Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011. Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar. Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering. Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot. Däremot presterade samtliga valda fonder sämre i relation till Stockholmsbörsens index (SIXRX) enligt Modigliani- Modigliani måttet.

Studien syftar till att få en förståelse för Group Development Questionnaire (GDQ) som projektledningsverktyg, hur det kan användas för att utveckla team samt vad utvecklingen kan leda till hos teamen. För att besvara syftet har tre frågeställningar upprättats: Hur upplevs GDQ som verktyg? Vad underlättar användandet av GDQ vid utveckling av team? och Hur upplevs team som har utvecklats utifrån en GDQ-mätning? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes för genomförandet av studien och bidrog till ett resultat med tre centrala teman: Det var väl inte så farligt, Klara, färdiga...Vilket håll ska vi åt? och Hur går det för oss?  Det var väl inte så farligt belyser vikten av information för att minska motstånd och skapa en trygghet och nyfikenhet i teamutvecklingsprocessen. Klara, färdiga... Vilket håll ska vi åt? lyfter att teamet är det centrala i teamutvecklingsprocessen och Hur går det för oss? beskriver vad teamutvecklingen med GDQ som instrument upplevs leda till hos teamen. Studiens slutsatser är att GDQ är ett bra verktyg för att skapa en insikt och medvetenhet hos teamet, men att utvecklingen sker när teamet tar tag i områdena som framkommer av GDQ-mätningen och aktivt arbetar med dem. Information, motivation och vilja hos teamet är grundläggande för att utvecklingen ska ske. Teamutvecklingen leder till mer högfungerande team, med bättre kommunikationsstrukturer och ett mer effektivt samarbete. / The purpose of this study is to get an understanding of the Group Development Questionnaire (GDQ) as an instrument for project management, how it can be used to develop teams and what the team development process may result in. To answer this, three research questions have been formulated: What is the experience of GDQ as an instrument? What facilitates the use of GDQ in the development of teams? and How are teams that have been developed using GDQ perceived? A qualitative method with semi-structured interviews was used in this study, which led to a result with three central themes: That wasn’t so bad, Ready, set... Which way are we going? and How are we doing?  That wasn’t so bad illustrates the importance of information to reduce resistance and create a feeling of safety and curiosity in the process of team development. Ready, set... Which way are we going? shows that the team is the center of the team development process and How are we doing? describes what the team development with GDQ as an instrument can lead to in teams. The conclusion of this study is that GDQ is an adequate instrument for creating a realization and awareness in teams, but the key to team development lies with the team using the information to actively work with their development. Information, communication and motivation are key elements for team development to take place. Team development using GDQ leads to higher functioning teams, with better communication structures and a more efficient collaboration.

För organisationer som siktar på att bli hållbara är det hävdat att en organisatorisk övergång snarare än en optimering av den nuvarande organisationen är nödvändig (Loorbach & Wijsman, 2013). Detta leder till att när en Cirkulär Ekonomi (CE) modell appliceras och materialflöden sluts innebär det förändringar som påverkar affärsmodeller, logistik, tillhandahålla erbjudanden, service, tillverkning och processer. Företag idag brottas med att applicera CE eftersom det idag saknas en generell bild av hur firmor borde inkludera hållbarhet i sina affärsmodeller, på grund av en brist på kunskap inom fältet (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). För att kunna röra sig mot en hållbar cirkulär affärsmodell så behöver organisationer övervinna interna barriärer för att genomföra förändringen och hitta transformeringsstrategier för att övervinna dem. Baserat på omfattande litteratur genomfördes elva explorativa djupintervjuer inom ett stort, moget, tillverknings business-to-business företag i Sverige. Företaget har ett intresse av CE men är fortfarande nya på området och har deras affärer baserade på en linjär ekonomi. Den här studien bidrar till att förstå de barriärer som stora mogna organisationer står inför när dom applicerar CE. Studien presenterar en intervju utredning som utforskar ett företags styrkor och svagheter kopplade till deras kapacitet att applicera CE, genom att identifiera barriärer i syfte att kunna använda som en grund för