika dramerna. Undersökningens resultat visar att kvinnorna i dramerna påverkas av samtidens samhällsnormer samtidigt som kvinnorna även lyckas utmana sin modersroll på olika sätt, vilket även går hand i hand med det moderna genombrottet inom litteraturen. Dramernas skildring av kvinnan och modergestalten speglar den tid då kvinnors frihet tar sin början men fortfarande i hög grad begränsas av normer och samhällets krav.