The purpose of this study is to explore the differences and similarities regarding the causes of and approaches to bullying among a number of girls and boys in third grade in two schools. One of the schools is in a mono-ethnic area and the other in a multi-ethnic. The purpose isto compare the results between the schools and the questions proposed are: What is the reason for the bullying? What are the differences and similarities in existing opinions on the practice of bullying? What are the differences and similarities of students' opinions on bullying in a mono-ethnic and in a multi-ethnic school? I have chosen to use gender and ethnicity theories and the study was conducted through qualitative group interviews. The results have shown that boys' explanations for bullying are more aggressive than girls, although approaches to bullying were more related with violence among boys. The multi-ethnic school uses more direct bullying compared to the mono-ethnic school where indirect bullying occurred more often. My conclusions are that general knowledge about the subject is not enough to be able to counter bullying. It’s necessary to be familiar with how bullying occurs in that individual school because there can be large differences in the approaches when dealing with bullying from school to school.

Syftet med denna studie är att med hjälp av begreppen etnocentrism och känsla av sammanhang (KASAM) skapa en förståelse för hur föreningsledare från två skånska idrottsföreningar ser på sig själva och sitt arbete i mötet med nyanlända invandrare. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med föreningsledare från en basketförening och en fotbollsförening. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av ovanstående begrepp. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med nyanlända, antingen genom att inkludera dem i den ordinarie verksamheten eller genom att skapa en separat träningsgrupp som enbart riktar sig till de nyanlända. Hur föreningarna än väljer att göra kan deltagandet ge de nyanlända invandrarna många positiva tillgångar och känslor som kan öka deras begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, vilket i sin tur leder till en ökad KASAM. Studien visar också att idrottsföreningarna har en stark tro på att deras val av gruppkonstellationer skapar ett vi, vare sig de väljer att sätta de nyanlända i en egen träningsgrupp eller genom att inkludera dem i sin ordinarie verksamhet. Däremot visar analysen i denna studie att separata träningsgrupper för de nyanlända kan skapa inslag av etnocentrism och ett outtalat vi-mot-dem-tänk. De svenska spelarna skapar ett vi och ser på de nyanlända som ett dem. Genom att ha lag som inkluderar både svenskar och nyanlända invandrare skapas istället en känsla av en gemenskap och ett vi. Inom föreningen som i denna studie har multietniska lag så finns en form av etnocentrism där föreningen skapar en gemensam kultur och utgångspunkt, vilka kan förändras i takt med att föreningen får nya medlemmar. / The purpose of this study is to create an understanding of how the leaders from two Swedish sports associations see themselves and their work in the meeting with newly arrived immigrants, by using the concepts of ethnocentrism and sense of coherence (SOC). In the study, qualitative interviews were done with sport association leaders. The results show that there are different ways to work with newly arrived immigrants; either by including them in regular activities or by creating separate teams. No matter which way the sports associations choose to go, it provides the newly arrived immigrants several positive assets and emotions that will increase their SOC. The study also shows that sports associations have a belief that their choice of team formations creates an united feeling within the team, whether they choose to put newly arrived in separate teams or not. However, choosing separate teams constructs ethnocentrism and an unspoken us versus them perspective, while multi-ethnic teams creates a sense of an us and a different form of ethnocentrism where the sport association creates a joint culture.