företag att bemöta utmaningarna med en transformation, att ge dom riktningar av var och ge dom riktningar om var och hur dom kan påbörja en transformering. Genom att identifiera barriärer mot en förändring så blir det möjligt att identifiera möjligheter att överkomma dem (Grant, 2010). Studien presenterar sedan områden barriärer befinner sig inom, som författaren anser viktigast, samt förslag på hur man kan bemöta dem. Den här studiens främsta bidrag till forskningen är en detaljerad och övergripande inblick i ett inflytelserikt företags inställning till Cirkulär Ekonomi, samt de barriärer de kan stå inför vid en eventuell övergång. / For organizations that aim to become sustainable, it is argued that an organizational transition is required rather than an optimization of the existing firm (Loorbach & Wijsman, 2013). Hence, applying a Circular Economy (CE) model and closing material loops implies changes that affects business models, logistics, offerings provided, services and manufacturing processes. Companies are currently struggling with applying CE since there is no general view today of how firms should include sustainability into their business models due to a lack of knowledge within the field (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). In order to move into a sustainable circular business model, organizations needs to overcome internal barriers for performing the change and find transformation strategies for overcoming them. Based on extent literature eleven explorative in-depth interviews were conducted within one large, mature manufacturing business-to-business company in Sweden. The investigated company (hereinafter the Company) has an interest in CE but is still novel in the area and has its businesses based on a linear economy. This paper contributes to understanding the barriers that large mature organizations face when applying CE. The paper presents an interview investigation which explores a company’s strengths and weaknesses based on its capacity to apply CE. The aim is to provide a base for companies to tackle the challenges of transformation, to give them directions of where and how to start. By identifying the barriers of change it becomes possible to identify opportunities to overcome them (Grant, 2010). The study presents areas where barriers are located which the author considers most important, and provide suggestions for how to meet them. The foremost contribution of this study to science is a detailed and all-embracing insight into a powerful company’s attitude to CE, and barriers they might face in a potential transition.

Purpose: The purpose of this thesis is two folded: firstly to do a content analysis on how consumers older than 55 years (Zoomers) are portrayed in advertisements in the largest Swedish magazines, and secondly, to uncover what perceptions of this portrayal that older and younger consumers have. Background: The population of the world is growing older, and thus older consumers (+55) are a large and rapidly growing group of the population which also are strong in purchasing power. Research indicates that older consumers are neglected in advertisement, which might be due to a low participation rate of older models in adverts. Some researchers indicate that this is due to a fear among advertisers to use older models in advertisement since it could alienate younger consumers from purchasing the products. Previous research is ambiguous concerning the effectiveness of using older models in adverts. Therefore, this thesis will examine how Zoomers are portrayed in adverts and what perceptions older and younger consumers have on this portrayal. Method: The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of adverts, and by conducting focus groups with Zoomers respectively consumers aged 20-30 years. To analyze the results, theories with a base in psychology and advertising was used, e.g. the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory. Conclusion: Zoomers are included in 14 percent of Swedish adverts and are portrayed in a positive manner, which is a portrayal both older and younger consumers are content with. Zoomers want to be included more frequently and indications are discovered that younger consumers might be positive to an increased use of older models in adverts when trust is essential. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är tudelat; för det fösta, att göra en innehållsanalys på hur konsumenter äldre än 55 år (Zoomers) framställs i reklam i de största svenska veckotidningarna. Och för det andra, att undersöka vilka åsikter äldre och yngre konsumenter har om hur Zoomers framställs i reklam. Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre och äldre konsumenter (+55) är en stor och snabbt växande grupp i samhället, som även besitter stor köpkraft. Forskning visar att äldre konsumenter försummas i reklam, något som kan bero på att äldre modeller sällan används i reklamannonser. Vissa forskare menar att detta beror på att reklammakarna är skeptiska till användandet av äldre modeller, på grund av en rädsla att yngre konsumenter ska sluta köpa produkterna. Befintlig forskning är tvetydig gällande effektiviteten att använda äldre modeller i reklamannonser. Därför undersöker den här uppsatsen hur Zoomers framställs i reklam och vilka åsikter yngre och äldre konsumenter har om detta. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte så gjordes en innehållsanalys på tryckt tidningsreklam, samt fokusgrupper med Zoomers och konsumenter i ålder 20-30 år. För att analysera resultaten användes teorier med sin bas inom psykologi, bland andra; the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory. Slutsats: Zoomers är inkluderade i 14 procent av tryckta annonser och är positivt framställda, vilket både äldre och yngre konsumenter var nöjda med. Zoomers vill synas mer i reklam och indikationer upptäcktes angående att yngre konsumenter kan ställa sig positiva till en ökad användning  av äldre modeller i reklam där trovärdighet är viktigt.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is two folded: firstly to do a content analysis on how consumers older than 55 years (Zoomers) are portrayed in advertisements in the largest Swedish magazines, and secondly, to uncover what perceptions of this portrayal that older and younger consumers have.<strong> </strong></p><p><strong>Background:</strong> The population of the world is growing older, and thus older consumers (+55) are a large and rapidly growing group of the population which also are strong in purchasing power. Research indicates that older consumers are neglected in advertisement, which might be due to a low participation rate of older models in adverts. Some researchers indicate that this is due to a fear among advertisers to use older models in advertisement since it could alienate younger consumers from purchasing the products. Previous research is ambiguous concerning the effectiveness of using older models in adverts. Therefore, this thesis will examine how Zoomers are portrayed in adverts and what perceptions older and younger consumers have on this portrayal.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of adverts, and by conducting focus groups with Zoomers respectively consumers aged 20-30 years. To analyze the results, theories with a base in psychology and advertising was used, e.g. the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Zoomers are included in 14 percent of Swedish adverts and are portrayed in a positive manner, which is a portrayal both older and younger consumers are content with. Zoomers want to be included more frequently and indications are discovered that younger consumers might be positive to an increased use of older models in adverts when trust is essential.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är tudelat; för det fösta, att göra en innehållsanalys på hur konsumenter äldre än 55 år (Zoomers) framställs i reklam i de största svenska veckotidningarna. Och för det andra, att undersöka vilka åsikter äldre och yngre konsumenter har om hur Zoomers framställs i reklam.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Världens befolkning blir allt äldre och äldre konsumenter (+55) är en stor och snabbt växande grupp i samhället, som även besitter stor köpkraft. Forskning visar att äldre konsumenter försummas i reklam, något som kan bero på att äldre modeller sällan används i reklamannonser. Vissa forskare menar att detta beror på att reklammakarna är skeptiska till användandet av äldre modeller, på grund av en rädsla att yngre konsumenter ska sluta köpa produkterna. Befintlig forskning är tvetydig gällande effektiviteten att använda äldre modeller i reklamannonser. Därför undersöker den här uppsatsen hur Zoomers framställs i reklam och vilka åsikter yngre och äldre konsumenter har om detta.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>För att uppfylla uppsatsens syfte så gjordes en innehållsanalys på tryckt tidningsreklam, samt fokusgrupper med Zoomers och konsumenter i ålder 20-30 år. För att analysera resultaten användes teorier med sin bas inom psykologi, bland andra; the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats:</strong> Zoomers är inkluderade i 14 procent av tryckta annonser och är positivt framställda, vilket både äldre och yngre konsumenter var nöjda med. Zoomers vill synas mer i reklam och indikationer upptäcktes angående att yngre konsumenter kan ställa sig positiva till en ökad användning  av äldre modeller i reklam där trovärdighet är viktigt.</p>