Bakgrund: På många handelsplattformar finns idag information om ”veckans vinnare och förlorare”, samt “månadens vinnare och förlorare”. Skulle denna typ av information kunna utnyttjas till att ge överavkastning på aktiemarknaden med momentumstrategier?Idag reagerar marknaden nästan omedelbart på nyheter, oavsett om de är positiva eller negativa för bolagen, men reagerar marknaden för mycket, för lite, eller helt rationellt?Intresset för småbolag och ökat de senaste år, trots att de generellt har en högre risk. Det är därför intressant att undersöka om momentumstrategier på en marknad med småbolagkan generera riskjusterad överavkastning. Syfte: Studien syftar till att analysera momentumeffekter på kort och medellång sikt på aktier på småbolagslistan Nasdaq First North mellan 2010 och 2019. Genom att tillämpa rullande momentumstrategier med olika urvals- och innehavsperioder ämnar studien jämföra dessa mot varandra och ett jämförelseindex. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats för genomförandet av studien. Fyra momentumportföljer och fyra contrarianportföljer med olika urval- och innehavsperioder har konstruerats med bolag från Nasdaq First North under studiens undersökningsperiod 2010–2019. Dessa portföljer har sedan evaluerats baserat på avkastning och riskjusterad avkastning och sedan har statistiska tester utförts för attutvärdera signifikansen. Slutsats: Endast en av studiens åtta portföljer, contrarianstrategin på veckobasis, presterade en statistiskt signifikant högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. Två portföljer uppvisade en signifikant lägre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. / Background: There are many trading platforms that share ”winners and losers of the week”, as well as “winners and losers of the month”. Could this information be used to create excess returns with momentum strategies? In today’s world, the market reacts almost instantly to news, positive or negative, but does the market react too much, too little or completely rationally? The interest for small companies has increased the last few years, even though they generally have a higher risk. Because of this, it is of interest to investigate if momentum strategies on a market with small companies could provide risk-adjusted excess returns. Purpose: The purpose of this study is to analyse momentum effects on short and medium term, on the small company list Nasdaq First North between the years of 2010 and 2019. Using different holding periods and then comparing them to a benchmark index. Methodology: A quantitative methodology and a deductive design were used to conduct this study. Four momentum portfolios and four contrarian portfolios with different selection- and holding periods have been constructed with companies from Nasdaq First North during 2010 and 2019. These portfolios have then been evaluated based on returns and risk-adjusted returns. Statistical tests have also been conducted to evaluate its significance. Conclusion: Only one of the study's eight portfolios, the contrarian strategy on a weekly basis, performed a statistically significant risk-adjusted excess return compared with the benchmark index. Two portfolios provided a significantly lower risk-adjusted return than the benchmark index.

I denna uppsats undersöks huruvida momentumstrategier kan generera en abnormal avkastning på den schweiziska aktiemarknaden under perioden 2010-2019. Momentumstrategierna som testas bygger på att investera i tidigare vinnar- och förloraraktier och behålla dem i tre respektive tolv månader. Tidigare studier visar att köp som hålls över längre tidsperioder ökar avkastningen. Urvalet är taget från Swiss All Share Index som inkluderar alla noterade bolag på den schweiziska aktiemarknaden. Effektiva marknadshypotesen (EMH) utgör den teoretiska grunden i uppsatsen och strategiernas avkastning riskjusteras med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Jensens alfa. Resultatet visar ett positivt alfa för samtliga strategier och innehavsperioder, men det är endast momentumportföljen för ena strategin som kan uppvisa en statistiskt säkerställd signifikans på femprocentsnivån. Trots att resultatet indikerar att momentumstrategier genererar en positiv abnormal avkastning, går det inte att dra en generell slutsats för hela studien. Därmed kan nollhypotesen inte förkastas och EMH anses vara effektiv i dess svaga form på den schweiziska marknaden.

Denna studie undersöker om momentumstrategier kan generera överavkastning på den nordiska aktiemarknaden. Momentumstrategierna som testas är investeringsstrategier som bygger på att köpa tidigare vinnare och blanka tidigare förlorare. Studien testar två momentumstrategier på den nordiska marknaden, baserade på observationer från tidigare studier inom ämnet. Studien behandlar tidsperioden februari 2012 – oktober 2017 och ett urval med bolag noterade på OMX Nordic 40. Uppsatsen har sin teoretiska grund i den effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom området. Strategiernas avkastning riskjusteras med Jensens Alfa och CAPM. Resultatet visar att ingen av momentumstrategierna uppnår en statistiskt säkerställd överavkastning, och det går inte att förkasta den effektiva marknadshypotesen i dess svaga form.

Bakgrund & Problemformulering: Momentumeffekten på fondmarknaden är ett relativt outforskat område där dess existens på senare tid har blivit omtvistad. Eftersom kunskapen om pensionssparande och det svenska pensionssystemet är låg, samtidigt som de sociala skyddsnäten i samhället minskar är det viktigt att undersöka om momentumstrategier kan ge överavkastning för privatpersoners pensionssparande. Således ställs frågan: Kan momentumstrategier skapa överavkastning på fondmarknaden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden och om momentumstrategier kan utnyttjas av svenska pensionssparare för att skapa överavkastning i PPM-systemet. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv utgångspunkt tillämpas. För att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden tillämpas en multipel regressionsanalys med Fama French-Trefaktormodell, samt Sharpekvot. Uppsatsens urval är PPM-fonder under perioden 2010-2017. Slutsatser: Uppsatsen finner inget statistiskt stöd för en momentumeffekt på fondmarknaden genom Fama French-Trefaktormodell. Detta är ett tecken på att fondmarknaden kan vara svagt effektiv då historisk information inte har kunnat användas för att skapa riskjusterad överavkastning. Uppsatsen finner således ingen momentumeffekt för fondmarknaden efter finanskrisen 2008, trots att en momentumeffekt har kunnat påvisas dessförinnan inom tidigare forskning. Med hänsyn till det har författarna anledning att misstänka att marknadens effektivitet kan variera, vilket skulle kunna förklaras av den Adaptiva Marknadshypotesen. / Background & Problem: The momentum effect in the fund market is relatively unexplored were its existence has been controversial. Due to the lack of knowledge in retirement savings and the Swedish Premium Pension Agency system, alongside the weakening of a social safety net, it is important to examine if momentum strategies give excess returns and can be used for retirement savings. Therefore, the authors question: Do momentum strategies give excess returns in the fund market? Purpose: The aim of the thesis is to examine the momentum effect in the fund market and if momentum strategies can be used to create excess return in the Premium Pension Agency system. Method: The thesis takes a deductive research approach with a quantitative methodology. To examine the momentum effect in the fund market, a multiple regression analysis model from Fama French-Three factor model is applied, and the Sharpe ratio. The sample for the study is Swedish Premium Pension Agency funds, which is examined over the period of 2010-2017. Conclusions: The thesis does not find support for a momentum effect in the fund market through the Fama French-Three factor model. This indicates that the fund market is weak form efficient, as historical information cannot be used to create risk adjusted excess return. Thus, the thesis does not find a momentum effect for the fund market after the financial crisis in 2008, even though a momentum effect is proven to exist before then. In view of this, the authors have reason to suspect the market efficiency to vary, which could be explained by the Adaptive Market Hypothesis.