Idag ligger fokus på energieffektivisering av byggnader. I och med detta ligger tung vikt på fuktsäkerhetsprojektering i konstruktioner som i sin tur måste vara lufttäta och diffusionstäta. Kombinationen av svenska vinterperioder och övertrycket som uppstår inomhus medför att taken utsätts för stora påfrestningar. Luften inomhus innehåller alltid mer fukt än luften utomhus. Då fukt alltid strävar efter att jämna ut sig går den varma och fuktiga inomhusluften till utrymmen med lägre fukthalt eller lägre lufttryck. Det är bland annat av dessa anledningar man använder ångspärr i ytterväggar och takkonstruktioner. Syftet med detta projekt är att genomföra en fuktteknisk bedömning för takkonstruktioner uppbyggda av TRP plåt, PIR isolering utan plastfolie. Anledningen till att bygga tak utan plastfolie är att sätta fuktfrågorna i fokus vid nybyggnadsprojekt samt att eftersträva skapandet av fuktsäkra och sunda konstruktioner. För att analysera takkonstruktionen samt genomföra fukttekniska bedömningar har simuleringar av konstruktionen under olika förutsättningar i WUFI Pro 5.1. genomförts. Därefter har resultatet analyserats ur diffusions- och konvektionssynpunkt. Resultaten visar inga större skillnader ur diffusionssynpunkt. Dock är skillnaderna mer uppenbara ur konvektionssynpunkt. Fuktmängden i konstruktionen utan plastfolie var betydligt större än konstruktion med plastfolie. Resultaten visar på att luftläckaget och fuktmängden har ett proportionellt förhållande med luftspaltbredden som bildas mellan PIR isoleringselementen. Detta gäller om ingen plastfolie används i konstruktionen. Slutsatsen är att det råder en större risk för luftläckage hos takkonstruktionen utan plastfolie på grund av otätheter i skarvar och spalter. För att få en fuktsäker och sund konstruktion rekommenderar författarna att plastfolie används. / Nowadays there is a high focus on energy efficiency of buildings. Therefore, a lot of resources are dedicated to moisture management in order to ensure that constructions stay airproof and diffused.  The combination of Swedish winter periods and the overpressure that occurs indoors means that the ceilings are subjected to the great stress. Indoor air contains more moisture than the air outdoors. As moisture is always striving to even out, the hot and humid indoor air moves to spaces with lower moisture content or lower air pressure. It is partly for these reasons why it is necessary to use a vapor barrier in the outer wall and roof construction. The purpose of building roofs without plastic foil is to put moisture issues in focus for new construction projects, but also, seek to create moisture proof and healthy construction designs. Further the goal of this project is to conduct a moisture technical assessment of roof structures built by TRP plate and PIR insulation without plastic film. Additionally, investigate if PIR-insulation can act as diffusion and convection protection. In order to analyze the roof structure and conduct moisture technical assessments, the design has been simulated using WUFI Pro 5.1 during different conditions. The result has then been analyzed from diffusion and convection perspectives. The results showed no major differences when compared from diffusion point of view. However, the differences are more obvious from convection perspective. The amount of moisture in the construction without plastic foil was considerably larger than the construction with a plastic foil. The results also showed that the air leakage and moisture amount has proportional ratio to the air gap width between the PIR-insulation elements. This is the case if no plastic foil used in the construction. The conclusion is that there is a greater risk of air leakage in the roof construction without the plastic foil because of leaks in the joins or gaps. For a moisture-proof and healthy design, the authors recommend that a plastic foil should be used.

L-trä har på kort tid blivit en vanligare byggmetod. Detta har medfört att det underlag som finns för projektering inom området inte är lika väl utvecklade som andra stomsystem. De lösningar som finns inom KL-trä, är idag ofta projektbaserade och är inte är helt genomtänkta ur alla aspekter. Från hur en prefabricerad betongstomme projekteras fram kan vissa principer tillämpas till KL-trä, men då detta är en annan typ av stomme blir vissa lösningar mer specifika mot KL-trä.  Syftet med vår studie är att ta fram en balkonglösning som är fuktsäker och utveckla en standardiserad lösning som går att tillämpa praktiskt. Den ska även uppfylla de krav som regelverken ställer för en balkong. I rapporten används kvalitativa metoder som metodik. Litteraturstudier har använts för att ge en analys av det arbete som finns inom området idag. Datainsamling utfördes med Tom Noremo, som ligger till grund för intervjuer. Intervjuer utfördes med 11 sakkunniga med olika erfarenheter inom byggbranschen. Studien avgränsas till utanpåliggande balkonger infästa med dragstag. Även fasadsystemen avgränsas till Rockwools REDair alternativt PAROC:s ZERO. Den detalj som tas fram är enbart för bostadshus och ska klara av de tillgänglighetskrav som en balkong ska uppfylla. Inga beräkningar för bärförmåga har utförts och redovisad lösning utgår ifrån en befintlig lösning.  Från litteraturstudierna och intervjuerna har en detalj för en balkong i KL-trä projekterats fram. Lösningen har liknande infästning som den detalj rapporten utgår ifrån. Resultatet blev att stålramen med UPE-profil som ligger runt om KL-skivan ska bytas ut mot en L-profil och infästning av dragstag ska sitta i sidorna. Balkonger i KL-trä ska ha hålkäl likt de som en prefabricerad betongbalkong har och ska dras hela vägen till framkant. Balkongerna ska utföras med en tralluppbyggnad som gör det enkelt att klara av tillgänglighetskraven och ger en mer fuktsäker konstruktion. Det tätskikt som monteras måste klara av den mekaniska åverkan som kommer från trallen, närmast dörrtröskel ska brädor bytas ut mot gallerdurk. För de balkonger som är extra utsatta för nederbörd kan en sockeluppbyggnad utföras. Slutsatsen blev att det krävs omfattande åtgärder för att en balkong i KL-trä ska bli lika hållbar som en betongbalkong. Materialval och arbetsutförande har en stor inverkan på slutresultatet. Studien har resulterat i ett gediget projekteringsunderlag för utformning av balkonger. / CLT is becoming a more popular building method. Therefore, the design documentation for CLT is not as developed as other frame systems. The solutions that exist today are only project-based and not always as well thought out as compared to how prefabricated concrete systems is designed. Some principles can be applied to CLT but since this is a different type of material the solutions need to become more specific to CLT.  The purpose with our study is to develop a standardized balcony detail in CLT which is moisture-proof and can be applied in practice. It must also meet the requirements and regulations for a balcony set by the authorities.  The report uses qualitative methods as a methodology to analyse the work that exist today for a balcony in CLT. We used literature studies and conducted 11 interviews with experts obtained from Kåver & Mellin. The study is limited to wall-mounted balconies attached with tension rods. The facade systems are limited to Rockwool´s RED air or PAROC zero. The detail in the report is only for apartment buildings and will meet the requirements set for a balcony. No calculations for load bearing capacity have been conducted where the solution is based on an existing solution.  As a result, from the literature studies and interviews, a balcony detail in CLT has been projected. The detail uses similar attachments as the detail the report is based on. The result from the methodology was that the steel frame that is applied around the CLT-panel must be replaced with a L shaped steel frame. The attachments for the tension rods must be placed on the sides of the balcony. Balconies in CLT must have the same triangle formed element as prefabricated concrete balconies has and be drawn all the way to the front edge of the CLT-panel. The balconies need to be made with duckboard which makes it easier to meet the requirements of accessibility and provides a more moisture-proof construction. The waterproof layer needs to be able to withstand the load bearing coming from duckboard. The boards closest to the threshold can be replaced with a floor grate. The balconies that is extra exposed to bad weather can have an extra outer wall construction. The conclusion is that a balcony in CLT need extensive measures for it to become as durable as concrete balconies. Material selection and the work performance have the biggest impact on the result. The study has resulted in a solid design documentation for a balcony in CLT and an alternative solution has been produced which is moisture-proof and can be applied in practice.